Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 16. 19 april 1930 - I frågan om maskinistutbildningens ordnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19 april 1930
TEK NIS K TIDSKRIFT
233
För att dessa synpunkter skola komma till sin rätt,
är det tydligen önskvärt, om ej nödvändigt, att
funktionen som överstyrelse redan på förhand övertages
av skolöverstyrelsen. Härigenom vinnes dessutom,
att 3:dje maskinistkursernas överflyttning till
yrkesskolorna kunde genomföras på ett tidigare stadium.
Riksdagen avslog så sent som 1929 en motion om
ledningens överförande till skolöverstyrelsen, varför
det ej finnes mycken utsikt till den ifrågasatta
förändringen. Då nu maskinistutbildningens
organisation ånyo skall omprövas, bör därför det viktigaste
felet i såväl den nuvarande som den senast föreslagna
organisationen ej lämnas opåtalat.
Kontrollsystemet.
Det bör måhända påminnas om att en
skolorganisation, "då man betraktar densamma, sönderfaller
i tre delar": lärare, materiel och
undervisningskontroll. Lika elementär som denna indelning är
delarnas inbördes betydelse. Hava väl utvalda lärare
lämplig materiel till förfogande, är kontrollen helt
överflödig. Sådan saknas också fullständigt vil våra
högsta läroanstalter. Alla skolor böra uppenbarligen
vara så pass välordnade, att kontrollen kan utövas
med lätt hand och utan att verka störande på en
god undervisning.
Betraktar man maskinistskolornas kontrollsystem
mot denna bakgrund, torde man cj undgå att bliva
betänksam, även om man saknar personlig
erfarenhet om dess verkningar Men vanans makt är stor:
de sakkunnige ha intet att anmärka på systemet. De
göra endast obetydliga jämkningar. Detta system
iir dock sådant, att kontrollen utövar ett
överväldigande tryck på undervisningen och dennas
resultat i hög grad blir lidande härav.
Organisationen innebär i korthet, att en
examens-förrättare — som förordnas för 3 år i taget, men i
övrigt står utanför organisationen och endast har
befattningen som en ringa bisyssla — ensam utarbetar
examensuppgifter för skriftliga prov och jämte
vederbörande lärare förrättar muntlig examen. Eleverna
måste vara godkända i vissa skriftliga prov för att
få deltaga i den muntliga examen. Denna
kontrollanordning är ett arv från den tid, då
marinförvalt-ningen var överstyrelse. För militära skolor må den
hava sitt berättigande — i varje fall kunna skäl
förebringas —, men för andra måste den stämplas
som särdeles olämplig. På dess verkningar giva
maskinistskolorna ett vackert skolexempel.
Ägnar man till en början uppmärksamheten åt
examina torns uppgifter, så är det självfallet för
envar, som besitter erfarenhet på området, att en
ensam person icke kan årligen fabricera hoptals med
räkneproblem inom områdena mat-matik. fysik,
förbränningslära, mekanik och maskinlära, utan att
rena felaktigheter, svårfattliga vändningar eller
problem av olämpligt innehåll insmyga sig. Detta är
omöjligt i och för sig, men blir än svårare, då hela
uppgiften är en bisyssla, som blir aktuell endast en
gång om året. En minimal begäran vore. att dessa
problem alltid kontrollerades av annan sakkunnig.
Det är förvånande, att maskinistföreningarna ej för
länge sedan framställt fordran härpå. Vidare är det
omöjligt för en examinator att en gång om året till
den grad aktualisera kunskaper på så vittomfattande
områden, att han med säkerhet är minst lika kunnig
i kursen som deri förhörda eleven. Detta är en
uppenbar sak, examinatorn må sedan vara hur
duktig ingenjör som helst eller, såsom förf:s erfarenhet
varit, visa en färdighet att klara situationen, som är
väl värd en honnör. Fordringarna på examinatorn
äro sådana, att ingen kan gå i land med dem.
Långt värre är emellertid, att reglementets ovan
antydda bestämmelser om examina till den grad
skjuta dessa i förgrunden, att skolarbetet från början
till slut måste inriktas på examensfordringarna. Med
hänsyn till de skriftliga provens avgörande
betydelse måste undervisningen i huvudsak ägnas åt
upp-träning av förmågan att lösa räkneproblem av de
mångahanda slag, som förekommit i examina och
som tendera åt att ständigt tillväxa i antal.
Undervisningen får på detta sätt, en särdeles missriktad
karaktär. Maskinistyrket innehåller verkligen få
problem, som kräva matematisk träning för sin
lösning.
Härtill kommer, att eleverna kunna misslyckas i
de skriftliga proven endast på grund av
examensfeber. Betyget gäller för dem mycket mer än för t. e.
en genomsnittsabiturient i studentexamen. Ovana vid
examina, som de dessutom äro, gör stundens betydelse
även eljes mycket sansade män osäkra och nervösa.
Förhållandena vid examina, vilka här endast kunnat
antydas, äro ju allmänt kända bland yngre
maskinister, förbättras ej av ryktet och hava sannolikt
bidragit att avskräcka tveksamma rcflektanter från
skolorna,
Hela examen är i grunden intet annat än en
kontroll på lärarnes skicklighet, pliktkänsla och
rättrådighet. Att låta eleverna sitta emellan för denna
kontroll är principiellt oriktigt och således endast i
det fall berättigat, att starka lämplighetsskäl kunna
förebringas. Eftersom det ligger nära till hands att
peka på studentexamen såsom förebildlig, må här
påminnas därom, att denna examen allmänt i
läroverkskretsar betraktas som ett ofrånkomligt ont. vilket
betingas därav, att de läroanstalter, för vilka den bildar
utgångsläget, anses böra äga rätt till kontroll på
elevernas kunskaper. Någon sådan betingelse existerar
ej vid maskinistskolorna. Något annat skäl, varför
eleverna just vid en bestämd tidpunkt,
examensdagarna. skola hava hela läsårets kurs aktuell i
hjärnorna, lär ej heller kunna andragas.
Nu föreslår kommerskollegium på de sakkunniges
förord en ökning av läsårets längd med en månad.
En sådan ökning medför stegrade kostnader för
statsverket, men även för eleverna. Att rekryteringen
skulle påverkas i negativ riktning, är därför högst
antagligt. En sådan ökning skulle ej erfordras, om
undervisningen ordnades på ett mer rationellt sätt.
Behovet av ökad tid har sin orsak i de till stor del
ändamålslösa räkneövningarna för examen och
därjämte i reglementets föreskrift om en hel månads
repetition (15, resp. 13 % av läsårets, också för
examens skull. Toges denna bort, skulle läsåret räcka
bättre till, än om det ökades på föreslaget sätt!
Att det nuvarande examensväsendet avskaffas, är
alltså särdeles önskvärt, Det bör ersättas med ett
mindre störande kontrollsystem. Väl arbetande
förebilder saknas ej. Att här ingå på detaljerade förslag
skulle emellertid föra för långt. Det må endast
erinras därom, att den ovedersägligen största
kunskapen om vad maskinistkurserna böra omfatta fin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
