Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 23 ½. 12 juni 1930 - Porslinstekniken av idag, av A. S. W. Odelberg - Den svenska glasproduktionen, av Sten Kjellgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
l£ juni i9Sö
TEKNISK TIDSKRIFT
349
överföra mönstret på porslinet har ersatts av
metoden med maskindrivna graverade kopparvalsar, vilka
automatiskt framställa trycken. Man kan även
numera med liknande maskiner åstadkomma
koppartryck i flera färger.
Den litografiska stenen har även kommit till
användning inom porslinsdekoreringen. Man trycker
ett särskilt berett papper i vanlig litografisk
snällpress. Porslinsfärgen pudras i maskiner på de i
pressen tryckta arken, varvid färgen fastnar på den
olje-tryckta delen.
Denna tryckmetod har fått stor användning, i
synnerhet för dekorer på glasyren, men även, i all
synnerhet i U. S. A., för dekorer under glasyren.
Amerikanarna äro som bekant skickliga tryckare och
ha åstadkommit goda saker i den vägen. Deras
hårdbrända rågods, försett med en jämförel evis
lättbränd glasyr, underlättar för dem att uppnå ett
gott resultat.
Genom att uppblanda den mycket finmalda
pors-linsfärgen med vissa oljor har man lyckats att även
med gummistämpel kunna få fram dekorer under
glasyren. Detta är ett tämligen nytt förfarande som
givetvis ställer sig billigare än något annat.
Man kan även åstadkomma dekorationer med
utklippta metallschabloner, som tryckas mot
godset, varvid färgen anbringas med pensel eller
aero-graf.
Den nyss nämnda pudringsmaskinen (aerografen)
har även varit på sitt sätt revolutionerande inom
porslinsdekoreringen. Man använder sig därav i stor
utsträckning för påblåsning av glasyrer och färger.
Den förr så besvärliga fondläggningen av färger ut-
föres här raskt och säkert på en bråkdel av. förut,
erforderlig tid.
För inbränning av guld och emaljfärger ha även
ugnarna undergått förändringar. De gamla s. k.
muffelugnarna ha mer och mer övergivits, ehuru man
även med dem åstadkommit besparingar genom att
bygga aggregat av större dimensioner samt genom
att uppföra batterier av ugnar, varvid rökgaserna
föras till gemensam skorsten efter att hava cirkulerat
runt ugnen. Även tunnelugnen har kommit till
användning för nyssnämnda ändamål, varvid den kan
eldas med kol eller olja eller uppvärmas elektriskt.
Vad transportanordningar inom fabrikslokalerna
beträffar ha givetvis under de senaste decennierna,
tack vare den elektriska kraften, goda konstruktioner
kunnat införas, vilket medför besparingar. Elektriska
linbanor förmedla transporten i horisontal och
lutande riktning lokalerna emellan. Elektriska hissar
eller elektriskt drivna uppfordringsverk transportera
godset i vertikal riktning.
Som synes ha de uråldriga keramiska industrierna
ej varit oberörda av den teknikens mäktiga, för att
ej säga våldsamma utveckling i våra dagar. Ännu
återstår oändligt mycket att göra för att få
tillverkningen mer automatisk. Vi arbeta här efter ungefär
samma princip som tidigare vid framställandet av den
bekanta Ford-bilen. Det gäller att med minsta
möjliga arbetskraft åstadkomma en vara, som är både
prisbillig, hållfast, av praktisk form och estetisk
utsmyckning — en vara som försvarar sin plats hos
såväl konsumenten med den späckade som med den
magra börsen.
A. S. W. Odelberg.
DEN SVENSKA GLASPRODUKTIONEN.
INOM VÅRT LAND BEDRIVES EN RÄTT OMFATTANDE
glasfabrikation och nästan alla grenar av denna
industri äro här företrädda. I huvudsak kunna
glasbruken klassificeras i butelj- och
fönsterglasbruk samt bruk för tillverkning av kemiskt-tekniskt
glas, belysningsvaror, hushålls- och kristallglas.
Tillverkningssättet för de olika glassorterna
varierar högst betydligt, isynnerhet avvika butelj- och
fönsterglasbrukens arbetsmetoder väsentligt från de
övriga brukens, vilka alla man vanligen, såsom även i
denna artikel, sammanför till en grupp med
benämningen småglas- eller hushållsglasbruk. Med
hushållsglas förstås allt slags glas, som finner användning
såsom hushållsartiklar, vare sig dessa äro bruks- eller
prydnadsföremål.
Produktionsförhållandena m. m. inom de olika
glasbruksgrupperna framgår av följande uppgifter, vilka
avse år 1929. Butelj glasbruken ha en årstillverkning
av 40 mill. flaskor med ett värde av 51/2 mill. kronor.
Denna kvantitet överskrider landets eget behov, och
överskottet 10 687 000 buteljer med ett värde av
768 221 kr. har exporterats. Arbetareantalet vid denna
industri uppgår till 750 st. Den största producenten
inom denna grupp är Surte buteljglasbruk.
Vid fönst er glasbruken tillverkas årligen c:a 2 250 000
kvadratmeter fönsterglas i godstjocklekar från 2—6
mm. Inom landet förbrukas c:a 2 000 000 m2. Över-
skottet, när sådant uppstår, söker man exportera.
Totalvärdet av denna tillverkning uppgår till c:a
3 600 000 kr. och arbetareantalet är 600 st. Det
ledande företaget inom denna bransch är Glava
fönsterglasbruk.
Glas för tekniskt ändamål tillverkas vid ett flertal
hushållsglasbruk samt vid några för sådant glas
specialiserade företag. Bland dessa intar Limmareds
glasbruk främsta rummet, både med avseende på
produktion och teknik. Av hushållsglas i övrigt finnes en
betydande tillverkning inom landet. Den bedrives vid
Fig. 1. Skål, komp. av Simon Gate, Orrefors bruk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
