- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Allmänna avdelningen /
284

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 20. 17 maj 1930 - Teknisk forskning med modellförsök, av F. C. Johansen, referat av Frithiof Holmgren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

284

TEKNISK TIDSKRIFT

26 april 1930

Fig. 1. Modell av Segrave’s racer, "Golden Arrow".

banans hastighet blir lika med luftströmmens.
Ändringar av banans hastighet över och under luftens
representerar mot- resp. medvind.

De svårigheter av mekanisk art, som kunna möta
vid ett försök att införa en sådan bana i en
vindtunnel, torde icke vara oöverkomliga. Den
förbättrade hastighetsfördelningen skulle kunna tillåta
banans placering närmare vindtunnelns golv. Banan
kan emellertid ännu enklare anordnas i vindtunnel av
öppen typ.

En rörlig bana skulle visserligen vara ett mycket
önskvärt komplement till befintlig annan
apparatutrustning vid försök, där särskild precision påfordras,
men för jämförande försök med olika slags modeller
är den enkla plattan bäst. Med denna ernås full
frihet att reducera luftmotståndet genom förändring av
tågens yttre linjeform såväl framifrån som från sidan.
Därigenom kan man medelst modellförsök hastigt
undersöka effekten av t, e. avskärmning av
anordningarna under vagnarna, utelämnandet av
träbeklädnaden på ytterväggarna, övertäckning av
mellanrummen mellan vagnarna och mindre förändringar av
lokomotivets såväl som sista vagnens linjer osv.

Lokomotivkonstruktioner. På lokomotiven finnes
en hel del detaljer lämpliga för modellförsök i
vind-tunnel, varibland må nämnas:

1) Konstruktion av rosten samt utformning och
placering av skorsten för vinnande av ökad effekt
genom förbättrat drag.

2) Utformning och placering av rökavledare.

3) Konstruktion av luftintagen till kondensorn på
turbinlok och till kylanordningen å elektriska lok.

För detta slags undersökningar är på ett
preliminärt studium användningen av en rökstråle i en
vindtunnel eller ett färgmedium i en vattenkanal till
värdefull hjälp.

Luftmotstånd hos bilar. I och med införandet
av snabbtrafik på långa avstånd med bussar
torde frågan om luftmotståndets storlek hava
blivit tillräckligt betydelsefull för att motivera
en bestämning av motståndskoefficientens storlek
under olika förhållanden. För ögonblicket synes
intresset närmast knyta sig kring fördelarna och
nackdelarna hos olika linjeformer på snabbgå-

ende fordon. För
modellförsök i detta avseende
har man tillämpat
beundransvärda metoder. De
som därvid synas vara att
rekommendera likna dem
som redan beskrivits
beträffande tågmotståndför-sök. På grund av bilarnas
relativt korta längd har
emellertid
experimentarbetet kunnat förenklas och
goda resultat torde kunna
väntas med en metod vari
en enkel horisonalplåt
representerar marken.
Apparaten har med framgång
blivit använd i några få
fall, varav ett framgår av
fig. 1, som visar en modell i
tiondels skala av major
Se-grave’s "Golden Arrow",
den bekanta racerbilen, då den ännu befann sig på
ett tidigt konstruktionsstadium, försöken avsågo
mätning av luftmotstånd och stjälpmoment.

Experiment med modeller av racerbilar, för vilka
aerodynamiska krafter förmodas vara av stor vikt,
ge icke blott god vägledning för utbildande av
linjeformer med lågt luftmotstånd utan även anvisningar
beträffande fordonens stabilitet vid höga
hastigheter. Uppmätning i vindtunuel av ett märkbart
gir-nings- eller stjälpningsmoment kan lätt
åstadkommas och linjeformen hos modellen kan ändras om så
påkallas för att ernå bättre stabilitet hos fordonet.

Vindtryck på konstruktioner. De för vinden
utsatta delarna av ett passagerarefartyg samt skrovet
och riggen på segelfartyg försedda med
hjälpmaskiner äro exempel på konstruktioner och anordningar
för vilka luftmotståndskoefficienter enkelt kunna
härledas från modellförsök. På grund av
svårigheten att i dessa återge alla i verkligheten rådande
förhållanden kunna som resultat endast förväntas
approximativa värden. Men även dessa torde vara
av värde för konstruktörerna enär de ånge
storleksordningen av vindkrafterna.

Modeller av statiska konstruktioner kunna
naturligtvis utföras med stor noggrannhet och ett stort
fält för värdefulla undersökningar öppnar sig
härigenom. De bägge slagen av byggnadsverk med hela
väggar och sådana av gallerbjälkar erfordra en något
olika behandling vid modellförsök.

Vindtrycket vid den förra typen analyseras
bekvämast genom observationer av trycket på ett stort
antal punkter hos modellkonstruktionen, varvid denna
placeras i olika vinklar i förhållande till
vindriktningen. Ett värdefullt belägg på noggrannheten av
en sådan analys erhålles vid en jämförelse mellan
lufttrycksresultaten bestämd genom integration och
det värde som erhålles genom direkt uppmätning av
trycket medels våganordningen i vindtunneln. Vid
överföring av de erhållna siffrorna till full skala
måste någon tolerans tillåtas för den ovissa
fördelningen av den naturliga vinden på den plats där
konstruktionen tänkes uppförd. Det är önskvärt att
vid modellförsöken jämföra hastighetsfördelningen
ovanför den platta som representerar marken med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:25:45 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1930a/0296.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free