Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 23 ½. 12 juni 1930 - Den nya bostaden å Stockholmsutställningen 1930, av Olof Thunström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
354
TEKNISK TIDSKRIFT
26 april 1930
planer, visar ett annat intressant och i viss mån nytt
grepp på en utställningsuppgift. Den specialkatalog
över bostadsutställningen, som för närvarande håller
på att utarbetas, kommer att närmare belysa detta.
Några huvudsynpunkter som kommit till uttryck i
flertalet bostadstyper på utställningen förtjäna att
framhållas.
Hyresvåningarna.
De stadsplaner, som illustrera hyreshusens
förläggning. visa hur man genom användande av det s. k.
lamellsystemet (friliggande byggnadslängor) bland
annat kan uppnå, att varje rum får en tillfredsställande
dagsljusbelysning även vid byggandet av ensidigt
belysta lägenheter. Längorna böra då givetvis vara
orienterade i norr-söder, varigenom bostäder med rent
norrläge icke behöva förekomma. Att detta är en
princip, som borde betraktas som axiom, tycker man
alla skulle vara eniga om. Med lamellsystemet
bortfalla också alla vinkelbyggnader, som i hyreshus
erbjuda stora svårigheter för en rationell planlösning.
Alla rum i hyreslägenheterna äro i regel väl belysta,
och dåligt belysta utrymmen i bostädernas inre
förekomma mycket sparsamt. Det är glädjande att den
i alla nyare stockholmshus förekommande ’"hallen",
som saknar direkt dagsljus, icke förekommer i någon
av de utställda typerna.
Synnerligen goda möbleringsmöjligheter finnas i så
gott som alla typerna.
Garderobsfrågan är i allmänhet löst med intill
varandra liggande garderober, oftast icke tillgängliga
direkt från sovrummen, vilket synes vara fördelaktigt
för planlösningen.
Köket är i flera fall förlagt till bostadens inre
utan direkt dagsljus och möjlighet till direkt vädring
och i en del fall alldeles saknande dagsljus även i
bostäder avsedda för familjer. Man kan fråga sig,
om denna princip, som naturligtvis kan försvaras med
ekonomiska skäl. icke drivits för långt.
Egna hemmen.
Samtliga stadsplanelösningar visa att man kan
komma långt i ekonomisering med tomtutrymme
genom en förståndig inplacering av byggnaden å
tomten. Flertalet egna hem äro enligt stadsplanerna
förlagda i ett hörn av tomten, varigenom naturligtvis
största möjliga sammanhängande trädgårdsyta
erhålles. Avskilda viloplatser utomhus mot trädgårdarna
finnas i allmänhet. De ha erhållits antingen genom
placeringen av bebyggelsen eller genom speciella
anordningar. Denna viktiga detalj brukar ofta
försummas vid byggandet av egna hem.
Ett långt drivet specialstudium av de olika
utrymmena efter behovssynpunkter har i de flesta fall lett
till klarhet och reda i planlösningen.
Intressanta exempel på villan i en våning har
framkommit. Denna typ av eget hem har många förflelar,
bland annat att man slipper det för husmodern ofta
allt för ansträngande springet i trappor till
övervåningen.
Radhuset är representerat genom ett par goda
exempel som torde vederlägga den allmänna uppfattningen
att ett radhus är tråkigt som bostad.
För övrigt gäller beträffande de egna hemmen i
huvudsak samma synpunkter som angivits här ovan
beträffande hyresvåningar.
Här nedan följer ett urval av planer för
hyreslägenheter och egna hem på utställningen jämte
kortfattade anteckningar om anmärkningsvärda detaljer.
Fig. 1.
Våning 1, fig. 1. Antal familjemedlemmar 3—4.
Arkitekt Erik Friberger, Göteborg.
Ett gott exempel på hur inom en relativt liten yta
kan ordnas en trevlig familjebostad med vardagsrum,
matvrå, kök, sovrum och badrum. Köket borde kanske
ha fått en mera direkt förbindelse med entrén till
bostaden.
Fig. 2.
Våning 4, fig. 2. Antal familjemed’emmar 4—5.
Arkitekt Carl Hörvik, Äppelviken.
Inom en liten totalyta finnas förhållandevis goda
utrymmen. Vardagsrummet med bra belyst matvrå
och trevligt inplacerad sovalkov. Sovrum med
sängplatser för två vuxna och ett barn. Köket i
knappaste laget.
Fig. 3.
Våning 5, fig. 3. Antal familjemedlemmar 3—4.
Arkitekt Gustaf Clason, Stockholm.
En okonstlad och god planlösning, som visar hur
enkelhet och reda ger ett utmärkt resultat. Här
finnes, inom en relativt begränsad yta: stort
vardagsrum. stort kök med direkt dagsljus, två rymliga
sovrum, goda garderobsutrymmen och badrum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
