Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 28. 12 juli 1930 - Hesselmans lågtrycks-råoljemotor, av E. Hubendick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
420
TEKNISK TIDSKRIFT
21 juni 1930
Fig. 2.
vänder, går kolven åter ut ur pumpcylindern och
insuger olja genom en särskild sugventil från samma
med sugledningen förbundna rum som förut
omnämnts. I detta rum uppstår på grund av de
nämnda förhållandena tryckvariationer. För att
hålla dessa inom måttliga gränser är i rummets övre
del anbragt en membran av därför lämpat ämne,
belastad med en fjäder, så att denna skall utjämna
trycksvängningarna.
Medelst en särskild anordning kan pumpkolven
skruvas upp till sitt innersta läge i pumpcylindern.
I detta läge nås pumpkolven aldrig av stötaren, så
att bränsle sprutas därvid ej in i den ifrågavarande
cylindern. Cylindern är alltså avstängd. Vid detta
kolvläge kan pumpen avmonteras från maskinen.
Fig. 2 visar pumpen, dock av en något äldre
konstruktion, i handen på en person.
Det må även påpekas att genom den valda
placeringen av pumparna, tillopps-tryckledningen mellan
pump och spridare helt undvikas, varigenom de
många besvärligheter av olika slag, som dessa
medföra undanröjts.
stycket, den andra för att lämna plats åt det mitt
emot anbragta tändstiftet. Man skulle kunna
misstänka att bränslet i stället skulle fästa på denna
avskärmning. Erfarenheten visar att så ej är fallet.
Dels äro de avskärmade väggarna torra, så att
bränsledropparna ej hava någon smörjolja att
fasthållas av och lösas i, dels äro de varmare än själva
cylinderväggarna, varför bränsledropparna måhända
stötas bort från väggen på grund av ett
sferiodal-fenomen.
Betrakta vi nu förloppet, då maskinen går
full-belastad, erhålles följande schema, fig. 3—7. Fig. 3
visar huru bränsle just börjar insprutas i den i
förbränningsrummet roterande luftmassan. Figurerna
4—6 åskådliggöra huru därvid bränslet kringbäres av
luften, så att hela kompressionsrummet fylles med en
bränsleluftblandning av lämplig sammansättning.
Fig. 6 motsvarar just det ögonblick då
bränsleinsprutningen slutar. Då detta skett, fig. 7, springer
en gnista över vid tändstiftet och tänder laddningen,
vilken i sin helhet förbrinner under en snabb
tryckstegring. Vi erhålla det i fig. 14 återgivna
diagrammet. Kompressionsförhållandet är omkring 5,5. Av
fig. 1 framgår att tändstiftet är så placerat i
urtag-ningen på kolven, att det ej sticker in i den roterande
gasmassan. Det ligger i stället insänkt i den
avskärmande väggens urtagning. Elektroderna bestrykas
sålunda ej av själva bränsleluftblandningen, utan en
mindre virvel avskiljer sig in i detta sidorum, där den
antändes av gnistan, då denna springer över mellan
elektroderna.
Emellertid måste maskinen kunna regleras med
hänsyn till belastningsförändringar. Detta måste ske
på sådant sätt, att säker tandning och god
förbränning erhålles, även vid mindre belastning och
tom-gång.
För detta ändamål kan ställningen hos det finger,
mot vilket bränslepumpens kolv stöder, förändras
genom vridning av manöveraxeln. Bränslekolvens
slaglängd varieras därför med hjälp av detta
föränderliga stöd, så att det effektiva slaget vid
fullbelastning är stort, vid tomgång helt litet. Tänka vi
oss motorns vevcirkel, fig. 13, varest U D P betyder
Det i förbränningsrummet insprutade bränslet får
ej träffa cylinderväggarna, där en del
bränsledroppar i så fall skulle slå ned, blanda sig med smörjoljan
och förorsaka både bränsleförlust, försämrad
smörjning, försmutsning och andra olägenheter. För detta
ändamål äro kolvens sidor uppdragna utefter
cylinderväggen i det närmaste upp till cylinderlocket. 1
denna avskärmning äro blott två mindre urtagningar
gjorda, den ena för att lämna plats åt spridaremun-
undre — och ö D P övre dödpunkt, så börjar
bränsleinsprutningen vid fullbelastning i det mot
vevställningen 1 svarande kolvläget och avslutas i det mot
vevläget 2 svarande kolvläget. Vid liten belastning
åter börjar bränsleinsprutningen först vid det mot
vevläget 2 svarande kolvläget, men avslutas vid
samma, 3, som vid fullbelastning varjämte tandningen
även sker vid samma, 2, som vid full belastning.
Beroende på motorns belastning börjar sålunda bränsle-
Fig. 3—7. Full last.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
