Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 20. 17 maj 1930 - Teknisk forskning med modellförsök, av F. C. Johansen, referat av Frithiof Holmgren - Slipersimpregneringens ekonomiska betydelse, av K. E. Hedenlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 febr. 1930
TEKNISK TIDSKRIFT
285
den som på ort och ställe erhålles med anemometer.
Resultaten av vindtrycksexperiment i liten skala
uttryckas bekvämast liksom bestämningen av
luftmotståndet hos rörliga kroppar såsom kraftkoefficienter
6 r
enligt formeln ——— där r representerar
luftmot-pv212
ståndet, p tätheten, v hastigheten och l
längddimensionen. Skaleffekt kan väntas uppträda, men över
storleken därav har man för denna typ av problem
hittills ej erhållit tillräckliga uppgifter. Man torde
emellertid kunna draga den slutsatsen av de försök1
som utförts i 10 fots vindtunnel att osäkerheter i
detta avseende icke äro av alltför allvarlig natur.
Luftpropellrar, vindmotorer och fläktar.
Modellförsök med dessa maskiner, vilkas arbetsprestation
är intimt beroende av rörelsemotståndet hos luften
äro mycket givande. I viktiga avseenden skilja sig
nu ifrågavarande försök från förut behandlade. De
tvenne förstnämnda maskinslagen provas lämpligast
i vindtunnel. Experimenten utföras i stort sett
tekniskt likartat i bägge fallen. För att reducera in^
flytandet av tunnelns tvärdimensioner till värden
som kunna försummas bör modellens vingdiameter
lämpligen begränsas till tunnelns halva minsta
tvär-mått. Fig. 2 visar en lämplig försöksanordning.
Modellen drives vid hastigheter upp till 3 000 varv pei
min. av en liten trefasmotor. Vridande momentet
bestämmes av reaktionen hos motorns stator som är
försedd med en horisontal arm från vars ändar fina
trådar spännas till vågskålar under tunnelns botten.
Framdrivningen mätes med den vanliga
"medvinds"-vågen. Karakteristikorna hos modellen kunna på
detta sätt bestämmas vid en hel del olika förhållanden
med avseende på framåtgående och roterande
hastighet.
Modellförsök med vindmotorer kunna företagas
enligt liknande grunder vad de dynamiska
förhållandena beträffa. Den drivande motorn måste
emellertid nu fungera som elektrisk broms och tjäna att
reglera hastigheten.
Verkningssättet hos en fläkt arbetande i ett slutet
rum kan återgivas i relativt god omfattning genom
modellförsök. Uppmätningen av vridmoment och
luftmängd bereda inga allvarliga svårigheter vid
modellförsök. Inga jämförande mätningar mellan
1 Scientific Papers, Bureau of Standards, U. S. A. 1926,
vol. 20, No. 523, s. 697.
Fig. 2. Försöksanordning för luftpropeller.
likartade och små anläggningar torde vara
publicerade, men det är mycket sannolikt att modellförsök
kunna göras med tillräcklig noggrannhet och ge
värdefulla resultat.
Försök med fartygspropellrar äro i grund och
botten av samma natur som försök med luftpropellrar.
Modellerna äro emellertid vanligen mindre och
överstiga sällan 230 mm i diam. Modellen monteras
under en vagn med axeln nedsänkt till ett djup
åtminstone lika med propellerns diameter och föres genom
vattnet i en modelltank. Framdrivningen mätes
direkt med en kalibrerad våg och vridmomentet
avgives till propelleraxeln över en fjäder vars
roterande ut-slag under belastningen utgör ett mått på
dragkraften. Vid experimentella undersökningar av
det ömsesidiga förhållandet mellan ett fartyg och dess
propeller är fartygsmodellen ansluten till en särskild
våg varvid fartyg och propeller röra sig i bestämt
läge i förhållande till varandra.
(Forts.)
SLIPERSIMPREGNERINGENS EKONOMISKA BETYDELSE.
Den tekniska utvecklingen under det sista
århundradet har bl. a. även givit sig tillkänna i en enormt
ökad träkonsumtion. Bland de största förbrukarna av
trä under denna period kunna i första hand nämnas
järnvägarna, telegrafen och telefonen samt på sista
tiden även elektricitetsföreningarna. Detta våldsamt
stigande behov i förening med den jämförelsevis långa
produktionstid som utmärker skogsdriften har som
bekant åstadkommit, att träpriserna varit i ständigt sti-
gande. Detta förhållande tillika med kravet på största
möjliga driftsäkerhet gjorde, att vederbörande teknici
mycket snart efter det man börjat använda trä till
sli-per kastade sig över spörsmålet, hur man skulle kunna
skydda träsliprarna mot röta. De första försöken i
denna väg gjordes för omkring 90 år sedan, och tiden
därefter kännetecknas av ett rastlöst arbete på detta
område med oavlåtliga förbättringar, varför man
numera kan påstå, att de resultat som nu erhållas vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
