Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 16. 19 april 1930 - Vattenståndsvisareanläggning vid Norrköpings stads vattenledning, av G. Östman - Notiser - Ångfärjeprojektet Göteborg—England
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TE KNISK TI DSKRIFT
19 april 1930
leringstransformatorerna, inbyggda i ett skåp med
framsida av glas.
I den ventilkammare i staden, där omkoppling från
lågtryck till högtryck etc. äger rum. äro endast
vattenstånden i "Borgsmoreservoaren" (-)- 52 m) och
’"Tornet" (+ 74 m) av intresse, och därför finnas
här endast två indikerande instrument, vilka ha
samma utseende som de i maskinsalen.
Å byggnadskontoret sitter en instrumenttavla av
det utseende fig. 5 visar. I ett av de fyra fälten
sitter ott visarinstrument, försett med tre olika
graderade skalor, en röd. en grön och en blå. I de övriga
tre fälten finnas bilder av de olika reservoarerna.
Dessa bilder är så utförda, att man s"r såväl
byggnadsverkets yttre som en sektion av resp. bassäng.
Till vänster å sektionerna finnes en graderad
pegel-skala. 1 sektionernas mitt finnes en annan skala, som
till vänster anger plushöjden över stadens nollplan,
till .höger motsvarande vattenvolym i resp. bassäng.
Sektionerna äro transparenta och kunna belysas
bakifrån. Ovanför bilden av varje reservoar finnes en
liten glödlampa, täckt av ett färgat glas. rött, grönt
resp. blått.. En omkopplare
med vridbart handtag sitter i
tavlans mitt.
Å bilden är omkopplaren
ställd så. att den blå
lampan lyser över
"Samlings-brunnen". Visarens ställning
avläses då på den blå skalan.
För hand kan man sedan
parallellförflytta en i
bassängsektionen synlig blå
glasskiva. så att dess övre
horisontella linje inställes å
pe-gelskalan till vänster på det
av visareinstrumentet
angivna vattenståndet. Man kau
då avläsa storleken av den i
reservoaren förefintliga
vattenvolymen. Vid nästa
observationstillfälle ser man då
genast, vilken förändring
som inträffat under
mellantiden.
Vid omkopplarens
vridning ett kvarts varv
medsols tändes den gröna
lampan över
"Borgsmoreservoaren", vilken förser stadens
lågtrycksområde ined
vatten. Den gröna skalan å
visareinstrumentet anger då vattenståndet i denna
reservoar. Vid vridning ännu ett kvarts varv
medsols lyser "Tornets" röda lampa, angivande att
vattenståndet i denna högtrycksreservoar skall avläsas
å den röda skalan. Även i dessa bassängsektioner
kunna vattenytornas lägen inställas på samma
åskådliga sätt.
De för anläggningen erforderliga elektriska
ledningarna utgöras dels av en äldre luftledning, dels
(inom staden) av trådar i telegrafverkets
telefonkablar. Avståndet från vattenledningens pumpverk till
byggnadskontorets lokal i rådhuset är omkring 5 km.
Den för överföringen använda elektriska strömmen
tages från ett belysningsiiät med 100 V växelström,
vilken nedtransformeras till 50 V.
Med hänsyn till nuvarande driftförhållandeu samt
av kostnadsskäl har anläggningen icke utrustats med
registrerande instrument eller ljud- och ljussignaler
vid maximi- och minimivattenstånd, men den kan
framdeles kompletteras med dessa anordningar.
Under det halvår anläggningen varit i drift har den
fungerat oklanderligt.
NOTISER
Ångfärjeprojektet Göteborg—England.
Järnvägsstyrelsen har nyligen i skrivelse till kommerskollegium
ytterligare framhållit sina synpunkter beträffande den
ifrågasatta färjeförbindelsen med England och därvid
särskilt utgått från exportföreningens skrivelse den 24
sistl. januari, i vilken skrivelse på ett mycket objektivt
sätt sammanfattats de viktigare anmärkningar, som
gjorts mot styrelsens utredning i frågan (jfr även Tek-
nisk tidskrift 1930, häftena G och 8) och lämnats ett
förslag till der.s vidare behandling.
Vidkommande frågan om färjelinje eller vanlig
ångfartygslinje har från olika häll påpekats att
färjetrafiken skulle vara oekonomisk, emedan den befordrade
godsmängden måste bliva jämförelsevis liten i
förhållande till fartygens kapacitet. Detta påpekande anser
styrelsen vara riktigt men framhåller, att beträffande
vanliga ångfartygslinjer finnes ett annat
ineffektivitetsmoment som saknas vid ångfärjelinjer, nämligen att
lastning och lossning draga en vida längre tid,
varigenom de dyrbara fartygen måste ligga en jämförelse-
Fig. 5. Instrumenttavlan å byggnadskontoret.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
