Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18. 3 maj 1930 - Det tekniskt-vetenskapliga forskningsarbetet i Japan, av Axel F. Enström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254
TEKNISK TIDSKRIFT
26 april 1930
70 personer, tydligen en motsvarighet till
ingeniörsvetenskapsakademiens ledamöter.
Innevarande år äro 208 olika undersökningar
under arbete, och antalet publicerade större
vetenskapliga avhandlingar i egen serie över 200-talet.
Bland märkligare arbeten må följande nämnas: På
det fysikaliska laboratoriet hade upptagits ett nytt
arbetsområde, karakteriserat av användningen av
piezo-effekten i kvartskristaller för mätningar av
momentana tryckkrafter o. d. Sålunda hade utarbetats
geniala mätningsinstrument för axeltryck, radiella och
axiella, för momentet eller clragkraften i en
transmission, för den skärande kraften hos ett
verktygsstål m. m. Vidare för kontroll av cylinderringars
precision, för kontroll av balanseringen hos roterande
maskiner etc. Den av trycket alstrade piezoelektriska
kraften registrerades antingen direkt med ett känsligt
elektroskop eller ock med en i institutet väsentligt
förbättrad konstruktion av en katodstråleoscillograf.
Den senare hade man lyckats få att arbeta fullt
tillfredsställande med varm katod, varigenom
känsligheten betydligt ökats på samma gång som man hade
fördelen kunna arbeta med en betydligt lägre
spänning.
Undersökningen av skärstålens arbete
kompletterades med mikrofotografering av spånbildningen, som
gav mycket åskådliga bilder. Piezokvartsen
användes jämväl och med fördel för uppmätning av
stötkrafter i provningsmaskiner m. m.
För utförande av fotoelastiska studier hade
utexperimenterats ett material (phenolit), som utmärkte
sig för stor känslighet. Vackra kinematografiska
bilder uppvisades över påkänningarna i en hel del
konstruktionselement (bl. a. en modell av en plåtvägg
till en järnvägsvagn).
En hel del rent vetenskapliga arbeten voro ägnade
åt atom-fysikaliska undersökningar,
transmutations-problemen o. dyl. Man gjorde anspråk på att ha
framställt syntetiskt guld ur kvicksilver, och att kunna
utföra atomsprängning medelst en plötslig tillförsel
av en stor elektrisk energimängd till exempelvis en
tunn metalltråd.
En avdelning sysslade med kemisk-biologiska
problem, vitaminforskning o. dyl. En undersökning av
betydande nationalekonomiskt värde hade
genomförts, avseende syntetisk framställning av saké
(ris-brännvin). Betydande mängder ris gå årligen till
detta ändamål, och för att spara på detta dyrbara
material har man sökt och även lyckats framställa en
motsvarande vara med billigare utgångsmaterial.
Laboratoriet har självt en icke obetydlig tillverkning
av varan.
Institutet har vidare inrättat en verkstad för
tillverkning av precisionsinstrument. Denna drives som
affär och säljer såväl institutets egna konstruktioner
av olika mätinstrument som även rutinmässiga dylika,
galvanometrar, spektrometrar o. dyl. Verkstaden,
som omfattade såväl mekanisk-elektrisk som optisk
avdelning, stod synbarligen på höjden av teknisk och
vetenskaplig nivå.
I jämförelse med denna väldiga institution och dess
betydande arbetsresultat framstå
ingeniörsveten-skapsakademien och dess verksamhet onekligen i en
rätt blygsam dager. Till en början föreligger ju en
betydande skillnad ifråga om storleken av
tillgängliga medel. Årsbudgeterna balansera på resp. 1 mill.
och 0,25 mill. Men den skillnaden ger icke hela
förklaringen. Besinnar man. att en personal på nära
000 personer kan sysselsättas inom en kostnadsram
av 1 mill. kr., så är det lätt att se hur billig
arbetskraften är i Japan. De ledande forskarna äro i regel
samtidigt universitetslärare och arbeta i institutet för
ringa eller ingen ersättning, glada att ha detta
tillfälle till fri forskning. Den stora staben av yngre
assistenter går likaledes för en ringa ersättning,
arbetande av intresse för sin uppgift och för att meritera
sig för framtiden. Slutligen den icke obetydliga
arbetarestammen har mycket måttliga anspråk på lön
och inga anspråk på begränsad arbetstid.
Den huvudsakliga drivkraften i det japanska
forskningsinstitutets framgångsrika arbete är sålunda att
finna i den japanska folkkaraktären, arbetsamheten,
ambitionen, intresset för det gemensamma målet.
Härtill kommer riklig tillgång på unga adepter, som sträva
framåt. Vidare en jungfrulig mark att bearbeta. Dvs.
den breda japanska industrien har själv ännu icke så
mycket forskningsverksamhet i gång, den hänskjuter
med förtroende sina problem till en central anstalt,
och den tar emot lösningar och betalar för dem.
Slutligen spelar det givetvis en stor roll att högsta
ledningen haft modet att fri från alla närliggande
byråkratiska hänsyn arbeta på en halvt kommersiell bog
och ta de därtill hörande riskerna.
Detta japanska forskningsinstitut står enligt min
mening utan tvekan som ett mönster för huru en
anstalt av dylik art bör arbeta. Den motsvarar det ideal
jag en gång tänkt mig. men som jag icke varit i stånd
att realisera.
The Aeronautical Research Institute.
Det flygtekniska institutet, som grundades 1918
såsom efterföljare till en under kriget verksam
flygteknisk kommitté, är en statsanstalt, ansluten — ehuru
helt lösligt — till det kejserliga universitetet i Tokyo.
År 1921 stodo en del laboratorer färdiga på en tomt
vid havsstranden. I 1923 års jordbävning förstördes
hela denna anläggning, och man beslöt då att bygga
den nya på annan plats och samtidigt upplägga den
efter större linjer. Den nya anstalten, som disponerar
en vta av över 56 000 m2. är ännu ej fullt färdig. Den
skall omfatta ett tiotal byggnader, av vilka ungefär
hälften äro färdiga. De olika avdelningarna äro
följande:
dep. för fysiska undersökningar,
,, kemiska „
„ metallurgiska ,,
„ materialprovning,
., vindtunnelarbeten.
., „ flygmotorer,
., ’,, flygplanskonstruktioner,
., ,, instrumentering,
„ psykologiska undersökningar,
verkstäder, bibliotek och administration.
Institutets direktör skall enligt stadgarna tagas
bland universitetsprofessorerna. Instituets
"ledamöter"’ eller arbetande forskare skola vara antingen
universitetslärare. officerare eller civilmilitär personal.
F. n. finnas ett, femtiotal i arbete. Antalet assistenter
finnas till ett antal av ca 60 och hjälpare och
arbetare i ett hundrafemtiotal. Över hundratalet större
undersökningar äro utförda och ungefär lika många
1 arbete. Institutet har sin egen publikationsserie.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
