Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 22 mars 1930 - Svetsning inom modern teknik - Några iakttagelser rörande oljeeldning, av Harry Kähr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 febr. 1930
TEKNISK TIDSKRIFT
167
Inom clet stora tekniska område, som den
mekaniska verkstadsindustrien omfattar, har svetsningen
möjliggjort en oanad utveckling särskilt i fråga om
massfabrikationen. För bilindustrien spelar
svetsningen i olika former en särskilt stor roll, den senaste
Fordbilen lär sålunda vara försedd med ej mindre
än 1 339 svetsar. Hur intimt denna metod ingriper
i verkstadsarbetet framgår bl. a. av, att även jiggar
och fixturer behandlas därmed, varigenom stora
fördelar enligt uppgift ernås.
Vid järnvägar och i järnverk, där den maskinella
utrustningen blir särskilt hårt påfrestad, är
svetsningen ett oskattbart medel för ett snabbt och billigt
underhålls- och reparationsarbete. Som exempel bör
därvid nämnas påsvetsning av slitna hjulringar.
Även för banunderhållet har svetsningen fått
betydelse genom införandet av svetsade skenskarvar,
påsvetsning av förslitna växlar och skenor m. m.
Inom elektroindustrien har svetsförfarandet
förvärvat åt sig en allt mera befästad ställning som
hjälpmedel såväl vid massfabrikation som vid större
och mindre specialkonstruktioner. Från början torde
väl oljelådorna till transformatorer huvudsakligen
varit föremål för svetsning, men, sedan den
automatiska svetsningen införts, har fältet väsentligt
utvidgats och omfattar en mängd olika delar från
bottenplåtar till statorer, lagersköldar och
lindnings-skydd. Då härigenom gjutna delar ersättas, så
bortfalla modellkostnaderna, vilket särskilt då det gäller
speciella typer, är av stor fördel. För de större
maskinerna bortfaller risken med de stora gjutna delar
av invecklad form, som hittills använts och som ofta
vållat svårigheter och ofrivilligt uppskov med
leveranstiden. Vikten kan även väsentligt nedbringas, i
vissa fall till och med ned till hälften, varmed de
något högre arbetskostnaderna för svetsningsarbetet
mer än väl täckas.
Det torde även böra påpekas de möjligheter till
god formgivning och ytbehandling (såväl yttre som
inre) söm svetsningsförfarandet möjliggör, liksom
ock att svetsning kan ersätta pressbearbetning då
denna senare arbetsmetod på grund av
arbets-styckenas form eller storleksgrad eller på grund av
materialsvårigheter ej kan användas.
Flygmaskinskonstruktionerna, som i särskilt hög
grad äro beroende av viktsbesparingar och ett
homogent material, hava rönt en revolutionerande
utveckling, så mycket mer som de lätta legeringar, som där
förekomma, även låta sig svetsas och därmed
förbindelserna mellan olika rördelar väsentligt
förenklats.
Skeppsbyggeriet, där nitförfarandet varit
dominerande, använder i allt större utsträckning
svetsningen. De i Tyskland försöksvis utförda, helt
svetsade fartygen visa stora viktbesparingar och
lastdrygheten har härigenom kunnat avsevärt ökas. Från
reparationer av haverister torde de mest påtagliga
exemplen på nyttan av svetsningsförfarandet redan
sedan lång tid tillbaka vara att hämta.
Svetsningstekniken torde kunna ytterligare
fullkomnas inom de många användningsområden, till
vilka den funnit väg. Mycket finnes ännu att
utforska även av teoretisk innebörd, innan alla
utvecklingsmöjligheter äro uttömda. En vetenskaplig
undersökning av svetsljusbågens fundamentala
egenskaper har sålunda veterligen ännu ej fullständigt
genomförts.
Bland de frågor, som i övrigt stå på dagordningen,
befinner sig frågan om svetsfogarna^ förhållande
vid höga temperaturer. Detta avser att bereda väg
för svetsningsförfarandet bl. a. inom
ångpannetekniken, där givetvis många hithörande problem finnas
att lösa. Vidare föreligger frågan om strömtäthetens
och strukturens inflytande på hållfastheter vid
elektrisk motståndssvetsning. Vidare torde studiet av
svetsfogar med röntgenstrålar lämna ett rikligt
erfarenhetsmaterial, liksom också möjlighet för en
rationell svetskontroll. Även filmen har tagits till hjälp
för forskning inom hithörande område. Genom att
filtrera bort de mera lysande strålarna, kunna de
röda och idtraröda göra sig mera gällande, varigenom
ljusbågens förhållande och materialövergången bättre
kunnat studeras, varvid upp till 1 200 bilder per
sekund kunnat tagas. Med denna metod torde utsikter
finnas att kunna tränga djupt in i dessa fenomen.
Om sålunda svetsningsprocesserna ännu ej
stabiliserats, så hava dock en del metoder nått sådan
fullkomning och tillförlitlighet, att de fått användning
för de mest ansvarsfulla ändamål. Normer och
säkerhetsföreskrifter finnas även på många håll
utarbetade såsom för kärl under tryck, för svetsning och
gasskärning vid byggnadskonstruktioner, för vissa
arbeten inom skeppsbyggnadsfacket, för ångpannor
m. m., vilka föreskrifter också på sina håll antagits
av myndigheter och korporationer. Genom
utvecklingen av portabla röntgenapparater söker man
genom effektiv kontroll ernå bästa tänkbara
säkerhet hos de svetsade konstruktionerna.
I Sverige hava vi tack vare strävanden inom
många industrier och speciellt på grund av de
arbeten, som utförts av Kjellberg, redan fått en
vidsträckt användning för svetsningsförfarandet, men
ett intimare samarbete för ytterligare främjande av
denna teknik synes ännu ej tagit fart. Då givetvis
redan mycken erfarenhet på många håll vunnits, som
genom ett mera allmänt utbyte inom olika
fackkretsar skulle kunna bli till gagn för svensk
teknik, kan det ifrågasättas, huruvida ej en
gemensam överläggning i hithörande ämnen mellan
intresserade borde komma till stånd, varvid de speciella
synpunkter på den fortsatta utvecklingen, som
kunna förefinnas på grund av egenarterna inom de
svenska industrierna, måhända skulle bättre än
hittills kunna komma till uttryck. Frithiof Holmgren.
NÅGRA IAKTTAGELSER RÖRANDE OLJEELDNING.
Av ingenjör Harry Kähr.
Tanken att använda flytande bränsle i stället för
fast eller gasformigt för olika uppvärmningsändamål
är icke ny. Förfarandet har tvärtom tillämpats se-
dan lång tid tillbaka, varvid av vissa orsaker
huvudsakligast bergoljan och dess derivater kommit ifråga.
Om man undantager de försök, som gjordes under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
