Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 28. 12 juli 1930 - Hesselmans lågtrycks-råoljemotor, av E. Hubendick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19 juli 1930
TE KNISK TIDSKRIFT
419
denna börjades i slutet av februari i år.
Efter insättandet gjordes en del
provturer, och vagnen undersöktes även vid
bilprovningsanstalten för att få en
jämförelse med bensindriften."
Sedan dess hava försöksmotorer även
byggts i England och Österrike och
lyckade prov utförts med dem.
Hesselman-motorn avser sålunda att vara en
lågtrycksmotor, vid vilken den lätta
konstruktionen som är vanlig vid nutida
förgasaremotorer skall bibehållas, men
svårflyktiga bränslen det oaktat skola kunna
användas för driften. För oljans
införande i förbränningsrummet är en
bränsle-pump placerad på varje cylinder och
driven från en kamaxel på samma sätt som
ventilerna. För att oljan då den
inspru-tas i förbränningsrummet på lämpligt sätt
skall blanda sig med förbränningsluften,
försättes luften i cylindern i rotation
kring cylinderaxeln. 1 denna roterande
luftmassa insprutas bränslet på sådant sätt
att en del av bränsleluftblandningen passerar förbi
tändstiftet i det ögonblick gnistan springer över
mellan dess elektroder. Man har funnit att det för
erhållande av rökfri gång vid låga belastningar och
tomgång är nödvändigt att strypa insugningsluften.
Motorn är därför försedd med en luftregulator,
vilken liksom den insprutade bränslemängden
regleras av "gaspedalen". Kolven är vidare så utformad
att den skyddar mot att bränsle kan fästa på
cylinderväggarna.
Vi skola nu efter denna orienterande beskrivning
med hjälp av ritningar närmare redogöra för
maskinens detaljkonstruktion.
Fig. 1 visar den vanliga utformningen av en
bensinmotor för automobildrift. Stommen utgöres även av
en normal, seriebyggd förgasaremotor. Blott
cylinder, kolv och cylinderlock hava undergått en ringa
omformning för att kunna upptaga de nya delar,
som erfordras för maskinens drivande med
svårflyk-tig olja enligt Hesselmans system. Det är kring
förbränningsrummet som dessa anordningar
koncentrera sig.
Insugningsventilen är, som av figuren framgår,
avskärmad utefter halva inloppsarean samt vid
spindelns övre del låst så att avskärmningens läge är
fixerat. Denna fixering injusteras på sådant sätt
att luften under insugningsslaget inströmmar ungefär
tangentiellt i kompressionsrummet, varigenom hela
luftmassan vid sugslagets slut har en roterande
rörelse kring cylinderns axel. Denna rotation
kvarstår under och efter kompressionsslaget, varför
bränslet kan insprutas i den roterande luftmassan.
Genom lämplig avpassning av rotationshastigheten,
vilket kan åstadkommas på olika sätt, samt bränslets
insprutning kan luften blandas med bränslet så som
man önskar.
Bränslet insprutas i förbränningsrummet av en vid
cylindersidan anbragt pump. Av en stötare,
fjäderbelastad, så att den alltid anligger mot en kamskiva
på styraxeln, erhåller pumpkolven sin rörelse.
Därvid är pumpkolven, vilken även är fjäderbelastad, så
att den strävar att ställa sig längst ut ur cylindern,
begränsad i sin rörelse utåt av ett finger, anbragt
Fig. 1.
på en manöveraxel. Stötaren har sålunda
tillryggalagt en del av sin väg, innan den träffar kolven och
börjar trycka in denna i pumpcylindern, så att bränsle
insprutas i förbränningsrummet. Därvid passerar
bränslet genom ett par tryckventiler till ett
spridare-rounstycke, som mynnar in i själva
förbränningsrummet. Genom att rikta bränslestrålen på lämpligt sätt
samt giva kvasten av lagom finfördelat bränsle en
lämplig form, vilket allt kan regleras genom
pumpens och spridarens riktiga utformning, erhålles i den
roterande luftmassan en önskad bränsleluftblandning.
Denna bränsleinsprutning avbrytes emellertid innan
stötare och pumpkolv nått slutet av sina slag, i det att
pumpkolven stöter mot en avlastningsventil, anbragt
i pumpcylinderns topp, och öppnas denna så, att
återstoden av pumpinnehållet utströmmar genom denna
ventil till ett rum, som står i förbindelse med
pumpens sugledning. Denna ventil är belastad med en så
stark fjäder att den under inga förhållanden öppnas
av vätsketrycket i pumpen. När stötaren sedermera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
