Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 23 ½. 12 juni 1930 - Reklamtekniken har satt sin stämpel på den moderna trycksaken, av Sture L. Ohlsson - Lerindustrien, av G. W:son Cronquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
364
TEKNISK TIDSKRIFT
26 april 1930
dragen i modern trycksaksutstyrsel. Utformningen
sker efter samma strikta linjer som karakterisera den
moderna typografien.
Illustrationen nr 3 är ett bra. exempel. Texten står
klar och lättläst på den vita ytan. Genom de två
rektanglarna i silver och den röda cirkelytan
erhålles en utomordentlig färgverkan, samtidigt som
trycksakens grundidé "Den försilvrade pumpen"
framstår hårt stiliserad. Utstyrseln är elegant och
lockande i all sin enkelhet.
Fotografiet ingår såsom en viktig detalj i den
moderna trycksaken. På illustration nr 4 se vi det
använt för att uppväcka läsarens intresse innan han
ens hunnit öppna broschyren. Det är säkert icke
många mottagare, som låtit denna trycksak hamna
oläst i papperskorgen.
Gäller det att få fram en stämningsbild, så är det
nya kraftiga maneret ingalunda underlägset äldre
tiders mera naturalistiska och petiga utförande, och
det äger därjämte en oskattbar fördel. Det är enklare
att reproducera.
Illustrationerna nr 5 och 6 visa två broschyromslag,
som trots enkelheten giva en koncentrerad
stämningsbild, det ena av nordisk sommarnatt och det andra
av orörd natur.
Det är samma strävan efter enkelhet,
överskådlighet, klarhet och lättfattlighet, som går igen vid
utformningen av varje detalj. I stället för de
regelbundet satta sidorna, där ingenting fick bryta
balansen, har en kontrasternas idé brutit sig fram. Att
denna idé är berättigad och riktig visar i sista hand
den kraftiga verkan, som de moderna trycksakerna
visa sig äga, antingen det gällt att introducera en ny
vara, driva upp försäljningen av en redan befintlig
eller inpränta någon ny idé i allmänhetens
medvetande.
Trycksaken och den direkta reklamen äro mäktiga
faktorer i våra dagars industri ocli affärsliv, faktorer,
som för varje dag bliva alltmera använda, kända och
erkända.
Sture L. Ohlsson.
LERINDUSTRIEN.
Värdet av hela den svenska grova
ler-industriens årsproduktion är ungefär 30 mill.
kr., därav ca 12 mill. kr. falla på murtegel,
6 mill. kr. på taktegel, 1 mill. kr. på fasadtegel, 3
mill. kr. på dräneringsrör och 9 mill. kr. på de
speciella skånska eldfasta och halveldfasta produkterna.
Därtill kommer värdet på sten- och lerkärl till ca
1.5 mill. kr. pr år. Till jämförelse med sistnämnda
keramiska grupp må nämnas att värdet av
porslins-och fajanstillverkningarna håller sig bortåt 9,5 mill.
kr. pr år.
Murtegel. På alla tidigare utställningar — små eller
stora — har lerindustrien i regel varit
representerad både med sina grövsta produkter tegel och finare
ända ned till lergodset. I detta avseende skiljer sig
Stockholmsutställningen 1930 i någon mån från
tidigare expositioner genom att ej ha lämnat rum för de
mer eller mindre konstlade paviljonger, montrer eller
vad man vill kalla de anhopningar av tegel, som
vederbörande fabrikanter med stora kostnader och
tydlig ansträngning tidigare åstadkommit. Tegel är
nämligen intet utställningsmaterial i och för sig —
tegelväggar och tegelmurytor kunna möjligen vara
det. Ett helt hus, byggt av tegel, skulle ha kunnat
passa in i utställningsmiljön, men skulle krävt rätt
stora kostnader för ett enskilt bruk, och för ett
kollektivt framträdande torde väl det stora antalet
skiftande viljor lagt det vanliga hindret i vägen.
På murteglets tekniska område är den utan
gensägelse viktigaste förändringen under de senare åren
övergången till poröst tegel. Vanligt murtegel har en
volymvikt av 1,8 och ett värmegenomgångstal av
0,55—0,60. Det mest använda porösa teglet har en
volymvikt av 1,6 och därunder med
värmegenom-. gångstal 0,40—0,45. Det är huvudsakligen i
Stockholm som det porösa teglet slagit igenom. År 1929
försåldes sålunda ca 23 mill. vanligt 12" X 6" X 3"
murtegel, men 26 mill. poröst 10" X 5" X 3" — alltså
över hälften. Tendensen är tydlig, och andra städer
följa efter — sedan kommer turen till landsbygden.
Den automatiska eldningen av ringugnarna, som
introducerades för några år sedan, har visat sig god
och medföra avsevärd bränslebesparing och högre
kvalitet på de brända produkterna, men förbättringen
har icke vunnit den förståelse, den är värd.
Sedan 1914 har tillverkningen av murtegel stigit,
så att 1929 representerar toppsiffran med ca 250 mill.
tegel.
Taktegel. Tillverkningen av taktegel har årligen
ökats med ca 2 mill. och är väl snart uppe i 60 mill.
Ökningen tillskrives de s. k. Hebybruken, som
tillsammans framställa ungefär hälften av hela landets
produktion och på grund av lämplig lera och lätt
produkt kunna sända sina pannor snart sagt över
hela landet, konkurrerande med de lokala bruken
från Lappland till Skåne.
Dräneringsrör med ca 50 mill. tillverkning per år
går jämt och stadigt framåt med en ökning av några
millioner årligen.
Fasadtegel har givetvis icke samma glänsande tid
som för ett 10-tal år sedan, då modet hette "Rohbau".
Nu äro vi inne i en ljus putsperiod, men här och där
brytas dessa släta ytor av en allvarlig naturlig
fasad-tegelmur. För vissa kvarter ha i våra större städer
föreskrivits fasadtegel för att erhålla en ensartad
bebyggelse. Bland de intressantare större
fasadtegelbygg-naderna må nämnas "Centrum" i hörnet av
Kungsgatan och Sveavägen i Stockholm av arkitekt Cyrillus
Johansson med fasadtegel från Röbo med tumstjocka
gula horisontala fogar och omfattningstegel kring
fönster och dörröppningar från S:t Eriks lervarufabrik
i Uppsala. En del av dessa senare äro roligt
skulpterade av Aron och Gustaf Sandberg.
Den skånska lerindustrien, varmed jag här betecknar
Höganäs och Ifös tillverkningar av eldfasta och
halveldfasta produkter, har genom koncentration av till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
