Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 16. 19 april 1930 - I frågan om maskinistutbildningens ordnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’230
TEKNISK TIDSKRIFT
12 april 1930
Skolornas förläggning.
Såsom nedan påvisas, äger frågan om
maskinist-skolornas avskiljande från navigationsskolorna f. n.
endast indirekt aktualitet, men då den ägnats stor
uppmärksamhet i de senast framlagda
omorganisationsförslagen, synes den även i denna artikel böra
i främsta rummet behandlas, så mycket mer som
enligt förf:s mening helt andra synpunkter borde vara
avgörande i denna fråga än de, som ifrågavarande
förslagsställare anlägga.
Denna fråga rör sig i korthet om, huruvida
maskinistskolorna böra vara anslutna till de nautiska
skolorna eller till de under skolöverstyrelsens
yrkes-skolavdelning lydande tekniska läroverken och
yrkesskolorna. Såväl kommerskollegium som de
sakkunnige ha gått in för ett kvarblivande i den förra
kombinationen. De sakkunnige upplysa emellertid,
att i andra länder, vilkas anordningar i berörda
hänseende undersökts, nämligen de tre övriga
skandinaviska länderna, Tyskland, England, Holland och
Belgien, denna kombination förekommer ondast i
sistnämnda land och till någon del i Holland.
Kommerskollegii skäl för bibehållande av
anknytningen till navigationsskolorna angåvos i k.
propositionen vara följande.
1. "Sjömaskinistutbildningens förläggande till de
tekniska läroanstalterna skulle förutsätta väsentligt
mera omfattande och genomgripande
organisationsåtgärder än dem, som skäligen kunna’ anses
erforderliga för att förläna en såsom hittills vid
navigationsskolorna förlagd undervisning på området nödig
effektivitet."
Mot denna uppfattning kan till en början anföras,
att det ej alls rör sig om några verkligt omfattande
och genomgripande åtgärder. Totala elevantalet
vid samtliga fyra skolor är i genomsnitt endast 100
och beräknas av de sakkunnige normalt böra vara
125. Hela antalet skulle således rymmas inom en
liten del av ett vanligt läroverk. Då vidare, såsom
nedan påvisas, betydande fördelar ur de för frågan
väsentliga synpunkterna vinnas genom en
överflyttning. får givetvis icke en eventuell skillnad i det
tillfälliga besvär en omorganisation vållar tillmätas
någon som helst betydelse. Inom andra grenar av
skolväsendet har man som bekant ej dragit sig för
väldiga omkastningar, vilkas verkningar synas hava
varit vida svårare att överblicka.
2. "Svenska maskinbefälsförbundet har funnit de
sakkunniges omorganisationsförslag i stort sett
tillfredsställande."
Dessa ord överensstämma bokstavligen med
Svenska maskinbefälsförbundets yttrande över
sakkunnigeförslaget. Yttrandet fortsätter emellertid:
"men vi få dock göra några erinringar. Angående
skolornas förläggning ställa vi oss fortfarande
tveksamma om huruvida de böra bibehållas vid
navigationsskolorna eller överflyttas till de tekniska
undervisningsanstalterna." Härefter följa en rad
anmärkningar mot förslaget. Enligt förbundets tidskrift
har dess mest framskjutne medlem, som själv var
en av de sakkunnige, nyligen vid ett
maskinistsammanträde redogjort för omorganisationsförslaget och
därvid beklagat, "hur svårt det är att få genomförda
några mera värdefulla reformer för kårens höjande,
vare sig kvalitativt eller kvantitativt".
Statsrådet har i k. propositionen fäst särskilt
avseende vid kollegii ovan citerade uttalande!
3. "Sambandet mellan frågan om
sjömaskinistutbildningens förläggning samt frågan om
sjösäkerheten och förläggningen i förvaltningshänseende av
dithörande organ–-pekar direkt på
lämpligheten av en koncentration av samtliga förevarande
undervisningsfrågor hos kollegium."
Detta samband är påtagligen av ringa betydelse för
den fråga det här gäller. De nedan under punkt 4
framlagda synpunkterna äga tillämpning även på denna.
4. En överflyttning till de tekniska
läroanstalterna skulle enligt kollegii mening få "en i särskild
grad desorganiserande innebörd därigenom, att
handelsdepartementet väl alltjämt skulle ytterst hava
överinseendet över fartygsbefälets teoretiska
utbildning samt i sista hand ansvaret för regleringen av
fordringarna på både detta befäls och, med hänsyn
till tillämpningen av föreskrifter rörande
behörighetsbrev, även maskinbefälets praktiska utbildning men
samtidigt skulle fråntagas det direkta inflytandet på
den i intimt samband därmed stående teoretiska
utbildningen av sistnämnda befäl".
Det skulle vara särdeles önskvärt att få se en
utförligare och starkare motivering, varför
handelsdepartementet fortfarande skulle hava denna
befogenhet, Den tillföll departementet först år 1919, då
kommerskollegium blev överstyrelse. Kollegium
avgör själv alla skolärenden, t. o. m. utnämningen av
ordinarie lärare. Vid de sällsynta tillfällen, då
särskild sakkunskap anses behövlig, tillgriper
departementet självt utvägen att tillkalla sakkunnige.
Varför skulle ej ecklesiastikdepartementet eller
skolöverstyrelsen kunna göra detsamma?
Om sådana synpunkter, som kollegium anlägger
under punkt. 3 och 4. skulle få vara bestämmande,
vore en stor del av vårt undervisningsväsende
fel-organiserat, Juristundervisningen borde läggas
under diverse styrelser, ingenjörsutbildningen likaså,
etc. Det finnes ju ett utomordentligt stort antal
såväl statliga som privata befattningar, för vilka
särskild behörighet fordras, men erfarenheten har visat
det ändamålsenliga däri. att de
undervisningsanstalter, vilkas avgångsbetyg äro kompetensvillkor för
sådan behörighet, dock äro ställda under en speciellt
på undervisningsområdet sakkunnig överstyrelse.
Varför skulle navigationsskolorna härutinnan bilda
undantag?
Man torde i själva verket ej kunna andraga mer
än en omständighet, som på sätt och vis talar för att
sammanföra navigationsskolorna och
sjöfartsärendena under samma myndighet. Inspektören för
navigationsskolorna. vilken tillika inom kollegium
förbereder ärenden rörande skolorna, lär ej få sin
tjänstetid helt utfylld med skolornas skötsel och synes
lämpligen böra vara tillgänglig även för ärenden
rörande befälsbehörighet å fartyg. Är denna
uppfattning riktig, så följer dock ej. att en hel organisation
bör göras beroende av en enda mans
arbetsförhållanden. Våra centrala ämbetsverk äro väl icke så stelt
hopfogade, att. om så på goda grunder vore skäligt,
en person ej kan hava sin huvudtjänst förlagd till ett
verk, men i vissa ärenden tjänstgöra i ett annat.
Såsom synes, äro de mot en överflyttning anförda
skälen långt ifrån övertygande i och för sig och röra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
