Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18. 3 maj 1930 - Aluminiumproduktionens expansion, av Erik Hallström - Notiser - Tekniska högskolan - Anslag till vägväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 febr. 1930
TEKNISK TIDSKRIFT
261
1928 1927 1926 1925
Frankrike ............................22,« 19,4 23,3 18,i
Schweiz ................................19,7 20,7 21,7 21,7
Norge ......................................18,7 20,5 24,i 21,o
England ................................6,o 7,8 7,1 9,5
Italien ....................................3,2 2,4 1,9 1,9
Österrike ..............................2,5 2,5 2,9 2,9
Totalprod. 221,4 194,7 190,8 180,2
Bauxitfyndigheternas koncentration, patenters och
tekniska metoders betydelse för produktion har haft till
följd en stark koncentration av aluminiumindustrien. I
Amerika framställer sålunda den ledande
aluminium-koncernen lejonparten av den inhemska produktionen,
fastän där finns flera andra betydande verk. Nämnda
koncern med dess europeiska förgreningar intager f. n.
en dominant ställning inom världens
aluminiumproduktion, av vilken under 1928 ungefär hälften föll på den
amerikanska sammanslutningen. Amerikas produktion
av "silvret ur leran" har ökat år från år. Den
genomsnittliga amerikanska årsnoteringen på den rena
metallen har fallit från 27,0« cents per lb. 1924 till 23,9 cents
per lb. 1928. Nedanstående tabell visar värdet av den
inhemska produktionen, införsel och utförsel (med
undantag av återutförsel) under de senaste åtta åren.
Talen beteckna 1 000 dollar.
Amerikas produktion. Införsel. Utförsel.
1921 ......... 14 681 8 890 3 109
1922 ......... 19 708 9 695 2 386
1923 ......... 39 130 8 743 3 572
1924 ......... 52 203 7 145 4 172
1925 ......... 61 246 10 107 6 057
1926 ......... 61 451 16 779 4 452
1927 ......... 62 736 ’ 14 202 6 307
1928 ......... 71 899 8 873 6 891
I Europa kontrolleras aluminiumindustrien av ett
fåtal stora bolag. Den ledande koncernen,
Aluminium-Industrie A.-G. i Neuhausen, ’Schweiz, äger
fabriksanläggningar i Schweiz, Tyskland och Österrike. I
Frankrike äro de fem ledande aluminiumverken sammanslutna
i holdingbolaget L’Aluminium Francais, under det
British Aluminium Co praktiskt taget behärskar
produktionen i Storbritannien. I Tyskland har riksregeringen
verksamt bidragit till uppbyggandet av ifrågavarande
industri. Där är sålunda staten ägare till tre stora verk,
till vilka produktionen är koncentrerad.
Redan långt före kriget fanns internationella
överenskommelser på aluminiummarknaden. Sedan 1928
existerar en kartell mellan de nyssnämnda bolagen.
Producenterna i Österrike, Italien och Norge, med
undantag av de verk, som i egenskap av dotterbolag till
amerikansk industri kontrolleras från U. S. A., äro
direkt intresserade i denna kartell. Kartellens
huvuduppgift är stabilisering av priserna, främjande av exporten
och utbyte av tekniska erfarenheter och patenter rörande
utvinningsprocesserna. Inga särskilda avtal råda med
avseende på produktion och försäljning. De
amerikanska företagen tillhöra numera ej denna kartell.
Med hänsyn till förbrukningens storlek äro de fyra
följande områdena för användning av aluminium de
förnämsta:
1. Metallindustrien (legeringsändamål). 2.
Transportväsendet. 3. Hemutensilier (radio, köksföremål).
4. Elektriska facket.
Genom experimentella forskningar och praktisk
erfarenhet vidgas nämnda användningsområden varje dag,
varjämte nya uppstå. Aluminium har, som bekant, en
stor del i luftfartens snabba utveckling. Inom
automobilindustrien och järnvägarna är den vita metallen högt
uppskattad, och elektriska kablar av aluminium med
kärna av stål ha visat sig mycket väl fylla sin uppgift
som kraftöverförande element. Den senaste tidens
utveckling inom byggnadsfacket pekar även hän mot
utnyttjande av aluminium bl. a. till taktäckningsmaterial,
takstolar, fönsterkarmar, dörrar och till flera andra
mindre konstruktionsdelar, för vilkas framställning
träet hittills varit det självskrivna materialet.
Amerikanska fackmän ställa också i utsikt byggandet av
broar, kranar, de övre delarna av skyskrapor osv. av
aluminium, de stora möjligheternas metall.
Erik Hallström.
NOTISER
Tekniska högskolan. Katalogen för vårterminen 1930
har nu utkommit. Antalet ordinarie studerande vid
högskolan utgör 712, specialstuderande 14 och extra
studerande 25. Inom de olika fackavdelningarna utgör antalet
ordinarie studerande: maskinbyggnad och mekanisk
teknologi 132, skeppsbyggnad 41, elektroteknik 141, väg- och
vattenbyggnad 149, kemi och kemisk teknologi 96,
bergsvetenskap 67 och arkitektur 86.
I dagarna har ävenledes utkommit kollegienämndens
redogörelse för högskolans verksamhet under
budgetåret 1928—1929. Året har varit märkligt icke minst
därigenom, att det varit det första, under vilket
högskolan utdelat värdigheten av teknologie doktor. Under
året erhöll högskolan donationsmedel till ett
sammanlagt belopp av 19 700 kr. Utöver de ordinarie anslagen
hade riksdagen för budgetåret beviljat högskolan 41 000
kr. till samlingar och laborationer, 20 000 kr. till
nyanskaffning av apparater och instrument, 10 000 kr. till
komplettering av biblioteket samt 2 000 kr. till
modellsamlingen. Riksdagen 1929 beviljade ett belopp av
100 000 kr. till inredning och utrustning av de för
högskolans fysiska institution avsedda lokalerna vid
Valhallavägen samt 263 000 kr. till fullbordande av den nya
biblioteksbyggnaden därsammastädes. Bibliotekets
tillväxt under året utgjorde mer än 4 500 band och hälften
eller ca 2 400 volymer och 1 200 broschyrer, upptagande
sammanlagt 60 löpmeter. Dessutom fick biblioteket
som gåva av Stockholms stadsbibliotek mottaga en större
samling böcker och tidskrifter. Bibliotekets
inregistrerade boksamling utgjorde vid budgetårets slut ca 55 000
volymer, där 10 småskrifter (arbeten under 100 sidor)
räknats såsom en volym. Sammanlagda antalet löpande
tidskrifter utgjorde vid 1928 års slut 639, därav 101
svenska. Bibliotekets besöksfrekvens utgjorde under
budgetåret ca 9 830 och lånefrekvensen ca 31 000.
Slutligen har utkommit en av högskolans sekreterare
utarbetad sammanställning av statuter och förordningar
rörande tekniska högskolans donationsfonder. Utdrag
av dessa ha förr brukat publiceras i högskolans
program, men behovet av de för fonderna gällande
fullständiga statuterna jämte högskolans myndigheters beslut
rörande dessa har gjort sig alltmera gällande.
Donationsbreven äro i publikationen ordagrant återgivna.
Fonderna äro upptagna i kronologisk ordning, vilken
kompletteras av ett alfabetiskt namnregister.
Utgivaren har även insamlat personalia om donatorerna.
Eventuellt komma dessa personalia att framdeles
publiceras i ett annat sammanhang.
Anslag till vägväsendet. Teknisk tidskrift har
tidigare (häfte 15, 1930) redogjort för de beslut
innevarande riksdag fattat i fråga om anslagen till
vägväsendet. Då artikeln publicerades, återstod ännu en
gemensam votering, vilken gällde anslag till enklare
bygdevägar. Voteringen ägde rum den 24 april, då
riksdagen för ändamålet beviljade det högre belopp
(1 200 000 kr.), för vilket andra kammaren uttalat sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
