Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 16. 19 april 1930 - I frågan om maskinistutbildningens ordnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22-4
TEKNISK TIDSKRIFT
12 april 1930
ändra denna uppfattning, då förslaget helt förbiser
behovet av en genomgripande reform inom det
högeligen föråldrade kontrollsystemet; varom mera nedan.
Rekryteringssynpunkter.
Även elevtillströmningen till maskinistskolorna,
vilken i många år ej motsvarat sjöfartens behov och
nu ger anledning till allvarliga bekymmer, skulle
sannolikt påverkas i gynnsam riktning genom den
ifrågasatta överflyttningen. I varje fall tillåter den
smidiga organisation, som yrkesskolorna b sitta, helt
andra möjligheter att försöka en sådan påverkan än
de relativt stelt insnörda navigationsskolorna. Vid
bedömandet av rekryteringsfrågan måste emellertid
ihågkommas, att denna i främsta rummet beror av de
lockelser själva yrket erbjuder.
En överblick ur rekryteringssynpunkt över nu
existerande skolförhållanden ger följande bild.
Endast två maskinistskolor äro f. n. placerade i
verkliga sjöfartsstäder, Göteborg och Stockholm. Att
de båda andra placerats just i städerna Malmö och
Härnösand torde ej ha mycket att betyda for
rekryteringen, då ingendera orten är sjöfartsstad i egentlig
mening. Malmö har visserligen höga import- och
exportsiffror, men i ingendera staden drives
rederirörelse i nämnvärd utsträckning. Därför saknas hos
befolkningen den traditionella inställning på sjöfart
som yrke, vilken t. e. i Göteborg är till finnandes inom
breda lager och utgör det pålitliga underlaget för en
sjöfartsskola. Också leva skolorna i Malmö och
Härnösand ett endast svagt flämtande liv.
Klassindragningar ha gång på gång ifrågasatts. I detta
sammanhang bör även ihågkommas, att ett stort antal
sjömän i den ålder det rör sig om sakna hemort i
egentlig mening och sannolikt dragas till de
"trevligaste" städerna, då de skola vistas längre tid i land.
Förf. anser på dessa grunder, att de tynande
skolorna i Malmö och Härnösand, där kostnaden per
elev säkerligen är abnormt hög, helst borde indragas
och hela undervisningen för l:ste och 2:dre
maskinistelever koncentreras till Stockholm och Göteborg.
Men vid en överflyttning vore det ju enkelt att tills
vidare försöksvis för rekryteringens skull låta 2:dre
maskinistklasser kvarbliva i förstnämnda städer,
anknutna till de tekniska läroverken. En annan
kombination, som just ur rekryteringssynpunkt vore
att förorda, skulle vara att förlägga en 2:dre
maskinistklass till yrkesskolorna i Hälsingborg, resp.
Sundsvall, av vilka städer åtminstone den förra är
en verklig sjöstad av ganska stora mått. De i dessa
klasser relativt kortvariga maskinlaborationerna
kunde koncentreras till ett par dagars skolresa till de
närbelägna tekniska läroverken i Malmö, resp.
Härnösand. Varför skulle ej skolresor kunna förekomma
vid maskinistskolor, då sådana äro vanliga vid andra
skoltyper? Man kunde då t. o. m. gå in för att den
ena terminen uppdelades på aftonkurser under ett år
på samma sätt som nu är vanligt vid yrkesskolorna.
Eleverna skulle härigenom vinna den för dem
ofantliga fördelen att kunna intjäna en avsevärd del av
den föreskrivna verkstadspraktiken och därjämte sitt
levebröd samtidigt med skolgången. Om något borde
väl en sådan anordning stimulera rekryteringen.
Det kan emellertid ifrågasättas, om ej den
egentliga ansträngningen att hjälpa upp denna i första
hand bör inriktas på 3:dje maskinistkurserna. Dessa
äro enkla kurser om 3 månader och kunna förläggas
till vilken lämplig stad som helst. Förf. tänker sig
dessa kurser ändrade till aftonkurser vid
yrkesskolorna, varigenom ovannämnda starkt dragande
fördelar för eleverna skulle uppkomma. Sådana kurser
kunde utom i Stockholm och Göteborg försöksvis
anordnas i Hälsingborg och Sundsvall, eventuellt även
Malmö eller Gävle, och skulle utan svårighet eller
kostnader kunna indragas, om de bleve för klent
besökta. Det behöver knappast påpekas, att, då
lärarne finge kvällstjänstgöring, kompetenta lärare,
som kvarstode i av dem innehavda befattningar, lika
lätt skulle kunna erhållas från varv och verkstäder
etc., som nu är fallet vid andra yrkeskurser, och mot
en relativt låg avlöning.
Om man verkligen vill gå in för ett allvarligt
försök att genom skolorna underlätta tillströmningen
till maskinistyrket, så är för visso ovan skisserade
organisation väl värd att reflektera på. Redan
undervisningens skiljande från en inom yrket illa sedd
förening med de nautiska skolorna skulle troligen
verka i denna riktning. En sådan åtgärd skulle
hälsas med stor tillfredsställelse i maskinistkretsar.
Inom dessa har man sedan länge känt sig nedtryckt
av det motstånd, som möter ansträngningarna att
höja yrkets sociala ställning. Ett uppfyllande av
åtminstone detta länge närda önskemål, frigörelsen från
däcksbefälets skolor, skulle verka lättande på den
impopularitet, som yrket nu lider under.
Såsom framgår av det i början av denna artikel
sagda, äga en rad korporationer, vilkas intressen äro
inriktade på för undervisning helt främmande
områden, nu inflytande på maskinistskolornas öden.
Såväl under hand som i sjöfartsmännens tidskrifter
finner man rikliga belägg på att skolförhållandena i
dessa kretsar inblandas i den sociala och ekonomiska
dragkamp, som — delvis med stor bitterhet —
utkämpas inom triangeln redare, däcksbefäl och
maskinbefäl. Det vore högeligen önskvärt, att skolorna
bleve utkopplade ur denna strid, med vilken de ha
intet att skaffa. En överflyttning till de tekniska
läroverken skulle med all sannolikhet hava denna för
både rekryteringen och skolarbetet välgörande
verkan.
Till försvar för status quo mot den långa rad av
skäl, som tala till förmån för en överflyttning, kan
endast en, men tills vidare avgörande omständighet
åberopas: tekniska läroverk finnas ej i Stockholm
och Göteborg. I båda städerna är emellertid frågan
om sådana skolor aktuell. Kommittéer äro tillsatta,
som skola avgiva förslag till dels lösande av frågan
om tekniskt läroverk i Stockholm, dels
omorganisation av Chalmerska institutet till teknisk högskola,
varvid en omvandling av institutets lägre avdelning
till tekniskt läroverk väl får anses självfallen.
Behandlingen av maskinistskolefrågan just nu
synes därför böra inriktas på
1. att inga sådana åtgärder vidtagas, som kunna
försvåra överflyttningen till de tekniska läroverken
vid den tidpunkt, då denna låter sig genomföra, och
2. att denna skolfråga sammankopplas med frågan
om nyssnämnda läroverk, så att de förslag angående
dessa, som i sinom tid komma att framläggas, utgå
från maskinistskolorna såsom en av de skolformer,
av vilka dessa läroverk skola sammansättas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
