Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 20. 17 maj 1930 - Notiser - Stockholms spårvägar under 1929 - Uddeholms a.-b. under 1929 - Reymersholms gamla industri a.-b. under 1929 - Automatisk flänssmörjning å järnvägsfordon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
288
TEKNISK TIDSKRIFT
26 april 1930
41,6 %). Inkomsterna under året uppgingo till 3,5
mill. kr. mot 2,5 mill. kr. år 1928 (ökning 40,6 %).
Under året kördes 4,2 mill. vagnkm, vilket innebär en
ökning från 1928 med 36,5 %. Antalet resande per
vagnkm har varit 5,86 mot 5,65 år 1928. Inkomsten
per vagnkm har utgjort 84,«4 öre mot 82,16 öre under
1928.
Sammanlagda antalet spårvägs- ocli omnibusresor per
invånare och år utgjorde 327 nvot 308 år 1928.
Utbyte av räls har under året utförts till en
sammanlagd längd av 17 072 m spår, varav 5 895 m spår
ther-mitßvetsats. Sammanlagda längden av lor allmän
trafik avsedda huvudspår uppgick vid årets slut till 78 595
m, varav 67 516 m dubbelspår. Hela spårlängden
uppgick vid årets slut till 156 427 m enkelspår, utvisande
en ökning under året av 8 017 m spår. Antalet växlar,
försedda med elektrisk omläggningsanordning,
manövrer-bar av föraren under tågets gång, utgjorde 20 st.
Förbrukningen av elektrisk ström för persontrafiken
har under året uppgått till 27,6 mill. kWh.
Förbrukningen per vagnkm utgjorde 983 Wh mot 968 Wh
föregående år.
Vagnparken för spårvägsdriften bestod vid årets slut
av 326 niotorvagnar och 380 släpvagnar samt 7
elektriska lokomotiv och 151 övriga vagnar. Motorvagnarna
rymnia i medeltal 24 sittplatser och 31 ståplatser, de
täckta ’Släpvagnarna i medeltal 24 sittplatser och 34
ståplatser. Under året ha vid spårvägens egna verkstäder
1 Råsunda 56 nya täckta släpvagnar färdigställts.
Vagnparken för omnibusdriften bestod vid årets slut
av 76 automobilomnibussar, rymmande i medeltal 22
sittplatser och 14 ståplatser. Under året ha beställts
80 st. nya omnibussar, därav 20 chassier av utländskt
fabrikat, övriga chassier samt alla karosser hava
tillverkats vid svenska verkstäder.
Personalen utgjorde vid årets slut tillsammans 3 724
personer, därav för spårvägsdriften 3 248 personer. Vid
trafikavdelningen voro anställda för spårvägsdriften
2 217 personer och för omnibusdriften 371 personer.
Driftöverskottet utgjorde sammanlagt 4,o mill. kr., därav
3,4 mill. kr. av spårvägsdriften och 0,6 mill. kr. av
omni-bußdriften.
Uddeholms a.-b. under 1929. Styrelseberättelsen
angående Uddeholms a.-b:s verksamhet under 1929 har i
dagarna utsänts. Bolaget har f. n. åtskilliga
nyanläggningar under arbete. Sålunda har byggandet av
kraftstationen vid Munkfors fortskridit så långt, att
stationen beräknas kunna tagas i drift under år 1930. Vid
Hagfors är en kraftstation om ca 5 000 hkr under
anläggning. I samband härmed omnämner berättelsen, att
överenskommelser under året träffats angående
kraftleveranser till Filipstads stad och Strömsnäs järnverks
a.-b. samt angående utbyte av prima och sekunda kraft
med Kraft a.-b. Gullspång—Munkfors. Bolaget har även
träffat överenskommelse med Karlstads stad om
övertagande av dess kraftstationer mot leverans av elektrisk
kraft. Vid Munkfors pågå nybyggnader för att tillgodose
nödvändiga krav på modernisering och ökat utrymme i
verkstäderna. Vid Skoghall har påbörjats anläggning
av ett kraftpappersbruk för ca 20 000 tons årlig
tillverkning. överenskommelse har träffats om inköp under
januari 1930 av aktierna i Blombacka a.-b. och a.-b.
Dömleskogar, varigenom bolaget tillförts dels verkstäder
för dragen tråd och stållinor med 650 elektriskt
monterade hkr, dels ca 4 800 tunnland mycket, god produktiv
skogsmark.
Av virke, avverkat å egna eller avbrukningsskogar,
har under året använts eller försålts följande sortiment
(i m3 fast mått): timmer 103 212, sulfat- och sulfitved
220 755, långved 108 8S3, kast-, pinn- och stubbved 60 429,
sliprar, byggnadsvirke m. m. 12 133 samt virke pä rot
25 304. Av egna skogskol förbrukades 61 817 m3 och av
köpkel 82 061 nis löst mått. Malmfångsten från egna
gruvor utgjorde 77 084 ton, varjämte 2 706 ton malm
inköptes. Tackjärns- och göttillverkningen utgjorde:
elektriskt tackjärn 21 608 ton, blästertackjärn 11 778 ton,
ferromangan 2 090 ton och göt 65 667 ton. Av färdigt
järn och stål för försäljning tillverkades 46 606 ton
valsat och omitt järn samt rör och 2 429 ton diverse
manufaktur. Cellulosatillverkningen uppgick till 39 691
ton sulfatmassa samt 33 176 ton sulfitmassa.
Produktionen av papp ocli omslagspapper utgjorde 1 047 ton.
Vid bolagets anläggningar försågades under året 905 410
stockar, varav erhölle« 20 748 stds plank, batters och
bräder, 821 stds käppar, stav, slatings cch laths sann
682 stds splitved. Antalet stockar per std, splitved
oräknad, utgjorde 41,0 8. Av elektrokemiska produkter samt,
biprodukter från cellulosafabrikerna tillverkades 6 997
ton klorkalk, 2 777 ton smält alkali, 3 424 ton
natronlut, 82 ton kemiskt rena alkalier, 414 ton flytande klor
(vilken produkt nu börjar finna användning för blekning
av sulfitmassa), 1 062 ton flytande harts, 271 ton
terpentinolja, 106 ton metanol, 759 ton sulfitsprit, 61 ton
eter samt 378 ton absolut alkohol. Kraftstationerna
producerade under året 201,6 mill. kWh, varav använts
till smältning 72,6 mill., elektrolys 17,4 mill.,
ånggenerering 19,0 mill., kraft, ljus och värme 65,5 mill.,
järnvägsdrift 3,2 mill. samt magnetisering och
överföringsförluster 23,9 mill. kWh.
Försäljningarna uppgingo till 45,2 mill. kr. mot 38,3
mill. kr. under år 1928. De största ökningarna förete
grupperna cellulosa med 4,6 mill. kr. samt
elektrokemi-ska produkter samt biprodukter från cellulosafabrikerna
med ca 1 mill. kr.
Reymersholms gamla industri a.-b. under 1929. Den
nyligen offentliggjorda styrelseberättelsen för
Reymersholmsbolaget konstaterar, att driften vid bolagets
superfosfat- och syrefabriker under fjolåret fortgått utan
avbrott och med tillfredsställande resultat. Vid
Hälsingborgs kopparverk pågick driften hela året, ehuru
något påverkad av den brist på kisbränder som rådde
undex de första månaderna. Oljefabriken i Karlshamn
har däremot ej kunnat drivas i den utsträckning som
motsvarar dess kapacitet. Orsakerna härtill hava varit
dels en sedan några år tillbaka kännbar internationell
konkurens inom den vegetabiliska oljebranschen, dels
råvarubrist under isblockaden under febr.—mars samt
slutligen ett mot slutet av året inträffande häftigt
prisfall å fodermedel.
Under räkenskapsåret har bolaget försålt sitt
återstående innehav av aktier i Sulitelma a.-b.
Varuomsättningen under året uppgick till 35,o mill. kr. mot 37,7
mill. kr. föregående är.
Automatisk flänssmörjning å järnvägsfordon.
Slitningen av hjulflänsar och skenor i järnvägskurvor får
med nutidens .ökade tågvikter och tåghastigheter allt
större betydelse. Det har ej saknats försök att medelst
smörjning i kurvorna minska friktionen mellan
hjul-fläns och skena, ty under årens lopp ha ett flertal
system utarbetats för detta ändamål. Vi ha oss oj
bekant, om någon järnväg i utlandet hittills gått in för
flänssmörjningen, men däremot att ett flertal apparater
försöksvis använts- vid de svenska statsbanorna. Av de
erfarenheter man därvid gjort vill det synas, som om
den minskning av slitningen av räls och flänsar man
eventuellt kunnat uppnå icke kunnat uppväga de
kostnader systemet medfört i fråga om inköp och underhåll
av apparater samt för smörjmedel och personal.
Det torde vara svårt att avgöra, om den liär
avbildade, av "Engineering" (25 april 1930) beskrivna
smörj-apparaten i fråga om effektivitet och ekonomi ställer sig
fördelaktigare än sina föregångare. Konstruktionen
synes emellertid vara enkel, och den har dessutom
egenskapen att den endast fungerar i kurvorna och arbetar
alldeles automatiskt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
