Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102 TEKNISK TIDSKRIFT 28 sept. 1929
Tabell 2.
Tekniska bestämmelser för enskilda järnvägar.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
Klass [-Mått-slag-] {+Mått- slag+} A. B. C.
i ii in iv v i ii ill i ii
1. Spårvidd................................................ mm. 1435 1435 1435 1435 1435 890 890 890 600 600
2. Skenvikt för m minst .................... kg. 40 32 26 22 18 22 18 14 10 8
3. Största syllavstånd............................ mm. 800 800 750 750 700 700 700 650 600 600
4. Skarvsyllavstånd................................ mm. 500 500 450 450 400 400 400 400 400 400
5. Syllens längd .................................... mm. 2 700 2 700 2 700 2 400 2 400 1800 1 600 1600 1300 1300
6. „ tjocklek, skrädd på två mot- 100
satta sidor ....................................... mm. 160 160 150 150 150 150 150 125 125
7. Syllens bredd i topp........................ mm. 220 220 200 200 200 200 175 175 350 150
8. Minsta kurvradie på linjen ............ m. 500 400 300 250 200 250 200 150 100 80
9. „ „ i tågspår på ban- 80
gård ........................................................ m. 240 240 210 180 180 150 150 120 100
10. Minsta kurvradie i övriga spår på
bangård ............................................... m. 180 180 180 150 150 100 100 80 60 50
11. Största lutning å banan i raklinje 0/00 11 14 18 25 35 18 25 35 25 35
12. Minsta radie i cirkelbåge, som av-
rundar övergången mellan två olika
lutningar................................................ m. 8 000* 5 000* 3 000* 2 000* 1000 3 000* 2 000* 1000 2 000* 1000*
! 13. Ballastens krönbred, mätt i syllens
övre plan ............................................ mm. 3 300 3 300 3 200 2 800 2 700 2 200 2 000 1800 1 600 1 500
j 14. Ballastens djup från syllöverkant 300
till ballastplan .................................... mm. 600 550 500 400 350 450 400 350 350
lo. Ballastens minsta djup från svll-
underkant till banvallen ................ mm. 285 235 225 150 100 200 150 125 125 100
16. Bankkrön ............................................ mm. 6 000 5 700 1 4100 |
17. Banvallens krönbredd i jordskär- 5 200 4 300 4 000 ■3 700 3100 2 900 2 600
I ning....................................................... mm. 5 600 5 400 1 3 900 1
18. Dikes djup under balansplanet i 300
jordskärning........................................ mm. 400 350 300 300 300 300 300 300 300
19. Dikes bottenbredd i jordskärning mm. 400 350 300 300 300 300 300 300 300 300
] 20. „ bredd i balansplanet i berg- 450
skärning ............................................... mm. 450 450 450 450 450 450 450 450 450
121. Dikes djup under balansplanet i 300
bergskärning........................................ mm. 450 450 300 300 300 300 300 300 300
22. Jordskärningsbredd i balansplanet mm. 8 800 8 200 7 600 6 700 6 400 6 300 6 100 5 500 5 300 5 000
23. Bergskärningsbredd „ „ 3 400 3 200
(2 diken) ........................................... mm. 5 600 5 600 5 400 4 700 4 700 4 100 3 900 3 800
24. Bergskärningsbredd i balansplanet 3 800 3 400 3 200
(1 dike) ................................................ mm. 5 200 5 200 5 000 4 500 4 500 4100 3 900
25. Tunnels höjd i hjässan över ba-
lansplanet ............................................ mm. 6 000 6 000 5 800 5 700 5 700 4 900 4 900 4 900 3 800 3 800
26. Tunnels bredd i balansplanet (1
dike) .................................................... mm. 5 400 5 400 5 200 5 000 5 000 4 300 4 300 4 300 3 600 3 600 1
* Vid ingång till station kunna dessa mått nedsättas till hälften.
Anm. I kurva minskas det ovan angivna promilletalet för banans lutning på följande sätt:
650
För normalspårig järnväg och radie minst 300 meter: ^_^q
500
» » ii ii n under „ „ ^_gg
380
„ järnväg med 0,890 meters spårvidd: –
r — id
200
ii II ii 0,600 „ „ _
i — ti
vore synnerligen önskvärt att i detta avseende erhålla
ett mera fördjupat undersökningsmaterial från
hårdare trafikerade svenska banor.
Broöverbyggnadernas belastningsgränser.
De på järnvägarna befintliga broarna inverka,
såsom ovan anförts, genom sin mer eller mindre
tillfredsställande styrka på de hjultryck och hastigheter, som
vid respektive banor kunna tillämpas. På grund av
många i våra svenska järnvägar liggande äldre
bro-överbyggnader, av vilka de äldsta torde hava en
ålder av omkring 50 år, bliva belastningsfrågorna på
denna punkt ganska komplicerade och besvärande,
allra helst som trafiksäkerhetens fordringar på
järnvägarna undersökas och kontrolleras med stor skärpa
och effektivitet, så att ingenting i detta avseende får
eftersättas. Yid beräkning av järnvägsbroars styrka
kommer icke endast det största förekommande
hjultrycket i betraktande, utan ett helt belastnings- eller
intensitetsschema, sammansatt på olika sätt av
lokomotiv och vagnar för olika klasser av banor.
Järnvägsbroarnas beräkning har under tidernas
lopp skett med ständigt stigande belastningar. Det
första cirkuläret härutinnan beträffande enskilda järn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
