Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 16. 19 april 1930 - I frågan om maskinistutbildningens ordnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TERN I SKTI D S KRI FT
HÄFT. 16 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 19 APRIL
ÅRG. 60 HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN 19 3 0
INNEHÅLL: I frågan om maskinistutbildningens ordnande. — Vattenståndsvisareanläggning vid Norrköpings
städs vattenledning, av civilingenjör G. Östman. — Notiser..— Tekniska föreningar. — Sammanträden.
I FRÅGAN OM MASKINISTUTBILDNINGENS ORDNANDE.
Uncler hela sin åttioåriga tillvaro hava vårt lands
av staten inrättade maskinistskolor varit
anknutna till navigationsskolorna. Deras upi:g’ft lur
varit och är fortfarande uteslutande att giva
sjö-maskinister nödig skolutbildning, medan det däremot
ej ansetts behövligt att inrätta statliga skolor för
maskinister vid kraftanläggningar i land. En
lant-maskinistskola finnes visserligen sedan många år vid
slöjdskolan i Göteborg, men behovet av examinerat
maskinbefäl inom industrien och kraftverken fylles
alltjämt huvudsakligen med sjömaskinister. Frågan
om dessas utbildning bör därför vara värd
uppmärksamhet inom långt vidare tekniska kretsar än dem,
som tillhöra sjöfartsområdet.
Det är nu 19 år seelan maskinistundervisningen
senast var föremål för mera allmänt intress?. Det nu
gällande reglementet grundar sig nämligen på 1911
års riksdagsbeslut om navigationsskolornas
omorganisation. Detta beslut föregicks av utredningar, som
sträckte sig över åtskilliga år. I teknologföreningen
dryftades förslagen i frågan inom avd. för
skeppsbyggnadskonst viel såväl höstmötet 1910 som
vårmötet 1911.
Viel elenna tidpunkt fungerade marinförvaltningen
såsom navigationsskolornas överstyrelse och avlöstes
först 1919 av kommerskollegium. Reglementet och
förhållandena inom maskinistskolorna ha därför helt
naturligt starkt präglats av dels beroendet under en
militär myndighet, dels sammankopplingen med cle
nautiska skolorna. Exempelvis har skolinspektören
alltid varit en sjömilitär, den för
maskinistavdelningarna fungerande examensförrättaren har med ett enda
undantag varit en mariningenjör, och sjöofficerare,
sjökaptener och f. d. underbefäl viel marinen hava i
stor utsträckning tjänstgjort som lärare.
Riksdagen har helt nyligen avslagit en k.
proposition om navigationsskolornas omorganisation.
Avsnittet däri beträffande maskinistavdelningarna har
förberetts genom en av kommerskollegium utsedd
kommitté, som i det följande benämnes de
sakkunnige. Utom från navigationsskolorna hade
yttranden i ärendet infordrats från
sjöfartsorganisationer, såsom Sveriges redareförening, Svenska
maskinbefälsförbundet m. fi.
Inom sjöfartsorganisationerna finnas givetvis
många omdömesgilla personer med god uppfattning
om det omfång och innehåll, som
maskinistundervisningen bör äga, Men det torde ej vara överord att
påstå, att särdeles få av dessas medlemmar besitta
erforderlig kompetens att yttra sig om hur
undervisningen bör bedrivas och hur dess organisation
inverkar på resultatet. Det var emellertid just sådana
spörsmål saken denna gång gällde. Frågan om
kursinnehållet berördes endast i helt ringa grad av
propositionen och de förslag, på vilka denna grundar sig.
Något yttrande från teknologföreningen, som ju i sig
inrymmer båele elen erforderliga t.kniska
sakkunskapen och inom sin avd. för teknisk undervisning i
eminent grad teknisk-pedagogisk sakkunskap, hade ej
infordrats. Icke heller skolöverstyrelsen, statens
speciella sakkunniga verk för just dessa frågor, hade
tillsports. Undervisningsanstalterna för maskinister
äro dock först och sist skolor såsom alla andra, icke
en gren av sjöfartsnäringen.
Statsutskottet fann, att frågan icke vore
nöjaktigt utredd, och ansåg, att förnyad och
skyndsam omprövning bör äga rum. Riksdagen följde
utskottet.
Under dessa förhållanden torde det vara motiverat
att ventilera några av de mera väsentliga spörsmål
inom maskinistundervisningen, som nu äro aktuella,
och att underkasta det senaste förslaget en
visserligen med hänsyn till utrymmet begränsad kritik.
Från protokollen viel de ovannämnda
diskussionerna inom avd. för skeppsbyggnadskonst
förtjäna till en början att framdragas ur glömskan några
åsikter, vilka då företräddes av civilingenjörerna
Seth och de Wahl, åsikter, som fortfarande äga full
aktualitet. I korthet voro dessa:
1. Maskinistundervisningen saknar allt inre
samband med nautisk undervisning, varför det vore till
båtnad för den förra, om sammankopplingen med
och det därav orsakade beroendet av skolorna för
däcksbefäl avbröts.
2. Antalet personer i ledningen — överstyrelse,
skoldirektioner och föreståndare — vore
oproportionerligt stort, men sakkunskapen inom
maskinist-utbildningens område ändå klent representerad.
3. Lärarlönerna äro så knappt tilltagna, att
tjänsterna måste förenas med annan verksamhet eller
besättas med svagt meriterade personer.
4. Undervisningsmaterielen är synnerligen
ofullständig och omodern.
Tiden har seelan dess ej stått stilla. Beträffande
det under punkt 1 anförda har man nu gjort sig
mycken möda att söka gendriva den framställda åsikten.
1 frågorna under punkt, 3 och 4 framlades i årets k.
prop. positiva förslag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
