Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 31. 2 aug. 1930 - Det moderna vattenkraftverket, av B. G:son Berg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
454
TEKNISK TIDSKRIFT
21 JunI 1930
Fig. 1. Forshuvudforsens kraftverk, maskinsalen.
sonalens förflyttning i vertikal led för skötsel av
maskineriet i mesta möjliga mån inskränkes. Det
ligger då kanske närmast till hands att lägga
maskinsalsgolvet i plan med generatorernas underkant och att
placera turbinregulatorerna och allt hjälpmaskineri
på maskinsalsgolvet samt att placera indikatorerna
för vatten- och oljecirkulationen så att de äro
synliga från golvet. Personalen kan då under större
delen av tiden vistas i maskinsalen och behöver
endast gå en eller möjligen två trappor ned för att
komma till ledskenerörelsen och en trappa upp för
inspektion av stora bärlagret och mataremaskinerna.
På maskinsalsgolvet kommer i detta fall förutom
regulatorer och omformare för reservmatare m. m.
även att uppställas övriga hjälpmaskiner, såsom
pumpar för olja och vatten för lagrens kylning och
motorer för fläktar för kylluften till generatorerna.
Golvutrymmet blir emellertid av ekonomiska skäl
tämligen begränsat, och det blir ofta ganska svårt att
få plats med allt detta hjälpmaskineri på själva det
egentliga maskinsalsgolvet. Genom att höja golvet till
generatorernas övre kant och samtidigt förlägga allt
det mindre hjälpmaskineriet till den undre våningen
blir utrymmet bättre utnyttjat och den egentliga
maskinsalen får ett mera tilltalande utseende. Denna
uppställning försvårar dock i många fall skötsel och
tillsyn av de mindre bimaskinerna, men detta
kompenseras i viss mån genom att driftsäkerheten för
hjälpmaskineriet alltjämt förbättras, varjämte
automatiska signalanordningar i allt större omfattning
insättas på alla viktigare platser i systemet, och den
regelbundna inspektionen behöver då icke företagas så ofta.
På sista tiden hava framkommit förslag att helt
utelämna den egentliga maskinsalsbyggnaden och låta
generatorerna stå i det fria, endast skyddade av en
plåthuv. Uppslaget torde hava kommit från
Amerika, där bl. a. en station i Syd Carolina planerats
med detta utförande, och här i landet har detta
utförande föreslagits för Yargöns kraftverk.
Viktiga detaljer vid byggnadskroppens utformning
äro ventilationskanaler för generatorerna samt galle-
rier och utrymmen för de elektriska ledningarna och
för vatten- och oljeledningar.
Förlusterna i generatorerna äro procentuellt räknat
endast 4—5 %, men vid de stora enheterna på 10 000
kW och däröver representera dessa dock avsevärda
värmemängder, som skola bortföras. Redan vid
enheter på 10 000 kW motsvara förlusterna en
värmemängd av ca 400 000 värmenheter per timme vid full
belastning, och den härför erforderliga
kylluftmängden, som måste passera generatorn, uppgår till ca
15 à 20 m3 per sekund. Vid de större enheterna blir
kylluftmängden i motsvarande grad större och för
enheter på 30 000 och 40 000 kW behövas
kylluft-mängder på 50 till 70 m3 per sekund.
Vanligen kunna generatorernas rotorer förses med
fläktar av tillräcklig storlek för att övervinna
luftmotståndet inom själva generatorn och i korta
tilllopps- och avloppskanaler, under förutsättning att
lufthastigheten i kanalerna icke är alltför stor (ej
större än 3 à 4 m per sek.). Vid särskilt långsamt
gående generatorer och i sådana fall, då motståndet
i tillopps- och avloppskanalerna av en eller annan
anledning är stort, måste extra tillsatsfläktar
anbringas utanför resp. generatorer för att få fram
den erforderliga kylluftmängden.
Den varma luften från generatorerna användes
under vintern med fördel till uppvärmning av
kraftstationen, ställverksutrymmen och närliggande
utrymmen, såsom byggnaden över vrak- och
fiskgrindar samt luckor. Under den kalla årstiden är det
lämpligt att blanda den inkommande kalla kylluften
med så mycket varm luft, att alltför låga
temperaturer på den i generatorerna inkommande kylluften
undvikes resp. så att den avgående varma luften kan
användas för uppvärmning av stationen, och det kan
även bliva nödvändigt att under vissa tider låta
kylluften cirkulera inom stationen och endast med
friskluft ersätta den del av varmluften, som avledes
till grindhuset.
De elektriska ledningarna kunna visserligen
förläggas nästan hur som helst och strömmen går fram
i dem ändå, men det elektriska ledningssystemet inom
en större kraftstation med alla ledningar för mätare,
reläer, signaler och manöveranordningar m. m. får
vanligen en högst betydande omfattning —
trådlängden räknas i kilometer — och det är därför synner-
Fig. 2. Hammarforsens kraftverk, maskinsalen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
