Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 21. 24 maj 1930 - Notiser - Normalbestämmelser för leverans och provning av murtegel - Jorduppvärmning medelst varmvatten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300
TEKNISK TIDSKRIFT
26 april 1930
innebörden i förslagets kvalitetsbestämmelser. I fråga
om bestämmelser av måttavvikelser har i förslaget
införts även tjockleken vid sidan av bestämmelser
angående buktighet och ojämnhet. Kapitlet redogör även
för bestämningen av volymvikten och i samband
därmed teglets värmeisolerande förmåga. För
bestämningen av tryckhållfastheten har ingen ny metod
föreslagits. Däremot föreslås att hållfastheten skall anges
som medeltal av värdet för 10 stenar och att dessutom
skall anges hållfastheten för den näst sämsta stenen av
de 10. Två av kommitténs ledamöter ha i en
reservation uttalat sig för att den sämsta stenens hållfasthet
skall anges i stället för den näst sämsta. Mot den
hittills tillämpade provning&metoden avseende teglets
frostbeständighet har från tegelindustrien rests
allvarliga invändningar, i det man förmenar, att frostprovet
vore väl strängt. Förslaget har modererat de äldre
föreskrifterna i så måtto, att proven hädanefter skulle
omfatta 20, ej 25, frysningar av varje sten.
Kvalitetsbestämmelserna ha i förslaget blivit
överskådligare framställda. I samband med införandet av
nya, lättare tegelsorter ha bestämmelser angående
volymvikten tillkommit. Tryckhållfastheten har av
praktiska skäl angivits som funktion av tjockleken, vilket
medfört någon rubbning av de hittills gällande
hållfasthetsfordringarna. I fråga om lättmurtegel saknar man
en längre tids erfarenheter, och kvalitetsbestämmelserna
hava måst utformas på basis av nu befintliga statistiska
uppgifter. Hållfasthetsfordringarna ha satts snarare för
låga än för höga med hänsyn till att
kassationsprocen-ten ej skall bliva onödigt stor, men fordringarna komma
sannolikt att höjas vid nästa revision. Vidare har
föreslagits, att lättmurtegel och högporöst murtegel skall på
varje sten förses med ett kännemärke (uppgift om
högsta tillåtna vol. vikt), så att det ej skall komma till
användning för ändamål, till vilket det ej är avsett.
Jorduppvärmning medelst varmvatten. Den
tilltagande automobilismen och det till följd av denna
minskade hästbeståndet har som bekant orsakat svårigheter
för trädgårdarna att erhålla stallströ till
drivbänksanläggningarna. Bristen är så mycket mera kännbar som
behovet av tidiga grönsaker och blommor under senare
år kraftigt stegrats. Det är emellertid även känt, att
man genom elektrisk jorduppvärmning lyckats erhålla
en tillfredsställande ersättning för strövärmet och att
fomter
Sand
Sektioner av drivbänk, uppvärmd medelst varmvatten.
den elektriska jorduppvärmningen ställer sig
ekonomiskt fördelaktig under förutsättning att billig
nattström kan erhållas. Systemet har sålunda visat sig
vara de tidigare lancerade uppvärmningssystemen
medelst ånga överlägset, fastän värmekostnaden, teoretiskt
sett, borde vara mindre vid ånguppvärmning än vid
elektrisk uppvärmning.
I en nyligen utgiven broschyr "Konstlad
uppvärmning av jord vid drivbänkar, växthus och fritt land" har
civilingenjören, frih. Chr. Beck-Friis närmare analyserat
orsakerna till ånguppvärmningssystemens misslyckande,
vilka han finner ligga bl. a. däri, att värmeöverföringen
till jorden samt drivbänkarnas isolering varit otillfreds
ställande. Därtill komma höga anläggnings- och
underhållskostnader, värmeförluster genom
kondensvattnet samt den besvärliga passningen av ångpannorna.
Författaren har med utgångspunkt från det i
jämförelse med gängse strömpris billiga kokspriset framlagt
ett projekt till uppvärmning av jord medelst
varmvatten, som i stort sett bygger på de erfarenheter man
gjort i fråga om den elektriska jorduppvärmningen samt
vidare i valet av material och på annat sätt söker
eliminera de olägenheter som vidlåda
ånguppvärmningssyste-men. I korthet kan systemet karakteriseras som ett
elektriskt jorduppvärmningssystem, i vilket de
elektriska värmekablarna ersatts med klena kopparrör, i vilka
varmvatten cirkulerar.
Fig. utvisar två sektioner av en drivbänksanläggning.
Under bänkjorden är lagt ett tämligen tjockt lager med
sand, i vilket ett flertal klena kopparrör äro inbäddade.
Rören genomströmmas av varmt vatten från en
värmeledningspanna, och cirkulationen ombesörjes av en
centrifugalpump. Sandlagret tjänar till att förhindra
klumpbildning av jorden kring rören, vilken är mycket
hindersam för värmeöverföringen. Den klena
rördiametern förutsätter en tämligen stor vattenhastighet.
Temperaturskillnaden mellan in- och utgående vatten
bör ju hållas liten för att bänken skall bliva jämnt
uppvärmd. Som lämplig vattenhastighet anger förf. 3 à 5
m/sek. Temperaturskillnaden bör vara 5 à 15°. En
omkastning av vattnets rörelseriktning bör göras en eller
två gånger i månaden. När stor värmeutveckling önskas,
kan man hålla en temperatur av ca 80° på det
inkommande vattnet. Förutom rören i jorden finnas två rör
längs bänkradens ytterkanter för uppvärmning av luften
i bänkarna. Regleringen av värmetillförseln sker genom
omställning av spjället i
värmeledningspannan.
Mottrycket i rörnätet behöver ej
vara mer än 5 à 10 m
vattenpelare, och en
effektförbrukning hos pumpen av ett
par hästkrafter säges kunna
räcka för en anläggning om
ett tusental fönster.
En förutsättning för
tillfredsställande driftsäkerhet
är ett förstklassigt material
i anläggningen. I handeln
finnas numera såväl
varmvattenpannor som
cirkulationspannor, vilka fylla alla
anspråk i detta avseende.
Den ömtåligaste delen torde
rörnätet utgöra. Genom att
välja värmerören av koppar
ernår man säkerhet mot
korrosion (under
förutsättning att rören ej komma i
beröring med
ammoniakbil-dande gödselmedel).
Grenrören i ändarna av bänkarna
böra helst vara av rödgods
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
