Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 23 ½. 12 juni 1930 - Något om svensk möbelindustri, av E. Miltopæus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 febr. 1930
TEKNISK TIDSKRIFT
341
Fig. 3. Flygbild av Nordiska kompaniets verkstäder i Nyköping.
Klassificering.
Hittills har "garnityrbegreppet" ifråga om möbler
spelat en stor roll. Man talar om matsalsmöbler,
sovrumsmöbler, vardagsrums-, herrums-, damrums-,
hallmöbler etc. En annan klassificering är: sittmöbler,
förvaringsmöbler, bord etc. Det som här blivit
bestämmande har varit den äldre våningstypens nästan
slaviska uppdelning av rummen för olika syften. Den
senaste tidens kostsammare bostadsproduktion har
— särskilt i storstäderna — tvingat till en
genomgående inskränkning i rumsantalet och därmed
avsevärt ruckat på det äldre garnityrbegreppet. Den
moderna tvårumsvåningen har framtvungit en
omläggning i möbleringen. Denna omläggning av
rummens karaktär har också medfört en ökad
användning av enstycksmöbler och grupper, t. e. vilfåtöljer,
soffgrupper, lätta läsbord, sammanställbara bokhyllor
o. d., vilket i sin tur haft till följd att olika
fabrikanter specialiserat sig på framställningen av olika
styckemöbler. Något egentligt nytt är dock icke
detta. I England t. e. har alltid produktionen av
en-styckspjäser haft en dominerande plats i
möbelproduktionen.
Just i dessa dagar möter oss ofta slagordet
"funktionalism" i fråga om konstindustriens alster.
Funktionalism är ingen ny "stil" utan rätt översatt helt
enkelt "ändamålsenlighet". För en möbel bör detta
tolkas så, att bekvämlighet och utrymme äro dess
viktigaste egenskaper och att formbildningen skall
anpassa sig efter möbelns uppgift. Därmed kommer
det äldre "stil"-begreppet något i bakgrunden, man
skapar icke en matsal i barock och en salong i
roccoco längre utan sittmöbler, bord och
förvarings-pjäser, som tillsammans fylla vardagslivets behov.
Därför behöver icke formen på möblerna på något
sätt verka frånstötande eller utmanande, tvärtom
enkelheten och förnuftigheten kan väl gå i hand med
det estetiskt tilltalande, isynnerhet om harmoni
råder med textilier och väggfärger och solljuset får
vara med och liva upp interiören.
Kvalitet.
Kvalitetsproblemet sammanhänger nära såväl med
de i möblerna ingående materialierna som med
tillverkningsmetoderna.
I Sverige dominera för ögonblicket björkmöblerna,
särskilt sedan den flammiga björkens dekorativa
möjligheter utnyttjats på olika sätt. Mahogny,
valnöt och ek äro åtminstone för tillfället trängda åt
sidan. Däremot synas lackerade möbler på grund
av möjligheterna till färgvariation behålla och
utveckla sin position.
På senaste tid har i utlandet, särskilt Tyskland,
åtskilliga exotiska träslag börjat användas i större
utsträckning, t. e. zebrano, afrikansk päron, och
dylika, ävenså den storflammiga kaukasiska valnöten.
I vilken utsträckning dessa komma att vinna insteg
i Sverige är väl närmast en prisfråga och beror på
hur länge våra gamla björkparker räcka till. När
ett råmaterial tar slut, blir ett annat modernt och det
skadar icke att göra tanken förtrogen med en sådan
möjlighet som att en gång i framtiden möblerna
komma att gjutas eller pressas av trämassa, vilket
skulle innebära en betydande besparing i jämförelse
med nutidens materialslöseri, varunder säkert 30 %
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
