Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 21. 24 maj 1930 - Notiser - Jorduppvärmning medelst varmvatten - Föredrag i sociala och industriekonomiska frågor - Grängesbergsbolaget under 1929 - Stora Kopparbergs bergslags a.-b. under 1929
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 febr. 1930
TEKNISK TIDSKRIFT
301
eller mässing, likaså erforderliga kranar, medan
huvudledningarna lämpligen kunna göras av väl isolerade
järnrör. Genom att välja så klena kopparrör som 5 mm
kunna anläggnings- och monteringskostnaderna hållas
relativt låga.
Inom den s. k. zon III (omfattande ungefär
Mälardalen, norra Västergötland och Dalsland) kommer
materialkostnaden för en sådan anläggning om 1 000 m2
enl. förf. att belöpa sig till 7 000 kr., dvs. 7 kr. per m2.
I kostnaden har icke medräknats montage, hus, bänkar,
fönster, jord, sand, dränering, planering m. m.
Årskostnaden för kraft och bränsle har beräknats till 3 kr.
per m2. Underhållskostnaden har beräknats till 5 % av
anläggningskostnaden. Sammanlagda årskostnaden för
värme och kraft, eldning, underhåll, räntor och
amortering beräknas till 4 350- kr. eller kr. 4: 35 per m2.
Föredrag i sociala och industriekonomiska frågor.
Den av teknologföreningen under november föregående
år anordnade föreläsningskursen i sociala och
industriekonomiska ämnen möttes, som känt, av ett mycket
livligt intresse. För att föredragen skola bliva tillgängliga
för en större krets än det av nödtvungna skäl
begränsade antalet deltagare i kursen har teknologföreningen
nyligen utgivit föredragen i samlad form under
ovanstående titel. Volymen betingar ett pris av 3: 50 kr.
Vi meddelade här en förteckning över föredragen:
"Ar-betsledaren, företaget och arbetets rationalisering" av
rektorn, fil. dr Gösta Ekelöf, "Arbetsgivarnas
organisationer" av direktören, jur. kand. Georg Styrman,
"Arbetarnas fackliga organisationer" av redaktör Sigfrid
Hansson, "Åttatimmarslagen och dess tillämpning" av
direktör Elis Bosæus, "Materialanskaffning vid
rationellt ordnad fabriksdrift" samt "Flytande tillverkning
— en metod för fabriksdriftens rationalisering" av
överingenjör Olof Kärnekull, "Organisation av
masstillverkning" och "Principerna för tidsstudier och
ackordsättning" av civilingenjör Fr. Berthelius.
I detta sammanhang kunna vi omnämna, att de vid
Sveriges industriförbunds årsmöte hållna föredragen och
diskussionerna numera äro tillängliga i tryck i
Industriförbundets meddelanden Nr 2, 1930. Utom en
redogörelse för årsmötet innehåller meddelandet bl. a.
professor Tor Jonsons föredrag om "Skogen och industrien"
jämte diskussionsinlägg i ämnet samt överingenjör
Tarras Sällfors föredrag om "Industriens rationalisering
i Förenta staterna" jämte åtskilliga diskussionsinlägg.
Grängesbergsbolaget under 1929. Ur
Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösunds nyligen offentliggjorda
styrelseberättelse för verksamheten under året 1929
inhämta vi följande redogörelse för driften vid bolagets
olika anläggningar.
Grängesberg. Tillredningsarbeten hava under året
pågått på åtskilliga ställen inom fältet. På 230 m-étagen
hava huvudutfraktsorter och stigorter för skivbrytning
i Timmergruvefältet drivits, varjämte i det egentliga
Exportfältets norra del bl. a. kontaktledningar för den
elektriska lokdriften fullbordats. En ny huvudétage
skall öppnas på 270 m avvägning, varför de båda
schakten i Exportfältet avsänkas till denna nivå och
huvudorter framdrivas från schakten mot malmen. Vidare
har Timmergruveschaktet avsänkts till 190 m avvägning.
Tillredningsarbeten ha utförts i Lönnfallsområdet i
Exportfältets sydända, där jordrymningen avslutats
och dagbrytningen igångsatts, samt i det s. k.
Galtstrecket. Genom de ras, som till följd av
brytningssättet komma att inträffa på östra sidan av Exportfältet,
blir det nödvändigt att i en icke alltför avlägsen
framtid slopa de anläggningar som befinna sig på denna
fyndighets hängande. Ett fullständigt program har nu
utarbetats för nya anläggningar i dessas ställe,
omfattande bl. a. centralschakt, sovringsverk, verkstads- och
förrådsbyggnader. Dessutom måste Bergslagsbanans
spår och station flyttas längre österut. Programmets
genomförande kommer att kräva en tid av 8 à 10 år
och draga en kostnad av ca 10 mill. kr. Under fjolåret
utfördes en del arbeten enligt detta program för en
kostnad av ca 1 mill. kr. Malmfångsten vid
Grängesberg utgjorde under år 1929 1 317 891 ton styckemalm
och mull. Därjämte brötos 538 290 ton gråberg inom
fyndigheten och 86 510 ton utanför denna. Malmprocenten
(inkl. mull) av det inom fyndigheten brutna berget
utgjorde sålunda 71 %. Av den framställda malmen ha
51,7 % erhållits genom skrädning i lavarna och 48,3 %
från sovringsverken.
Vid de kraftverk, sora leverera energi till
Grängesbergsfältet, har under året bl. a. den ändringen vidtagits, att
spänningen å Mockf järdskraften höjts till 52 000 V.
Gruvrörelsen vid Strässa, var även under 1929
nedlagd. Västerdalälvens kraftaktiebolag producerade under
året 50,5 mill. kWh, varav till Trafikaktiebolaget
levererades 24,3 mill. kWh. Från A.-b.
Express-dyna-mits fabrik i Grängesberg försåldes under året 1 659 345
kg dynamit, varav 95,66 % förbrukades vid Kiruna,
Malmberget och Grängesberg.
Kiruna. Sammanlagda brytningen i Kiirunavaara
utgjorde under året 9 305 761 ton, därav 5 439 382 ton
malm. Med grävmaskiner hava upplastats 4 482 232 ton
malm och 3 654 073 ton berg. Av all malm från
brytningen hava 99,1 % utfraktats genom tunneln. Till
Narvik avsändes 5 450 114 ton, till Luleå 124 362 och till
förbrukning inom landet 78 ton eller sammanlagt
5 574 554 ton. Ett nytt krossverk har under året blivit
färdigt, och arbetet med ett annat har påbörjats.
Antalet arbetare och förmän utgjorde 1/10 1928 1 840 och
’30/9 1929 1 771.
I Luossavaara uppgick brytningen till 636 520 ton,
därav 321 028 ton malm. Till Narvik avsändes 319 107
ton och till Luleå 2 370 ton malm. Ett sovringsverk vid
Rektorsmalmen har under året fullbordats och tagits i
bruk. Antalet arbetare och förmän vid Luossavaara
utgjorde vid räkenskapsårets början 274 och vid dess slut
271.
Malmberget. Under räkenskapsåret hava brutits
2 259 714 ton berg, varur direkt eller efter sovring
erhållits 1 691 743 ton exportmalm, 261 854 ton varpmalm och
306 117 ton gråberg. I anrikningsverken hava
mottagits 421 511 ton varp, varav framställts 192 318 ton
finmalm och slig. Totala exportmalmsproduktionen har
sålunda utgjort 1 884 061 ton. Sovringsverken hava
behandlat 1 660 188 ton gods, som lämnat 1 204 659 ton
exportmalm. Till Luleå avsändes 2 167 986 ton malm
och till svenska köpare 121 ton. Ett nytt sovringsverk
har under året fullbordats vid Hermelinsgruvan, och
ett annat är under anläggning vid Vitåfors.
Genomförandet av det nya brytningsprogrammet har
nödvändiggjort en avsevärd ökning av personalen. Antalet
arbetare och förmän, som vid årets början utgjorde 1 322,
hade vid dess slut stigit till 1 658.
Narvik. För bolagets räkning hava under
räkenskapsåret utlastats tillsammans 5 532 328 ton malm, därav
från Kiirunavaara 5 156 077 ton, från Luossavaara
295 106 ton och från Tuolluvaara 81145 ton. Antalet
arbetare, som vid räkenskapsårets början utgjorde 1122,
uppgick den 30/9 1929 till 1 085.
Luleå. För bolagets räkning hava under
räkenskapsåret utlastats 2 257 051 ton malm, därav från
Kiirunavaara 104 774 ton, från Malmberget 2 083 986 ton, från
Luossavaara 2 342 ton, från Tuolluvaara 15 633 ton och
från Koskullskulle 50 317 ton. Antalet arbetare och
förmän var vid räkenskapsårets början 230 och vid dess
slut 276.
Stora Kopparbergs bergslags a.-b. under 1929. Ur
Stora Kopparbergs bergslags a.-b:s nyligen publicerade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
