Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 19. 10 maj 1930 - Om likriktning av indikatorströmmen vid bryggmätning med växelström av små elektrolytmotstånd, av Bertil Stålhane och Sven Pyk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272
TEKNISK TIDSKRIFT
26 april 1930
stora motstånd, måste man likväl kompensera den
kondensatorkapacitet, som motståndskärlet själv
bildar och som kan tänkas vara parallellkopplad till
det ohmska motståndet i kärlet, genom att vid
jämförelsemotståndet i bryggan tillkoppla en
kondensator av lämplig storlek1. Härvid visar
"telefonminimets" utsträckning graden av kompensation.
I vissa fall är det emellertid svårt att utföra
motståndskärlet så, att icke polarisationen stör
mätningen. Särskilt gäller detta beträffande smälta
salter vid hög temperatur, där kärlets dimensioner
och material icke kunna väljas godtyckligt. Likväl
har på detta område utförts ett stort antal
mätningar. Man har då vanligen konstruerat
mot-ståndskärlet så, att elektrodytorna resp.
motstånds-kapaciteten (C) varit så stora som möjligt, särskilt
med tanke på att den vanliga svart-platineringen här
icke är utförbar och att ledningsförmågan är relativt
stor, t. e. för alkalihalogensalter * > 2. Arndt2
använder ett U-formigt porslinskärl med rörformiga
elektroder i övre delen av skänklarna (C = 40),
Lorenz och Kalmus3 spärrar strömbanan mellan de
relativt stora elektrodplattorna med en
kvarts-kapillär (C - 100), etc.
Jaeger och Kapma4 konstruerade emellertid ett
motståndskärl, bestående av en platinaskål, i vilken
smältan befann sig, som ena elektrod och en i denna
nedsänkt, ävenledes skålformig, centrumelektrod.
Med hänsyn till att moståndskapaciteten var mycket
liten, C = 0,2, utformades metoden på följande sätt.
För det första platinerades elektroderna (Pt-svart
elektrolytiskt), varvid visade sig, i motsats till vad
man förut antagit, att även efter glödgning kvarstod
en effektiv ytförstoring. För det andra användes, i
stället för den vanliga induktoriumströmmen, ren
"sinusström" från en speciell generator, varjämte
polarisationens kapacitetsverkan
("polarisationskapaciteten" kan tänkas vara huvudsakligen seriekopplad
till ohmska motståndet5) kompenserades medelst en
kondensator i samma gren som motståndskärlet och
parallell med detta. Härvid ansågs liten
utsträckning av telefonminimet utgöra indicium på
fullständig kompensation, vilket torde vara svårt att
teoretiskt försvara i detta fall. Bestämningarna
kunde emellertid utföras med stor
avläsningsnog-grannhet (0,1 %).
Senare påpekade Biltz och Klemm6, att denna
metod icke är tillförlitlig, i det telefonminimets
utsträckning här icke direkt anger, att polarisationen är
kompenserad. Detta bevisades rent empiriskt genom
försök med motståndskärl av olika typ (beträffande
elektrodyta resp. motståndskapacitet), varav framgick att
olika resultat erhöllos med olika kärl, trots goda
telefonminima i samtliga fall. Vid stor
motståndskapacitet (C > 40 för x > 2) erhölls emellertid konstanta
värden.
Stor avläsningsnoggrannhet medför alltså i och för
sig ingen garanti för att de absoluta felen äro små,
vilket bland annat framgår av följande
sammanställning av erhållna x-värden:
1 Köhlrausch och Holborn, loc. cit. sid. 59, 70.
2 K. Arndt, Z. f. Elch. 13, sid. 509 (1907) m. fi.
s Lorenz och Kalmus, Z. ph. Ch. 59, sid. 19 (1907).
* Jaeger och Kapma, Z. anorg. Ch. 113, sid. 27 (1920)
5 Kohlrausch och Holborn, loc. cit. sid. 67.
6 Biltz och Klemm, Z. ph. Ch. 110, sid. 318 (1924).
KCl 800° NaCl 850°
Arndt, Gessler (1908)..... 2,19 3,50
Jaeger, Kapma (1920)..... 2,34 —
Biltz, Klemm (1924)...... 2,19 3,66
I samband med elektrokemiska arbeten vid
Ingeniörsvetenskapsakademiens elektrovärmemstitut
framkom problemet att bestämma ledningsförmågan
för vissa alkaliborathaltiga saltsmältor. Då dessa
smältor angripa porslin, kvarts etc., var det
givetvis önskvärt att konstruera motståndskärlet av
enbart platina. För att spara material och för att på
ett bekvämt sätt kunna mäta på små saltmängder,
utfördes motståndskärlet av en vanlig platinadegel,
med en centrumelektrod, alltså något liknande Jaeger
och Kapma’s ovannämnda anordning. Degeln, 1, fig. 1,
hade en rymd av 30 cc (största diameter 36 mm) och
hängdes i breda platinaband, 2, vilka samtidigt
tjänade som tilledning, ned i den homogena
temperaturzonen i en elektrisk ugn. Centrumelektroden, 3,
bestod av en nedtill något hopdragen cylinder av
platinableck med 8 mm diameter och 10 mm höjd, och
var fästad vid ett skaft, vars nedre del utgjordes av
en 2 mm platinatråd, 4. På skaftet voro monterade
två skivformiga strålningsskydd, 5, vilka, då
elektroden nedsänktes i degeln, förhindrade utkylning av
smältans yta. Elektrodens läge reglerades med ett
ställbart stativ, vid vilket dess skaft var fästat.
Sedan saltsmältan iordningställts och dess yta
justerats till en viss
höjd i förhållande till
degelns kant, nedfördes
centrumelektroden till
ett visst avstånd från
degelbottnen, markerat
av indices å
elektrod-stativet. Temperaturen
mättes med
Pt/Pt-Rh-element nedsänkt ett
stycke i smältan, men i
ett sådant läge att dess
trådar icke "kortslöto"
någon del av
strömbanan i smältan.
Anordningen
fungerade i och för sig bra,
men medförde att
motståndskapaciteten blev
mycket liten, C = 0,1.
Av inledningen
framgår, att man här icke
bör använda den
vanliga bryggmetoden med
hörtelefon som
indikator, då man, även om
telefonminimet kan
erhållas "skarpt" genom lämplig placering av
hjälp-kondensatorer, i alla fall kan erhålla felaktiga
resultat. För att kunna studera saken oberoende av ett
mer eller mindre utsträckt telefonminimum
konstruerades i stället en anordning, där indikatorströmmen
likriktades, så att en likströmsgal vanometer kunde
användas som noll-instrument.
Elektrolytisk likriktning. Sedan länge är det
bekant att många metaller, särskilt aluminium, i
kombination med vissa elektrolyter (borat-, fosfat-lös-
Fi». 1. Motståndskärl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
