Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 32. 9 aug. 1930 - Luftfarten och det internationella samarbetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
IIÄFT. 32 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 9 AUG.
A R G. 60 HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN 19 3 0
INNEHÅLL: Luftfarten och det internationella samarbetet. — Centralisering av järnvägstrafiken i Göteborg.
— Albert Isakson †. — Det moderna vattenkraftverket, diskussion. — Notiser.
LUFTFARTEN OCH DET INTERNATIONELLA
SAMARBETET.
I nedanstående och trenne följande
uppsatser, till vilka Teknisk tidskrift
förvärvat ensamrätten för Sverige, framlägger
den engelske luftskeppskonstruktören
Commander, Sir Charles Dennistoun Burney,
skaparen av "R. 100", sina synpunkter på
aktuella problem inom luftfarten. 1 den
första uppsatsen hävdar författaren
emfatiskt luftfartens internationella karaktär, i
de följande framlägger han sina synpunkter
på luftskeppstekniken och den gamla
tvistefrågan om systemen lättare eller tyngre än
luften, medan han i den sista uppsatsen
kommer att diskutera den internationella
rättens tillämpning på luftfarten.
Det ligger säkerligen en sanning i påståendet,
att det internationella framåtskridandet,
åtminstone från materiell synpunkt sett, har varit en
syntetisk process, som styrts och möjliggjorts av
avståndens upphävande. Processen har väsentligen
kännetecknats av att förbindelserna mellan olika delar av
världen kommit att försiggå med alltmera ökad
hastighet. Man skulle sålunda kunna mäta det
mänskliga framåtskridandet med den ökade
hastighet. med vilken människan kunnat förflytta sig från
en plats till en annan. Ju mer civiliserad människan
blir, dess mer hindersam synes henne frågan om
avstånden. dess mer bemödar hon sig att övervinna
dessa, och eftersom varje successiv förbättring i
fråga om kommunikationerna medför nya behov,
vilka den relativa segern över avstånden endast
delvis kan tillfredsställa, är människan ständigt tvingad
att öka sina ansträngningar att besegra sin
oövervunna fiende. I korthet sagt, framstår den ökade
hastigheten som en alltjämt större nödvändighet,
allteftersom den uppnås, och människans
hastighetsbegär är en av civilisationens mäktigaste
framdrivande krafter.
Om, vilket ju är fastslaget, flygplanet och
luftskeppet representera de hittills verksammaste
medlen för avståndens övervinnande, betyder detta att de
komma att bliva en dominerande faktor i
bestämmandet av den riktning, i vilken civilisationen kommer
att utvecklas. Detta vill med andra ord säga, att de
skapa villkoren för sin egen utveckling. Indirekt
och utan att vi helt fatta det komma de att påverka
politiken, förvandla tänkesätten, lösa gamla
problem på nya sätt och åstadkomma betydelsefulla
förändringar i samhällets struktur. En gång kommer
människan att finna luftresor som en naturlig sak,
och flygningen kommer att bilda en nödvändig
faktor i civilisationen. Befolkningen i alla länder
kommer att kräva dess intensiva utveckling, och varje
hinder för dess fulla utnyttjande kommer att
undanröjas av det allmännas krav. 1 en tid, i vilken
hastigheten framstår som en gudomlighet, kommer
intet att kunna hindra människan att skörda
frukterna av den största triumf hon vunnit över sina
två fiender, tid och rum.
Frågan är blott, hur länge det kommer att dröja,
innan detta behov av allmän luftfart kommer att giva
sig helt till känna. Ett utvecklat system av
luftrouter över hela världen innebär åtminstone en
begränsad seger för internationella betraktelsesätt.
Det vill med andra ord säga, att, frånsett tekniska
svårigheter, det största hindret för luftfartens
utveckling ligger i den nationellt separatistiska andan. Ju
mer vi tillägna oss internationella synpunkter, dess
bättre skola vi bliva i stånd att utnyttja luftfartens
ypperliga fördelar, och omvänt, ju starkare vi kräva
luftfartens utveckling, dess längre komma vi framåt
på den internationella utvecklingens väg. Våra
dagars nationalistiska strävanden motarbeta som
bekant den civila flygningen på mångahanda sätt, men
nationalismen kämpar härvid en strid som den är
dömd att förlora, ty den motarbetar därvid icke
blott allmänmänskliga intressen utan går även stick
i stäv mot vår tidsålders allmänna anda.
Vi måste minnas, att hur högljutt nationalismen än
må hävda sina anspråk, är den dock en trångsynt
åskådning och en anakronism i den moderna världen.
Överallt motarbetas nationalismen av ekonomiska
krafter, och tidens moraliska och kulturella
inriktning går mot andra ideal. Man kan därför motse
en gradvis inträffande nedbrytning av de hinder som
de enskilda staternas separatism reser mot
luftfartens utveckling. Kampen kan bli långvarig, men
den kan endast få en utgång av den enkla
anledningen, att luftfarten i den mån den tvingar världen
mot internationella betraktelsesätt arbetar för, ej
mot den allmänna tidsandan.
Ett faktum av största betydelse för detta
resonemang är att vi just i fråga om luftfarten finna det
symboliska uttrycket för vad jag föreställer mig vara
tidens inriktning mot internationella ideal.
Luften kan, i motsats till land och hav, ej fördelas
mellan nationerna. Den tillåter ingen stadgad
äganderätt, nationella gränser, administrativa
områden etc. Den är odelbar och universell, allas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
