Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 22 mars 1930 - Några iakttagelser rörande oljeeldning, av Harry Kähr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
kristiden att t. e. använda oljeeldning vid
centraluppvärmning av fastigheter, kan man dock icke tala
om något allmännare användande av oljeeldning
förrän under de senaste åren.
Förklaringen till att intresset för oljeeldningen
numera ökats beror på att konstruktioner av
brännare och övrig utrustning avsevärt förbättrats samt
att en gynnsammare prisrelation mellan brännolja
och övriga bränslen inträtt.
Förf. gjorde förliden sommar en resa till England
för att bese en del där utförda anläggningar, vid
vilka råolja användes såsom bränsle. Härvid gjordes
en del intressanta rön och erhöllos värdefulla
upplysningar varför skall redogöras i det följande. Under
resan besöktes bl. a. några mekaniska verkstäder,
järn- och metallmanufakturfabriker och glasbruk
samt affärs- och bostadshus, vilka delvis eller helt
infört oljeeldning.
Glasbruk. Av oljeeldade glassmältningsugnar
finnas i England ett flertal, vilka synas arbeta med gott
resultat. I fig. 1 återges en schematisk skiss av en
av vannorna vid ett stort buteljglasbruk i södra
England. Vannan, som arbetar med 4 st. brännare av
speciell typ för smältningen, är utrustad med
regenerator under ugnen för förvärmning av
sekundärluften till brännarna, varigenom erhålles en
lufttemperatur av ca. 900°C. Brännarna äro förskjutbara
snett uppåt och utåt samt försedda med flexibla
till-loppsledningar för olja och luft för att tillåta de
erforderliga växlingarna av regenerator. Bränntiden
för vardera sidans brännare är ca. 20 min., varefter
det kombinerade gas- och luftspjället lägges om, de
använda brännarna skjutas tillbaka, och motsatta
sidans brännare flyttas ned samt sättas i funktion.
I arbetsändan av vannan äro på vanligt sätt
placerade småbrännare, en för varje uttag till
butelj-maskinerna. Kylning av valven vid brännarna samt
bryggan vid utloppsändan sker medelst lågtrycksluft
från fläktar.
Vid ett tillfälle beräknades oljeförbrukningen till
c:a 17 % av glas vikten i hela vannan, vilket torde
få anses som ett mycket gott resultat.
Vid här åsyftade glasbruk användes som nämnt
regeneratorer utförda av tegelstaplar för
luftför-värmningen. Dessa regeneratorer bliva emellertid rätt
dyra i anläggningskostnad, varför de användas
huvudsakligast för större ugnstyper, under det att
enklare och mindre enheter utrustas med
rekuperatorer. Dessa kunna givetvis icke utnyttja
rökgas-värmet på samma sätt som regeneratorer, varför
verkningsgraden blir lägre. Förhållandet i
oljeförbrukning pr ton smält glas mellan en ugn av regene-
15 febr. 1930
rativ och en av rekuperativ typ har i genomsnitt
visat sig vara ungefär 1 :2.
De glasbruk, som gått in för oljeeldning, uppge
sig mer tillfredsställda med resultaten på grund av
besparing i folk, stor anpassningsförmåga samt god
bränsleekonomi och minskade underhållskostnader,
då generatorn bortfaller.
Även för kylrörens uppvärmning användes olja
med en eller flera brännare placerade i vanliga fall
omedelbart under inmatningsbordet i en speciellt
utformad förbränningskammare. Även här hade samma
fördelar som vid vannorna konstaterats.
För erhållande av konstant tryck på oljan till
brännarna hade mellan pumpen, som transporterade
oljan från tankarna till förbrukningsplatserna,
inkopplats ett ca. 20 m högt stigrör, varigenom alltså
ett tryck, motsvarande denna höjd, alltid erhölls på
oljan.
Bultfabriker. Dessa hava som bekant stort behov
av småugnar för värmning av nit- och skruvämnen
före formandet av skallen. Medelst små oljeeldade,
mycket primitiva ugnar hade frågan lösts på ett
mycket enkelt sätt. Ugnen var dubbelsidig, dvs.
samma ugn lämnade material till två maskiner, och
sidorna (se fig. 2) bestodo av tegel försedda med ett
stort antal hål, vilka äro synnerligen enkla att
förnya vid utbränning. Hela anordningen var för övrigt
enkel och billig samt lättskött. och
uppvärmningstiden för 3/4" X 3" bultämnen var c:a 4 min.
Oljetanken för dagsbehovet av olja var på vanligt sätt
placerad på en viss höjd över golvplanet för att få
tryck på oljan till brännarna, och fläkten med ett
tryck av c:a 250 mm vattenpelare var gemensam för
hela verket. Brännarna voro byggda för
atomise-ring av oljan medelst lågtrycksluft. Givetvis
arbetar en dylik primitiv ugn med dålig verkningsgrad,
och avsevärt bättre konstruktioner kunna utföras,
Fig. 2.
den har dock omnämnts här på grund av sin stora
enkelhet.
Smidesugnar. Utseendet av en oljeeldad
smidesugn sådan den förekom vid en fabrik för tillverkning
av dieselmotorlokomotiv m. m. framgår av fig. 3.
Ugnen uppvärmdes av 2 st. brännare för
lågtrycksluft från centrifugalfläkt. Luften förvärmdes helt
enkelt genom att ledas genom en urtagning under
själva ugnens botten. Denna anordning förefaller
dock väl enkel och skulle kunna förbättras avsevärt
TEKNISK TIDSKRIFT
MT07?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
