- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Allmänna avdelningen /
74

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. 8 febr. 1930 - Herr Lilienbergs Sveaväg, av C. K. - Det tekniska museet, av M. Serrander

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

74

TEKNISK TIDSKRIFT

15 febr. 1930

trafikled oeh dess trafikkapacitet komme med
rimlig gatubredd att beskäras genom den bilparkering,
låt vara relativt kortvarig, som icke kan undgås vid
en stor affärsgata med lyxbutiker och höga
kontorspalats.

En nödvändig förutsättning för att låta Sveavägen
sådan den skisserats i generalplanen, komma fram
till Gustaf Adolfs torg, synes vara att de andra
planerade trafikvägarna mellan Norr och Söder på ömse
sidor om Norrbro först iordningställas. Utan dessa
kommer förvisso en ytterst svårbemästrad
trafikanhopning att uppstå på torget. Denna är redan nu
emellanåt mycket besvärlig och kommer att skärpas
om trafiktillströmningen till torget — låt vara i
begränsad omfattning — ökas. Det är icke heller
något önskemål att koncentrera allt för mycket
trafik över Norrbro mot eller från slottet. Detta,
kanslihuset, rådhuset och riddarhuset bilda ju en
nästan sammanhängande barriär på stadsholmens
norra sida och bakom dessa ligga stadens ur
kulturhistorisk synpunkt värdefullaste del. Det vore över
huvud taget omotiverat att låta en framtida
huvudtrafikförbindelse mellan Norr och Söder skjuta rakt mot
gamla stadens centrala delar för att sedan vindia
runt dessa i alla möjliga krökar. En sådan
trafikled kommer icke att medföra den önskade
hopknytningen mellan Norr och Söder, vi komma fortfarande
att ha två städer i stället för en. Vill man
behålla gamla staden, så förefaller det riktigt att icke
avsiktligt koncentrera mer än nödigt av den
norrsyd-gående trafiken över själva holmen. Under den
föregående diskussionen härom har ju med skärpa
framhållits det olämpliga i att tänka sig Myntgatan
som ett mera betydande trafikstråk i anslutning till
Norrbro. Gamla staden bör förvisso i högst
betydande omfattning ränsas upp och utnyttjas på ett
mera värdefullt sätt än för närvarande. Detta är
ett huvudvillkor för att den skall kunna bibehållas.
Man kan emellertid lätt drivas in i ytterligheter
härvidlag. För gamla staden vore det en betydande
fara, om man låter en av våra dagars markantaste
företeelser, storstadens trafik, omsvepa den. Vid
trafikens pockande på ökat och åter ökat utrymme
kommer förvisso snart det kulturhistoriskt
betydelsefulla att snabbt gå all världens väg.

Det är ju den växande trafiken, som i första hand
påkallat alla de undersökningar och utredningar, som
pågått och pågå rörande trafikledernas och
gatunätets i Stockholm framtida utveckling. Den
Lilien-bergska generalplanen, en första sovring av eget och
andras arbete, har hittills varit det värdefullaste
bidraget till lösningen av detta problem. Men
trafikbesvärligheterna i Stockholm sådana de nu framstå
närmast omkring strömmen komma icke att lättas,

om i första hand bland de föreslagna åtgärderna
Sveavägen forceras ned till Gustaf Adolfs torg.

Det nöjet kommer att direkt kosta staden
någonting mellan 5 och 20 millioner, beroende på hur
exklusivt man utformar gatan. Då Sveavägens för-,
längning icke i sig själv är en ekonomiskt
någorlunda bärkraftig åtgärd, ger detta anledning till så
mycket större tveksamhet. Det finns många av de
åtgärder, som upptagits i den Lilienbergska
generalplanen, vilka ligga närmare till hands att genomföra
och lämna mera valuta för pengarna.

Det är även många vanskligheter förenade med det
praktiska genomförandet av ifrågavarande mycket
omfattande gatureglering. Att fastställa stadsplanen
för Sveavägens neddragande till Gustaf Adolfs torg
och därefter successivt förvärva erforderliga
fastigheter och låta den nya gatan efter hand växa fram
är knappast möjligt. Tomtvärdena skulle snabbt
springa upp till fantastiska belopp, vilka icke ens
tillnärmelsevis kunde återvinnas, och detta skulle
omöjliggöra arbetets fullföljande. Icke heller är det
riskfritt med det stora antal fastigheter som beröras
av Sveavägens framdragande att före stadsplanens
fastställande förvärva det stora flertalet av dessa
eller träffa överenskommelse rörande byte eller
avstående av tomtmark. Detta skulle innebära en
tomtspekulation i stor skala som kan misslyckas. Att
lägga armarna i kors och invänta en eventuell
lågkonjunktur på fastighetsmarknaden för förvärvande
av erforderliga byggnader är icke heller möjligt.
Många av de nuvarande husen som beröras av
Norrmalms sanering äro skröpliga och behöva ersättas
med nya eller ombyggas. Hinner detta att ske i
större utsträckning under bibehållande av nuvarande
stadsplan omöjliggöres en sanering på detta sätt
under något halvsekel framåt.

Under angivna förhållanden skulle det i hög grad
underlätta bedömandet av "problemet Norrmalm" om
man icke höll fast vid att Sveavägen obetingat bör
neddragas till Gustaf Adolfs torg. Några vitala
trafikproblem lösas icke därigenom. Det vore bättre om
detta problem upptoges till ny och förutsättningslös
behandling. Vid en allsidig undersökning av
möjligheterna för modernisering av Norrmalm skulle
måhända framkomma uppslag som ur ekonomisk
synpunkt komma att visa sig lättare och behändigare att
genomföra än Sveavägens neddragande till Gustaf
Adolfs torg. Hur lockande det än kan vara för
fantasien att få till stånd en sådan monumentalgata
med dess i flera avseenden obestridliga förtjänster,
bör man icke utan att andra möjligheter tillräckligt
övervägts ge sig i kast därmed. Ur denna synpunkt
synes det i hög grad motiverat att "skynda långsamt".

C. K.

DET TEKNISKA MUSEET.

Frågan om det definitiva ordnandet av ett tekniskt
museum i vårt land är nu aktuell och har tagit ett
stort steg närmare sin lösning i och med bildandet
den 27 januari av en förening för museets
understödjande.

Ögonblicket kan måhända då vara lämpligt att föra
fram ett par önskemål, som förvisso i alla händelser
bliva beaktade, men icke desto mindre kunna vara
värda att särskilt understrykas, då nu planerna skola
läggas upp.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:25:45 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1930a/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free