Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 32. 9 aug. 1930 - Luftfarten och det internationella samarbetet - Centralisering av järnvägstrafiken i Göteborg, av T. A. Törjeson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
466
TEKNISK TIDSKRIFT
21 JunI 1930
gemensamma egendom. Den återspeglar därför den
internationella principen. Vi se, att ett nästan
metafysiskt intresse vidlåder flygvetenskapen, ty det är
icke blott en tillfällighet, att människan funnit
medlen att utnyttja detta medium för resor och
transporter just i den historiska period, då kosmopolitiska
betraktelsesätt vinna insteg i världen och
civilisationens alla djupare strömningar gå i riktning mot
i n ternatioiialismen.
Luftens vägar äro fria ocli universella genomfarter.
De sträcka sig över hela världen och äro farbara
nästan överallt, de äro obundna av avspärrningar,
trafikhinder eller andra inskränkningar. Alla
punkter på dessa vägar ligga på kortaste avstånd från
varandra, eftersom de kunna trafikeras fågelvägen.
Luftvägarnas obundna frihet betonas ytterligare av
den omständigheten, att de farkoster som trafikera
dem ha en hastighet, som ej uppnås av andra
kommunikationsmedel. Ett landflygplan tillryggalägger
en sträcka tre gånger så hastigt som något fordon
över land, och ett sjöflygplan kan röra sig genom
luften tre gånger så hastigt som ett fartyg på vattnet.
Vilket maktsystem kommer då i framtiden att
behärska dessa kommunikationsvägar? Så mycket är
säkert att de komma att utnyttjas överallt och med
alltmera ökad intensitet. Men hur skall man
föreställa sig en härskande makt, vars överlägsenhet
grundar sig på kontrollen av luftvägarna? En
sådan makt kan icke upprättas på nationell basis.
Ingen nation kan i luften åstadkomma ett herravälde
liknande det som Storbritannien så länge utövade
över haven. Förr kunde England vid behov stänga
haven för vilken nation som helst. Det låg
praktiskt taget inom dess makt att stänga haven även
för varje mot England riktad maktkonstellation.
Detta berodde på att havet som kommunikationsled
har sina inlopp, kanaler och andra begränsningar,
som göra det möjligt för en nation med en tillräckligt
stor flotta att behärska hela dess segelbara yta. Men
luften känner inga sådana begränsningar. Ett
världsherravälde i luften, motsvarande den gamla idén om
supremati på haven, står tydligen icke i en enda
nations förmåga att, åstadkomma. Därtill skulle
erfordras ett mått av allestädes närvaro hos den härskand"
luftflottan, som är alldeles otänkbart. I korthet sagt,
kan ingen enstaka nation skriva "förbjuden väg" över
hela lufthavet. Skall luften stängas för allmän trafik
eller skall lufttrafiken inskränkas, måste det ske på
basis av internationella överenskommelser.
Vidare kan ingen nation bygga upp ett system av
luftvägar oc.h utnyttja dessa i statsfinansiellt syfte
utan samarbete med andra nationer. Detta innebär,
att om lufttrafiken i framtiden skall läggas till
grund för ett världsvälde, kommer detta att bliva
mera vidsträckt, innehållsrikt ocli kosmopolitiskt än
Storbritanniens eller något tidigare imperium.
Luftfarten kommer med andra ord att leda till en
internationell sammanslutning.
CENTRALISERING AV JÄRNVÄGSTRAFIKEN
I GÖTEBORG.
För några månader sedan har en genomgripande
förändring ägt rum i stationsförhållandena i
Göteborg, i det att S. J:s huvudstation då togs i bruk för
ombesörjande av persontrafiken för samtliga de til]
staden anslutna normalspåriga huvudbanorna.
Dessförinnan var dessa banors såväl
person-som godstrafik uppdelad på tvenne huvudstationer
på så sätt, att de båda statsbanelinjerna, Västra
stambanan och Bohusbanan, voro anslutna till statens
järnvägars huvudstation, medan Bergslagsbauan och
Boråsbanan samt den i statens ägo varande Västkust-
Fig. 1. De förutvarande stationsanorduingarna.
banan voro anslutna till Bergslagsbanans
huvud-station.
Som framgår av fig. 1 är statsbanestationen
belägen invid Drottningtorget i stadens centrala del,
medan däremot Bergslagsstationen ligger rätt avsides
i förhållande till stadens centrum. Avståndet mellan
de båda stationshusen är gatuledes c:a 720 meter.
Tidigare förmedlades vid Bergslagsstationeii 1)1. a.
dou genomgående trafiken mellan Norge över
Bergslagsbanan, å ena sidan, samt Västkustbanan,
Danmark och kontinenten, å andra sidan. Den
genomgående trafiken mellan Västra stambanan
(Stockholm) ocli Västkustbanan
(Varberg, Halmstad m. fi. orter), som särskilt
under sommarsäsongen är rätt livlig,
måste i Göteborg överföras mellan
statsbanestationen och Bergslagsstationen,
varvid de resande vanligen hade att
själva till fots eller med bil taga sig
fram mellan de båda stationerna, medan
överföringen av resgods, ilgods och post
ombesörjdes av järnvägarna. De
sommartid mellan Stockholm ocli
Västkustbanan framförda genomgående
sovvagnarna måste i Göteborg överföras mellan
de båda stationerna medelst tidsödande
och krångliga växlingsrörelser.
Uppdelningen på här angivet sätt av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
