Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. 8 febr. 1930 - Den svenska elektroindustrien under år 1929, av Harry Nyström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
TEKNISK TIDSKRIFT
8 febr. 193U
DEN SVENSKA ELEKTROINDUSTRIEN UNDER 1929.
Av civilingenjör Harry Nyström.
Den starka ställning, som den svenska
elektroindustrien erövrat under senare år, har under år 1929
än ytterligare blivit befäst och all anledning finnes
att antaga, att även 1930 kommer att bliva ett
framgångsrikt år för vår elektroindustri. Ordertillgången
vid årsskiftet för de större industriernas
vidkommande motsvarade icke endast den vid senaste
årsskiftet förefintliga utan överskred på en del håll
t. o. m. betydligt denna.
Den allmänna upplysningsverksamhet, som numera
bedrives i praktiskt taget alla länder för
elektricitetens rationella användning, har tydligen burit god
frukt och en stegrad konsumtion av elektrisk energi
rapporteras från alla håll.
1929 har varit ett märkesår för elektrotekniken, då
den elektriska glödlampans 50-års jubileum firades
genom en hyllning från hela världen till Thomas A.
Edison. Detta jubileum utnyttjades även i den
propaganda för ljuskultur, som numera bedrives
överallt i världen och handhaves av Svenska föreningen
för ljuskultur på ett förtjänstfullt sätt i Sverige. I
vårt land har dessutom genom initiativ av
Föreningen för elektricitetens rationella användning en
upplysningsverksamhet bedrivits, främst genom
utgivandet av en populärt hållen elektroteknisk
tidskrift, ERA.
Ericsson-koncernen har genom sina under året
hållna propagandakurser i Jönköping, Hälsingborg,
Sundsvall och Örebro i hög grad bidragit att
skapa d-t intresse och sprida den upplysning, som
ligger inom nyssnämnda arbetsfält.
Ehuru de slutgiltiga exportsiffrorna för tulltaxans
olika rubriker ännu icke föreligga, torde dock så
mycket kunna sägas, att en ökning eller i det
närmaste status quo av exporten förefinnes för samtliga
le elektrotekniska rubrikerna med undantag av
dammsugaregruppen. Den minskning, som här
uppstått, har ju förebådats, i det att fabrikationen för
den världsomspännande Elektrolux-koncernen, vilken
tidigare i stor utsträckning skedde i Sverige, numera
förlagts till ett flertal platser i utlandet, bl. a. med
hänsyn till gällande tullförordningar.
Anmärkningsvärd är särskilt den ökade exporten av
telefonmateriel och kablar. Sistnämnda ökning är givetvis
i icke ringa mån att hänföra till Sieverts
kabelverks anslutning till Ericsson-koncernen med de
ökade möjligheter till försäljning på utlandet, som
detta innebär.
Omsättningen inom den elektriska
starkströmsindustrien har på såväl den inhemska som den utländska
marknaden varit god. Aseas ryska affär har under året
bedrivits enligt plan och med tillfredsställande
resultat. Huvudsakligen med tanke på
kapitalinvesteringar i kraftbolag i samband med leveranser av
elektroteknisk utrustning har Asea, varom för
fullständighetens skull erinras, tillsammans med A.-b.
Investor bildat ett bolag, A.-b. Elektro-Invest.
Beslut har fattats att väsentligt utbygga Aseas
verkstäder dels i Västerås, dels i Stockholm. På
förstnämnda plats gäller det en utbyggnad av
Mimer-komplexet och bolaget har förvärvat 22 000 m2 mark
av staden för dessa nybyggnadsplaner. A.-b.
Liljeholmens kabelfabrik bygger ett fabrikskomplex vid
Västberga, dels därför att den gamla fabriken, som
varit förlagd till Liljeholmen, ligger på ofri grund
och inom kort måste övergivas, dels för att tillgodose
den ökade avsättningen av såväl ledningsmateriel
som kablar från Asea-koncernen. Den nya fabriken
skall nämligen även upptaga en tillverkning av
starkströmskablar. Båda dessa nybyggnader äro så långt
framskridna, att de inom första hälften av detta år
komma att tagas i bruk. Det är anmärkningsvärt, i
vilken utsträckning man under de senaste åren börjat
övergå till kraftdistribution medelst jordkabel,
säkerligen beroende på möjligheten att tillverka kablar
för betydligt högre spänningar än tidigare. Det torde
i detta sammanhang böra omnämnas, att Englands
elektrifieringsproblem, som länge legat under
diskussion, komplicerats med en ny svårighet.
Engelsmännen ha nämligen börjat reagera mot
vandalisering av naturen genom framdragandet av
kraftledningar. Det anses på många håll, att fält och
skogar äro till för sitt skönhetsvärde och den
möjlighet till jakt de erbjuda. Man har sålunda allvarligt
— trots de ökade kostnaderna — diskuterat frågan
att utbygga kraftnätet med jordkablar i stället för
såsom tidigare föreslagits luftledningar, men troligt
är, att luftledningarna till slut avgå med segern.
Bland Aseas ur teknisk synpunkt mest intressanta
leveranser under året märkas: en självkyld
trefas-transformator på 45 000 kVA, 126/57 • 5/52 kV, 50
per., levererad till Sydsvenska kraft a.-b., vilken
transformator är den hittills största självkylda
transformatorn i världen.
En likströms dubbelgenerator på 12 000 kW, 500
voit för A/S Rjukanfos, Norge, vilken maskin är en
bland de största hittills byggda likströmsmaskiner.
Vidare har under året första utbyggnaden av finska
statens kraftverk Imatra fullbordats, dit Asea bl. a.
levererat 3 st. generatorer à 24 000 kVA vid 125 v/m,
10 000—11 000 voit, 50 per. Dessa maskiner äro f. n.
de största i sitt slag i norra Europa och ytterligare
en dylik är under arbete i Aseas verkstäder.
Intresset för Aseas system för sektionsdrift av
pappersmaskiner har även under föregående år varit
synnerligen livligt.
Ericsson-koncernen, till vilken, förutom ett mycket
stort antal utländska företag, äro anslutna
Telefon-a.-b. L. M. Ericsson, Sieverts kabelverk, Svenska radio
a.-b. och Signalbolaget, kan se tillbaka på ett mycket
tillfredsställande år. Den svenska gruppen har under
året ytterligare utvidgats, i det att a.-b. Alpha inköpts
med tanke på nödvändigheten att äga en
bakelittillverkning för bolagets omfattande behov av
bakelitprodukter. Därjämte har även L. M. Ericssons
anläggnings a.-b. bildats.
Automatiseringen av telefonväsendet har gått raskt
framåt och tid efter annan meddelas i dagspressen,
att koncernen avslutat kontrakt i olika städer eller
med olika intressegrupper. Antalet automatiserade
linjer i trafik uppgick vid årsskiftet till 164 290 och
under tillverkning voro 237 820 linjer, medan de be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
