Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. 15 febr. 1930 - Notiser - Amerikansk elektricitetstatistik - Kolkonferensen i Genève - Femte internationella luftfartskongressen i Haag 1930
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 febr. 1930
TEKNISK TIDSKRIFT
101
bär en ökning med 9 milliarder kWh i förhållande till
1928 års produktion och med 17 milliarder kWh i
förhållande till produktionen 1927. På grund av det stora
kraftbehovet ha kraftverken under de sju sista åren
erhållit ett tillskott i effekt av 13,5 millioner kW eller ca
18 millioner hkr. Under år 1930 kan man sålunda
förvänta, att förbrukningen av elektrisk energi kommer att
överskrida 100 milliarder kWh.
Antalet abonnenter å elektrisk energi har under året
ökats med 850 000 och uppgick vid årsskiftet till ca
24 050 000, därav 20 000 000 hushåll. Medan
industriförbrukningen ökats med 10 %, har hushållsförbrukningen
ökats med 16 %. Ca 68 % av U. S. A:s folkmängd
ha numera i sina hem tillgång till elektrisk energi, och
under de sju sista åren ha 9 600 000 bostadslägenheter
elektrifierats.
Elektrifieringen har fortskridit i betydligt hastigare
tempo än folkökningen. Den sistnämnda steg mellan
1912 och 1927 med 24 %, medan produktionen av
elektrisk energi ökades med 626 % och konsumenternas
antal med 465 %. Under de sista sju åren ha anlagts närs
80 000 ledningar för högre spänning än 22 000 V.
Kraftverken ha fördubblat sin energiproduktion och
representera vid slutet av 1929 en installerad elektrisk effekt
av 40 mill. hkr.
Jordbrukets elektrifiering har under de tre sista åren
fortskridit i ökat tempo; f. n. äro ej mindre än 500 000
jordbrukslägenheter elektrifierade. Tre fjärdedelar av
all inom industrien använd energi är numera elektrisk.
I jämförelse härmed kan nämnas att motsvarande siffra
för Tysklands del är 66 %, för Englands 48 % (för
Sveriges del torde siffran vara ca 80 %).
Järnvägselektrifieringen tilldrar sig allt större
intresse. Elektrifieringsprogram ha nyligen tillkännagivits
tör Pennsylvania-, Lackawanna- och
Reading-järnvä-garna.
Priset för elektrisk energi håller sig i genomsnitt
ungefär på förkrigsnivån, under det att
levnadskostnaderna ligga ca 70 % över densamma.
Hushållsströmmen betingar däremot ca 28 % högre pris än före kriget.
Tager man hänsyn till dollarns nuvarande lägre
köpkraft, är dock hushållstaxan numera realiter 58 % lägre
än 1913.
Genom ångteknikens utveckling har den för
generering av 1 elektrisk kWh erforderliga kolmängden
minskats från 1,45 kg år 1919 till 0,75 kg år 1929.
Ång-centralerna ha härigenom stärkt sin ställning i
förhållande till vattenkraftstationerna, vilka f. n. generera
blott ca 36 % av all elektrisk energi i U. S. A.
Kolkonferensen i Genève. På kallelse av
internationella arbetsbyrån hölls i Geneve 6—18 januari en
konferens med experter i kolfrågan, i vilken deltogo
representanter för regeringar, gruvägare och
gruvarbetare i följande europeiska kolproducerande länder:
Belgien, Frankrike, Nederländerna, Polen, Spanien,
Storbritannien, Tjeckoslovakien, Tyskland och Österrike.
Konferensen beslöt föreslå internationella
arbetsbyråns styrelse att på dagordningen för 1930 års
arbets-konferens låta uppföra frågan om arbetstiden i
kolgruvor, vilken fråga synts vara mogen för reglering på
internationell väg. Konferensen har beträffande
arbetstiden sökt fastställa vissa viktigare principer, som
ansetts kunna läggas till grund för en internationell
överenskommelse. Som kolgruvor skola sålunda anses
gruvor, där brytning äger rum av kompakt brännbart
material, antingen ensamt eller i förening med annat
material. Frågan om konventionens tillämpning å
brunkol har av konferensen lämnats öppen i avvaktan pä
en närmare undersökning av internationella
arbetsbyrån. Den åsyftade konventionen skall äga
tillämpning å alla personer, som i kolgruvor sysselsättas med
arbete under jord, däri inbegripna personer, som äro
anställda av annat företag än det som idkar
gruvdriften. Undantagna äro endast personer i övervakande
eller ledande ställning och vilka som regel ej deltaga i
något kroppsarbete.
I fråga om arbetstidens längd har konferensen endast
fastställt grunderna för beräkning av tiden för
uppehåll i gruvan, nämligen den tid som förflyter från det
arbetaren inträder i hisskorgen för att nedstiga i
gruvan till dess han utträder ur hissen efter verkställd
uppstigning. I gruvor, där tillträde sker genom gångar,
skall på motsvarande sätt räknas tiden mellan inträdet
i gångens öppning och återkomsten till samma plats.
I en resolution rörande arbetslönen anmodas
internationella arbetsbyrån att fortsätta sina undersökningar
på området och att framlägga resultatet därav för
ar-betskonferensen vid dess sammanträde 1930 eller 1931.
Konferensen har även anmodat arbetsbyrån att låta
internationella arbetskonferensen upptaga till
behandling frågan om kolgruvearbetarnas semester.
Konferensen erinrar om att i flera av de stora kolproducerande
länderna en del av arbetarna redan är i besittning av
rätt till semester med lön. Konferensen har vidare
ansett det önskvärt, att det förbud mot kvinnors
användande i underjordsarbete i gruvor, som överallt
förefinnes i europeiska länder, även utsträckes till länder utom
Europa. Likaså föreslår konferensen att frågan om
höjning av åldersgränsen för manliga minderårigas arbete
i gruvor skall upptagas till behandling på
internationella arbetskonferensen. Då den inom flera länder
rådande arbetslösheten bland kolgruvearbetarna enligt
konferensen delvis har sina orsaker i brist på
internationell organisation inom industrien, hemställer
konferensen om att nationernas förbund måtte med kraft,
fortsätta arbetet på någon slags internationell
uppgörelse mellan producenterna.
Femte internationella luftfartskongressen i Haag 1930.
Raden av internationella luftfartskongresser, Paris 1921,
London 1903, Brüssel 1925 och Rom 1927, kommer i år
att fortsättas av en kongress i Haag, vilken äger rum
1—6 september.
Generalpresident i bestyreisen är presidenten i
holländska aeroklubben, ingenjör J. F. de Vogel och
generalsekreterare generalsekreteraren i samma klubb överste
H. Walaart Sacré. Kongressen kommer att arbeta på
följande fem avdelningar: A. Avdelningen för lufttrafik.
President: direktören i K. L. M. och K. N. I. L. M.
A. Plesman. B. Avdelningen för vetenskap och teknik.
President: direktorn för holländska statens
försöksanstalt för aviatik, dr-ing. E. B. Wolff. C. Juridiska
avdelningen. President: dr jur. J. Wolterbeek-Muller.
D. Medicinska avdelningen. President: professor J.
Boeke. E. Avdelningen för flygsport. President:
presidenten i Rotterdams aeroklubb C. Kolff.
De officiella kongress-språken äro tyska, franska,
engelska, italienska och holländska, för vilka språk
kongressledningen själv ombestyr tolkar. Uppsatser,
avsedda att inflyta i kongressens handlingar, skola vara
avfattade på något av de officiella kongress-språken och
skola åtföljas av två resuméer om vardera högst 300
ord, den ena på ett av författaren valt språk, den
andra på franska språket. Uppsatserna böra om
möjligt ej överskrida 16 trycksidor. För att underlätta
tryckningsarbetet har bestyreisen anmodat författarna
att ingiva manuskripten maskinskrivna å papper av
formatet 30 X 20 cm med en oskriven marginal av 1/3 av
papperets bredd. Å det första bladet skola följande
uppgifter finnas i denna ordning: Författarens namn,
förnamn, adress och titel samt uppsatsens rubrik.
Uppsatserna skola vara insända till generalsekretariatet
senast den 30 april.
Deltagarna i kongressen äro dels ordinarie, vilka
erlägga en medlemsavgift av 12 floriner, dels extra or-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
