Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18. 3 maj 1930 - Det tekniskt-vetenskapliga forskningsarbetet i Japan, av Axel F. Enström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 maj 1930
TEKNISK TIDSKRIFT
’255
Fig. 1. Aeronautiska institutets första anläggning efter den stora jordbävningen.
Institutets utrustning är utomordentligt omfattande,
tidsenlig och gedigen. I vindtunnelavdelningen var
en stor tunnel på 3 m diam. och 55 m hast. under
byggnad, och en annan mindre i arbete. Dessutom
fanns en separat anläggning av mindre diam. men för
hög hastighet (upp till 70 meter). Alla voro dock
apterade endast för vanligt atmosfärtryck.
För materialprovning fanns en synnerligen
rikhaltig maskinutrustning, omfattande utom de vanliga
standardmaskinerna speciella sådana såsom för
provning av hela vingar med rörlig fördelning av lasten.
I en stor hangar fanns möjlighet hantera hela
flygmaskiner.
Anstaltens förnämsta uppgift är att utföra
""fundamental research", dvs. utröna de vetenskapliga
grunderna för de flygtekniska tillämpningarna. De fysiska
och kemiska avdelningarna voro därför högt
utvecklade. På den fysiska avdelningen hade
man utvecklat en intressant apparat, kallad
ultra-rapid-kamera, med vars tillhjälp fotografiska
bilder kunde tagas till ett antal av 40 000 i
sekunden. Ursprungligen avsedd för studiet av
luftrörelserna omkring vingar och propellrar, kunde den
även användas för exempelvis studium och
demonstration av ljudvågor. Den upptagna filmen
reproduceras med normal hastighet i en vanlig
filmapparat och tillåter ett detaljerat studium av
t. e. en ljudvågs reflexioner mellan
väggarna i kärl av olika form.
Vidare pågingo ingående
undersökningar i ocli för åstadkommande av
känsliga lyssnareapparater (för upptäckande
av flygmaskiner).
I det kemiska laboratoriet studerades
ivrigt korrosions- och
metallskyddsprob-lemen, i instrumentavdelningen
navigations- och fotografiska apparater.
I flygmotoravdelningen pågingo
undersökningar över kylning av ventiler och
andra detaljproblem. I en särskild
pansarkammare kunde motorprov under
reducerat lufttryck — motsvarande stora
stighöjder — utföras.
Hela anstalten gav ett
imponerande intryck icke
blott på grund av den
synnerligen rikhaltiga och
förstklassiga utrustningen,
utan framförallt genom
deri intelligenta och
skickliga vetenskapliga
ledningen, som förstod att
utnyttja de befintliga
resurserna till ernående av
originella, vetenskapligt högt
stående och för praktiken
värdefulla resultat. Yad
jag för min del sett av
amerikansk, engelsk och
tysk flygteknisk forskning
når icke högre än denna.
Vid sidan av institutet
finnes en flygteknisk
förening, innefattande
intresserade från såväl
vetenskapligt och militärt håll
som från den privata handeln och industrien, som
sammanträder ett par gånger i månaden för att
åhöra föredrag. I slutet av september 1929 avhölls
det 27G:e mötet sedan föreningens bildande hösten
1919, vittnande om ett oerhört intresse.
Såväl armén som flottan disponera över separata
flygtekniska provningsanstalter, vilka enligt uppgift
lära vara av betydande omfattning, men vilka
sysselsätta sig med de mera direkta praktiska problemen.
Fig. 1 kan ha sitt intresse såsom visande hur den
gamla anstalten såg ut sedan jordbävning och eld gått
fram över den. Fig. 2 visar planen för den nya
anstalten. vilken f. n. är realiserad till något mer än hälften.
The Imperial Fuel Research Institute.
Bränsleproblemen voro lokaliserade till en särskild
fristående statsanstalt, belägen utanför huvudstaden
(fig. 3.) Inom ett stort område lågo där dels ett stort
kemiskt laboratorium, dels en serie anläggningar i
halvindustriell skala. Den närmaste förebilden har
tydligen varit Fuel Research Station utanför London.
Den vidlyftiga anläggningskomplexen var emellertid
för tillfället föga tagen i anspråk, i det att endast ett
femtiotal forskare och ett tjugotal arbetare voro
anställda.
Japan har vissa stenkolstillgångar av icke så liten
Fig. 2. Aeronautiska institutets anläggning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
