Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 sEpt. 1929
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
143
ningen t. v. endast avser att i händelse av behov
tillhandahålla den vattenmängd, som rymmes i
lågtrycksreservoaren och som sålunda bör vara fylld
före pumpningens avslutande på kvällen. Ett
utsträckande av automatiseringen till större
vattenbehov skulle hava nödvändiggjort automatisering ej
endast av motsvarande lågtryckspump utan även
av kloreringsanläggningen, vilket, om ock tekniskt
utförbart, krävde dyrbarare anordningar än vad som
skäligen kunde anses motsvara behovet.
Under nattdrift verkar nu automatiken på följande
sätt:
Högtryckspumpen startar automatiskt, så snart en
av tornvattenvisarnas minimalkontakter slutes. I den
mån tornen fyllas, stängas de automatiskt det ena
( fler det andra. Skulle lågtrycksreservoarens
vattenförråd dessförinnan taga slut, stoppar pumpen
automatiskt, eljest fortsätter motorn till dess samtliga
torn fyllts och avkopplar sig därefter själv.
Skulle av någon anledning den automatiska
pumpen ej gå i gång, då impuls gives, eller skulle
vattenbehovet under natten ej täckas av vattenförrådet,
ges signal till maskinistbostaden för manuellt
ingripande genom en härför ordnad
ringledningsanläggning. Denna fungerar principiellt så, att signal gives,
om vattennivån i något av tornen sjunker ett visst
stycke under det normala minimiläget, oberoende av
orsaken.
Genom dessa anordningar har verkets drift säkrats
under alla tänkbara eventualiteter.
Slutord.
Planläggningen av verket fullbordades våren 1927
och entreprenad å dess olika delar utlämnades
kort tid därefter. Arbetena på byggnadsplatsen hava
kunnat bedrivas praktiskt taget utan störningar. ]
juni 1929 kördes vatten genom huvudledningen för
första gången och efter i slutet av juni och början
av juli utförda leveransprov igångsattes provdrift
under i huvudsak normala driftförhållanden. I aug.
började reguljär och kontraktsmässig drift, varefter
de äldre pumpstationerna satts ur funktion.
Kostnaderna för den kompletta anläggningen
belöpa på runt 2,5 mill. kronor.
Verkets allmänna planläggning och
byggnadskon-struktioner har utförts av A.-b. ingenjörsfirman
Hjalmar Unander med biträde av civilingenjör Bror
Hj. Pettersson, varvid till förfogande ställts av
byggnadschefen i Sundbyberg kapten D. Cronström
utförda markundersökningar, medan civilingenjör J.
Körner svarat för verkets maskinella och elektriska
utrustning. Entreprenör för byggnadsarbeten och
rörledningar har varit A.-b Sana, Malmö, med
Skånska cementgjuteriet som underentreprenör för
pumpverksbyggnaden och firman Lehmann, Berlin,
för den maskinella delen av filteranläggningen. Den
maskinella utrustningen i övrigt har levererats av
A.-b. Zander & Ingeström med Asea som
underleverantör för de huvudsakliga elektriska detaljerna, A.-b.
de Lavals ångturbin för pumparna jämte A.-b. Atlas
Diesel för reservanläggningen. Elektriska a.-b.
Siemens har levererat signal- och
registreringsanläggningarna och Sieverts kabelverk signalkabeln mellan
Järva och Görväln.
I ekonomiskt och administrativt avseende har
projektet omhänderhafts av ett kommunalförbund med
direktion och arbetsutskott, under ordförandeskap av
major B. Fagergren. Stocksund.
OMBYGGNADEN AV STATENS JÄRNVÄGARS SVÄNGBRO
ÖVER KANALEN I JÖNKÖPING.
Av byråingenjör C. R. Kolm.
Svängbron över kanalen i Jönköping, vilken kanal
förbinder Vättern med Munksjön, uppfördes år 1863 i
samband med anläggandet av stambanan mellanNässjö
och Jönköping. Den omedelbart intill stationen
belägna bron var, såsom av figur 1 framgår, utbildad
som olikarmad svängbro med teoretiska
spännvidderna 17,0 + 10,68 m. Underbyggnaden var utförd
av granit- och kalkstensmurverk på pålgrund.
Huvudreglarna utgjordes av plåtreglar och farbanan
uppbars av mellan huvudreglarna anordnade lång- och
tvärreglar. Svängpelaren var belägen på östra
stranden, och brons svängning utfördes med hjälp av lina
och ett å östra stranden befintligt gångspel. Under
ut- och insvängning vilade bron på pivån och tvenne
vid den tyngre bakarmen fästade stödrullar löpande
på rullbana.
Järnöverbyggnaden hade förstärkts år 1893 genom
inläggning av nya långreglar av järn samt genom
på-nitning av nytt material å huvud- och tvärreglar,
varjämte maskineriet hade försetts med ny
uppskruv-ningsmekanism. Trots denna förstärkning var brons
bärförmåga icke tillräcklig för att tillåta framförandet
över bron av statens järnvägars tyngsta lokomotiv,
litt. R, Ma och F. För de tyngre lokomotiv, som
fingo passera bron, var nedsatt hastighet föreskriven.
Sålunda fick hastigheten för lokomotiven litt. A, B
och Mc icke överstiga 20 km i timmen, och lokomotiv
litt. G fick endast kallt och nedkopplat föras över
bron med en hastighet av högst 5 km i timmen.
Murverken befunno sig i mindre tillfredsställande
skick. Det närmast Jönköpings station belägna
västra landfästet hade visat benägenhet att skjuta
ut i kanalen, varför detsamma tid efter annan måst
repareras. För möjliggörande av brons svängning
hade sålunda grusskiftet måst avhuggas eller flyttas
bakåt ett flertal gånger samtidigt med att
ändtvär-balkens flänsar måst kapas. I ändamål att förhindra
nämnda utskjutande rörelser förankrades landfästet
år 1923 medelst i betong ingjutna rundjärnsstag i en
cirka 7,5 m bakom landfästet förlagd betongplatta,
vilken åtgärd tills vidare visade sig tillräcklig att vid
den nuvarande trafiken förhindra ytterligare rörelser.
Det östra landfästet var mycket bristfälligt och
bestod till viss del av söndervittrad kalksten. Sväng-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
