Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. 22 febr. 1930 - Regionplanerandets organisatoriska vanskligheter, av Ivan Lindgren - Notiser - Kapitalökning för telegrafverket - Flygtekniska laboratoriet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 febr. 1930
TEKNISK TIDSKRIFT
113
holms stad inkorporerar förorterna, eller att, i likhet
med vad som förekommit utomlands, bilda en
särskild högre kommunal enhet, som tager hand om och
genomför spörsmål av interkommunal natur. En
sådan enhet skulle således tilldelas samma
befogenhet i planläggningsfrågor, som nu utövas av
väg-distrikten och samhällena. Vilken av dessa organi-
sationsformer, som är att föredraga, är för
närvarande ej möjligt att förutse, då exempelvis
lös-brytandet av en del angränsande socknar från
landstingsområde och vägdistrikt kan framkalla
komplikationer, som nu ej kunna överblickas.
Ivan Lindgren.
NOTISER
Kapitalökning för telegrafverket. Riksdagen har
bifallit k. m:ts förslag om anslag till utgifter för
kapitalökning beträffande telegrafverket. Sålunda erhåller
telegrafverket en ökning från 6 500 000 kr. till 11 000 000
kr. av anslaget till fortsatt utveckling av statens
telefon- och telegrafväsende, varjämte anslag beviljats för
uppförande eller till- och ombyggnad av telefonstationer
i Stockholm (östermalmsstationen), Göteborg, Varberg,
Skövde och Östersund.
Den stora ökningen av anslaget till telegraf- och
telefonväsendets fortsatta utveckling motiveras av den
osedvanligt kraftiga utveckling statens telefonrörelse
undergått de två sista åren. Telegrafverket hade med
anledning härav äskat ett anslag av 6 800 000 kr. för
utvidgning av lokalnäten, 2 500 000 kr. för anläggandet
av nya blanka riksledningar, pupinisering av ännu
opupiniserade delar av kabeln mellan Stockholm och
Göteborg samt nya stationsanordningar, 1 700 000 kr. för den
på Sverige belöpande kostnaden för ytterligare en kabel
för telefontrafiken mellan Sverige och Tyskland samt
900 000 kr. för en ny telefonkabel till Gotland, eller
tillhopa 11 900 000 kr. Departementschefen hade
emellertid i sparsamhetssyfte nedprutat anslaget till 11 000 000
kr., vilket anslag nu beviljats av riksdagen.
Flygtekniska laboratoriet. Regeringen har av den nu
samlade riksdagen äskat ett anslag av 103 000 kr. till
uppförande och inredning av ett flygtekniskt
laboratorium vid tekniska högskolan. Därmed är, får man
hoppas, ett stort steg taget mot förverkligandet av ett
gammalt önskemål.
Redan år 1924 gjordes från tekniska högskolans sida
framställning om inrättandet av en professur i
flygteknik vid tekniska högskolan. Förslag härom
upprepades under de följande åren och understöddes av en
inom ingeniörsvetenskapsakademien tillsatt flygteknisk
kommitté samt av enskilda motionärer i riksdagen.
Ecklesiastikministern ansåg emellertid 1927, att frågan
tarvade ytterligare utredning. Behovet av en professur
i flygteknik ansåg ban tillfullo ådagalagt, men då denna
fråga var sammankopplad med frågan om inrättandet
av ett aerodynamiskt laboratorium, kunde man tänka
sig att ett bifall till förslaget komme att medföra
konsekvenser av betydande ekonomisk räckvidd för
statsverket. För utredning av frågan tillkallades alltså tre
sakkunniga, vilka i slutet av år 1927 avgåvo betänkande
och utredning.
I huvudsaklig anslutning till de sakkunniges förslag
avlät regeringen till 1928 års riksdag proposition om
inrättandet av en professur i flygteknik vid tekniska
högskolan samt om upprättandet av ett flygtekniskt
laboratorium. Detta skulle förläggas på tekniska högskolans
område vid Valhallavägen och beräknades komma att
draga en kostnad av 355 000 kr., därav 215 000 kr. för
byggnaden samt 140 000 kr. för utrustningen.
Beträffande laboratoriets organisation hade man tänkt sig, att
dettas ledning skulle handhavas av ett självständigt
"statens flygtekniska institut", i vars styrelse den tekniska
undervisningen, den vetenskapliga forskningen,
flygvapnet, kommunikationsintressen och den civila
flygindustrien skulle vara representerade. De årliga
utgifterna för institutet, beräknade till 41 500 kr., avsågos av
de sakkunniga i första hand böra utgå av inkomster av
institutets verksamhet.
19’28 års riksdag biföll propositionen i vad den
avsåg-inrättandet av professuren i flygteknik men avslog
däremot förslaget om upprättandet av laboratoriet.
Riksdagen leddes i sitt beslut av omsorgen för tekniska
högskolans framtida utveckling, som ansågs kunna
äventyras genom laboratoriets placering, samt av hänsyn till
de på Norra Djurgården befintliga
sjukvårdsinrättningarna. Riksdagen ansåg vidare, att spörsmålet om
laboratoriet icke nödvändigtvis behövde lösas i samband med
inrättandet av professuren, då laboratoriet i första hand
syntes komma att tjäna försvarsväsendets och
näringslivets intressen.
Sedan frågan genom riksdagsbeslut kommit i ett
förändrat läge, anhöll tekniska högskolans lärarkollegium,
att regeringen av 1929 års riksdag måtte begära ett
anslag av 103 000 kr. för byggandet och utrustandet av ett
mindre, flygtekniskt laboratorium, avsett enbart för
tekniska högskolans behov. Framställningen föranledde
emellertid ingen proposition till 1929 års riksdag,
varför lärarkollegiet i fjol upprepade sin framställning,
därvid framhållande, att laboratoriet utgjorde ett
oundgängligt komplement till professuren och att, då denna
inom kort väntas bliva besatt med ordinarie innehavare,
ingen anledning funnes att undanskjuta lösningen av
denna fråga.
Det förslag som ligger till grund för den nu avgivna
Sektion
Plan och sektion av det föreslagna flygtekniska laboratoriet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
