Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. 4 jan. 1930 - Snöstormsvarningar på riksgränsbanan, av C. J. Östman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 jan. 1930
Fig. 2.
uppställda i Vassijaure. En jämförelse mellan de
. diagram, som erhållits på dessa båda platser vid tiden
för en snöstorm visar, att de olika elementens
förändring är i stort sett lika; detta gäller emellertid i
vissa fall icke vinden och i ännu mindre grad
nederbörden. Ovädrets centrum befann sig vid stormens
utbrott c:a 250 km nordnordost om Riksgränsen och
drog därefter bort i sydostlig riktning, varvid vinden
avtog ganska hastigt den 5 december. Den
sammanlagda nederbördsmängden var 5 mm i Abisko, och 29,4
mm i Vassijaure, där det snöade blott med smärre
avbrott från kl. 8,30 em. den 3 till 6,15 em. den
5. Snötäckets tjocklek var därefter omkring 80 cm,
och sannolikt var även drivsnö en bidragande orsak
till de trafikhinder, som uppstodo.
Ovanstående är exempel på hur en enstaka storm
utvecklar sig. En medeltalsberäkning ur 45 fall av
samma typ ger bl. a. följande värden:
nederbörds-mängd 26,5 mm, nederbördens varaktighet 36 tim.,
temperaturstegring 8 à 10°. Stegringen sker i
allmänhet på följande sätt: först en långsam stegring
under 10 à 12 timmar, uppgående till 4 à 5 grader,
därefter den hastiga stegringen, vilken kan ske under
loppet av 1 minut eller utsträckas till 1/2 timme.
Oväderscentrats utseende framgår av fig. 3, likaledes
resultatet av medeltalsberäkning. För att i tid varna
för en snöstorm av denna typ bör
varningstelegrammet avsändas senast då ovädrets centrum ligger i
trakten av Jan Mayen eller ett gott stycke sydväst
om Spetsbergen. I betraktande av det fåtal
observationer, som här ligga till grund för kartan över det
synoptiska läget, inses huru ingående alla till buds
stående rapporter och observationer böra studeras,
då det gäller att avgöra, huruvida snöstormsvarning
tör utsändas eller ej.
Även beträffande ostliga snöstormar skall först ett
enstaka fall beskrivas, nämligen stormen den 5 till
8 oktober 1924, och därefter lämnas några
medelvärden, vilka gälla denna stormtyp. Från ett
huvud-ininimum, som den 5 oktober på morgonen låg vid
Island, sträckte sig åt sydost in över nordvästra
Tyskland en ränna av lågt lufttryck, och i denna
utbildades under dagen ett sekundärt oväder; detta
befann sig på kvällen invid Englands ostkust och rörde
sig därefter i nordvästlig riktning. En del av
ovädrets fallområde gick emellertid in över mellersta
Sverige, samtidigt som lufttrycket steg i norra
Skandinavien, varigenom lufttrycksgradienten ökades i
Norrland. Den 6 inkom ett nytt fallområde över
England med nordostlig rörelseriktning, och ånyo
utbildades ett sekundärt oväder. Detta rörde sig i
övervägande nordlig riktning. Medan allt detta
skedde, hade ett högtrycksområde utbildats över norra
Skandinavien och norra Finland, och huvudminimet
vid Island fördjupats något. Vindens riktning var
hela tiden i Abisko ostlig till nordostlig, men svängde
något hit och dit strax innan styrkan började
tilltaga mellan kl. 7 och 8 på kvällen den 5.
Tilltagandet skedde icke hastigt såsom i föregående fall, utan
3.
Wareredi/
TEKNISK TIDSKRIFT
~V&rixlj*e<li/
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
