Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 23 ½. 12 juni 1930 - Den nya bostaden å Stockholmsutställningen 1930, av Olof Thunström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 febr. 1930
I huvudsak har hittills allt stadsplanearbete utgått
från representationssynpunkter. "Paradplatser" och
"axlar" ha i allmänhet g-ivits en för stor betydelse
jämfört med exempelvis hygieniska och sociala
spörjsmål. Trafikproblemen, som under
århundraden varit av ungefär likartad natur, ha icke tidigare
berett några särskilda svårigheter att övervinna. De
tekniska förutsättningarna för husbyggandet ha
också i stort sett varit desamma under århundraden.
Först under senare tid har man fått ögonen öppna
för bristerna och från grunden börjat arbeta med
de nya problem, som utvecklingen skapat. Den
moderna storstaden uppvisar helt nya, tidigare okända
svårigheter och detsamma gäller hela komplexet
stadsplaneproblem ocli bostadsfrågor, som nu blivit
så komplicerade, att de alla fordra ett grundligare,
för att inte säga rent vetenskapligt studium.
Bostadsproduktionen måste inriktas på att skapa
nya bostadsformer, som tillfredsställa tidens
hygieniska och sociala krav och där de nya materialen
och den nya tekniken bliva effektivt utnyttjade.
Det är ett missförstånd att uppfatta dessa nya
strävanden enbart som viljan till en ny
formgivning. Denna ofta framträdande uppfattning har sin
naturliga förklaring i att en ny form inom
husbyggandet tyvärr ofta tilldrager sig större intresse
än det sakliga innehållet. Glädjande nog har
ett allmänt intresse för dessa problem nu börjat
växa fram och under den senaste tiden också kommit
till offentliga uttryck. Alla tecken tyda på, att ett
allt större intresse kommer att ägnas stadsplane- och
bostadsfrågor än hittills och att det börjar växa
fram förståelse för att man måste gå till grunden
med problemen för att kunna föra bostadsfrågan
vidare till en tillfredsställande lösning.
Beträffande bostadens detaljutformning är det
anmärkningsvärt, att man även här tidigare utgått
från representationssynpunkter, även vid mycket
enkla bostäder, och att de vida viktigare
behovs-synpunkterna ha varit mindre beaktade.
Fordringarna på bostadens uppdelning efter
behovssynpunkter börjar göra sig alltmera gällande och genom
detta betraktelsesätt kommer säkert bostaden att få
en helt annan utformning än tidigare. En faktor som
i hög grad inverkar på bostadens utformning är det
stegrade kravet på bekvämlighet, vilket leder till att
även mycket enkla bostäder utrustas med
anordningar, som tidigare ansetts vara lyx. Samtidigt
framträdande krav på förenkling av arbetet med
hemmets skötsel är en annan faktor, som starkt
påverkar planlösning och detaljanordningar.
En bostad torde i allmänhet kunna uppdelas i:
dag-ligavdelning, sovavdelning och köksavdelning.
Dagligavdelningen, den del av bostaden där
familjen tillbringar större delen av dagen under arbete,
vila eller förströelse och under måltiderna, bör vara
rymlig. I vanliga fall blir denna endast ett rum,
vardagsrummet, varför det är viktigt att genom en
förståndig planlösning skapa möjligheter att genom
möblering uppdela rummet för alla de ändamål det
kommer att tjäna.
Sovavdelningen har tidigare, särskilt i den mindre
bostaden, ägnats föga uppmärksamhet. Tendensen
att uppdela sovrummen i flera och smärre synes vara
riktig-, Nedprutningen av golvytan ocli i samband
härmed minskning av luftvolymen kräver god ven-
353
tilation av sovrummen. Det arbetas också för
närvarande intensivt på att lösa ventilationsproblemet
på ett bättre sätt än hittills.
Köksavdelningen torde icke kräva så stort utrymme
som den tidigare fått. De flesta familjer med
begränsade inkomster tvingas alltmer att avstå från lyxen
att ha tjänare. Detta betyder att husmodern måste
sköta alla sysslor själv, vilket kan göras lättare i ett
litet men praktiskt ordnat utrymme, som enbart är
avsett för matberedning och disk. Det är därför av
stor vikt, att kökets inredning löses på ett
tillfredsställande sätt.
Bostadsutställningens program och uppgift.
Utställningen avser att visa nya lösningar av
liyres-våningar och egna hem och omfattar 15 olika
behovstyper. För fastställandet av dessa behovstyper har
hösten 1928 företagits en omfattande statistisk
undersökning över det verkliga bostadsbehovet i
Stockholm. De sålunda fastställda behövstyperna bildade
normer för den begränsade arkitekttävlan, som kom
att ligga till grund för det vidare utarbetandet av de
nu på utställningen förekommande typerna. Varje
typ var fixerad inom ett visst rymdmått, begränsat av
de ekonomiska betingelser som en förutbestämd
års-hyra respektive byggnadskostnad ger.
Ur programmet för arkitekttävlingen torde följande
belysa meningen med densamma.
"De utställda bostäderna böra frångå den gängse
mer eller mindre tillfälliga utställningskaraktären för
att i stället grundligt genomarbetas ur alla de
synpunkter, som komma ifråga för ett socialt betonat
bostadsbyggande. De skola alltså, förutom i estetiskt
även och framför allt i praktiskt och ekonomiskt
avseende, giva något bättre än nuvarande typer."
"Varje bostadstyp, såväl hyresvåning som egna
hem, visas på utställningen i färdigt och möblerat
skick och åtföljes av ritningar över själva typen. Vid
hyresvåningar och radhus visas hyresenheten, i
vilken den ingår, samt stadsplaneschema och ekonomisk
kalkyl, av vilka man kan se de olika bostäderna och
huru dessa leda till hyran."
Det gällde vidare att i varje enskilt fall lösa
bostadsfrågan för en familj med viss årsinkomst och
visst antal familjemedlemmar. Högsta del av
inkomsten, som borde anslås till hyra, var fixerad till
20—25 %. Den lägsta förekommande behovstypen är
avsedd för en ensam person med 3 000 kr. årlig
inkomst, under det att den högsta behovstypen är
avsedd för en familj med 6 familjemedlemmar jämte
tjänare och en årsinkomst av 15 000 kr. Mellan dessa
gränslägen ligga de övriga behövstyperna.
Att ledningen redan vid ordnandet av
arkitekttävlingen utgick från härovan angivna förutsättningar är
det egenartade och intressanta. Självklart måste
detta leda till ett annat resultat än om de olika
typerna förutbestämts att innehålla vissa fixerade
utrymmen och det är denna problemställning som
bidragit till att många nya intressanta lösningar
framkommit, vilka visa att en bostad, ordnad efter
behovsprincipen, blir något helt annat än den nu vanliga
bostadstypen.
En starkt betonad fordran att samtidigt med
lösningen av bostaden i detalj tänka på dennas
inplacering i byggnaden och i stadsplanen samt att detta
skall illustreras på utställningen medelst bebyggelse-
TEKNISK TIDSKRIFT
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
