Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 23 ½. 12 juni 1930 - Porslinstekniken av idag, av A. S. W. Odelberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 febr. 1930
TEKNISK TIDSKRIFT
347
k värna och billiga transport till arbetsplatserna är
även av betydelse. Den genom upprörning
framställda gjutmassan pumpas till de olika
arbetslokalerna. För att åstadkomma ett jämnt tryck i
rörledningen är ett större slutet luftkärl kopplat till denna.
Pumpkolven regleras med de ovannämnda
motvikterna. På så sätt är rörsystemet ständigt fyllt med
gjutmassa av ett önskat tryck Det som borttages
blir automatiskt ersatt av nytt. Vid varje arbetsplats
finnes ett avtappningsställe.
Förr formades huvudsakligen runda föremål med
maskin. Numera har man konstruerat maskiner, som
ej blott svarva ovalt utan även utföra fyrkantiga
föremål med avrundade hörn etc. Man kan i
gipsformar utpressa både flata föremål och s. k. hålvaror av
så komplicerade former som terriner, karotter m. m.
Efter formning eller gjutning skall godset torka.
Detta skedde förr i s. k. torkrum, uppvärmda med
ånga eller varm luft. Numera har man i synnerhet då
det gäller mera komplicerade föremål, insett fördelen
av att låta en sådan torkning ske med luft av
lämplig fuktighetshalt. Fuktighetshalten fastställes genom
mätinstrument. Vid för snabb och för torr torkning
avdunstar vattnet hos föremålen ojämnt, varigenom
sprickor uppkomma. Genom ovan angivna
anordning ernås att godset torkar likformigt.
Vid framställandet av gods, som fordrar särskilt
snabb behandling, såsom koppar, tallrikar etc.
transporteras formarna genom torkrummet på kedjehyllor,
vilka avlämna det torkade godset på en för
ändamålet lämplig plats. Formarna återtransporteras till
formarplatsen genom samma anordning.
Mindre föremål stansas numera i stålformar. Detta
sker genom automatiska maskiner, som nått stor
fulländning.
Även framställningen av kapslar har under de
senare åren undergått förändringar. En del formas
med maskinkraft i järnform försedd med en lös
botten av gips, vilket gör det möjligt att utan skador
för kapseln få denna i tämligen mjukt tillstånd ur
formen. Andra kapslar gjutas liksom porslinet med
alkalisk tillsättning. Det förekommer även pressade
kapslar, som framställas genom massaklumpens
utpressning under starkt tryck i järnform. Denna
metod användes huvudsakligen för mindre kapslar
och är ej för större lika god som gjutmetoden.
De gjutna och maskinformade kapslarna ha en be-
Fig. 5.
Servis i fajans, komp. av Arthur Percy, Geile
porslinsfabriks a.-b.
tydligt jämnare form än de efter den äldre metoden,
på trätrumma, utformade. De passa bättre in i
varandra då de staplas i ugnarna. Trycket i
kapselpelaren blir mera fördelat och kapselförlusten genom
bräckning reducerad.
Porslinsgodsets bränning har på de senaste årtion
dena undergått genomgripande förändringar.
Man skiljer emellan periodiskt och kontinuerligt
brännande ugnar.
De periodiska ugnarna ha byggts allt större och
äro nu uppe i en storlek av mellan 200 och 300 kbm.
Rökgaserna uttagas vid bottnen av varje ugn och
ingå i en för ett batteri av ugnar gemensam
samlingskanal, som leder till en kraftig skorsten med
åtminstone 60 m höjd. Man kan härigenom med
lätthet få det drag som önskas, liksom reducerande eller
oxiderande ugnsatmosfärer, vilka bestämmas genom
dragmätare och monoapparat (automatiskt
registrerande rökgasanalyseringsapparat). Genom ökning av
ugnsstorleken, enkannerligen diametern (då man av
många skäl hellre går på vidden än höjden),
åstadkommes en stor bränslebesparing. Genom
användandet av långflammiga kol med låg askhalt blir
bränningen mycket jämn, vilket också är av stor
fördel. Svalningsvärmet kan tillvaratagas, och detta
sker flerstädes genom att pressa en luftström genom
den svalnande kapselmassan. Varmluften avledes i
kanaler och användes för att uppvärma lokaler och
torka gods etc.
Fig. 4. Servis av fältspatäkta porslin, komp. av Tyra Lundgren, A.-b.
Lidköpings porslinsfabrik.
Fig. 6. Servis i fajans, komp. av Arthur Percy, Gefle
porslinsfabriks a.-b.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
