Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 36. 6 sept. 1930 - Om färgblandning, av Erik Genberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
514
TEKNISK TIDSKRIFT
13 sept. 1930
Dessa båda sista moment ligga egentligen något
på sidan om avhandlingens syfte och hava endast
medtagits för fullständighetens skull.
6. Några specialfall av färgblandningar.
Här visas att, vid blandning av tvenne fullfärger i
lika delar, den erhållna blandningens svart- och
vithalt bliva lika stora samt ——, där cp är vinkeln
O Jl
cp
mellan färgtonerna, Gråhalten blir således — och
icke, såsom Ostwald erhållit 1
■ eos
<P
Grekiska bokstäver,
a — färgton.
y = gränston.
d = absorptions- och färgtonsvinklar.
cp = vinkelskillnad mellan tvenne färgtoner.
ju = mättningsgrad.
Betydelsen av övriga beteckningar torde framgå av
sammanhanget.
Obs.! Samtliga vinklar uttryckas i radianer.
Definitioner.
I. Färgton och ljusmängd.
II Mättat ljus.
III. Vitt ljus och motsatsfärg.
IV. Motsatspar.
V. Gränston.
VI. Omättat ljus, vit och mättad komponent.
VII. Sidofärg.
VIII. Enhet för vitt ljus.
IX. „ „ mättat ljus.
X. Färgtoners riktning.
XI. Likformigt vitt ljus.
XII. Ljussektor.
XIII. Absorptions- och färgtonsvinkel.
XIV. Verklig renhet.
XV. Geometrisk renhet.
XVI. Renhetsprodukt.
XVII. Fullfärg.
I. Oberoende färger.
1. Allmänna definitioner.
Ljusförnimmelserna uppkomma, då ögat träffas av
elektromagnetiska svängningar av vissa våglängder.
Svängningar av var och en av dessa "synliga" vågor
åstadkomma i ett normalt öga vissa bestämda
färgsensationer.
Def. I. Kvaliteten hos en sådan ljusvåg benämna vi
färgton. Kvantiteten (intensiteten) benämna vi
ljus-mängd. (Närmare def. se nedan def. VIII och IX).
7. Allmänt färgblandningsexempel.
Detta exempel åskådliggör huru med de uppställda
formlerna en godtycklig färgblandning beräknas.
8. Tillägg (skrivet efter avhandlingens bedömning).
Innehåller några ytterligare utläggningar av
kap. II mom. 2.
Beteckningar.
Stora bokstäver.
L = ljusmängd.
R = renhet.
S = svarthalt.
W— vithalt.
F — blandningsfaktor.
P = renhetsprodukt.
Små bokstäver (indices).
m hänför sig till mättat ljus.
w „ „ „ vitt „
a „ „ „ absorberat ljus.
f „ „ „ färgtonen.
g betyder geometrisk.
x „ komponent längs z-axeln.
y ii a a y~ a
Sulosönt
orhmüe
G ro»^
Blbt
■Rott
1?OOVlOLe.TT
viuuet-r
Färgtonerna kunna ordnas i en sluten serie, som
har vidstående utseende. (Fig. 1.) Mellan dessa
färgtoner finnas sedan alla övergångar. Serien är
därför fullt kontinuerlig och benämnes färgtoncirkeln
eller färgtonskalan.
Def. 11. Ett ljusknippe, som innehåller endast ljus
av en viss våglängd, säges vara mättat, och den
färgförnimmelse det giver upphov till benämnes mättad
färg eller spektralfärg.
Def. III. Vitt l]us uppkommer, då mättat ljus av en
viss färgton blandas med mättat ljus av viss annan
färgton i viss bestämd proportion. Dylika färgtoner,
som äga förmågan att kunna åstadkomma vitt ljus,
sägas vara varandras motsatsfärger.
Def. IV. Tvenne på så sätt ekvivalenta mängder
av två motsatsfärger benämna vi ett motsatspar.
Def. V. Om den ena färgtonen i ett motsatspar
undergår en oändligt liten förändring till kvalitet
(färgton) erhåller den vita blandningen en anstrykning av
en färgton. Denna färgton benämna vi motsatsparets
gränston.
Def. VI. En blandning av vitt ljus och mättat ljus
säges vara omättat. Det omättade ljuset
sammansättes således av en vit komponent och en mättad
komponent. Förhållandet mellan denna senare och
hela ljusmängden benämnes ljusets mättningsgrad.
Def. VII. De i färgtoncirkeln i rät vinkel mot vai
andra liggande färgtonerna säga vi vara varandras
sidofärger.
2. Definition av ljusmängd.
Följande sats kan anses för självklar:
Sats I. Ljusmängden i en blandning är lika med
summan av de ingående komponenternas ljusmängder
L = Ll+ L2 + L3 + ............... (1)
Man erhåller då för ett omättat ljusknippe:
L = Lm + Lw .................. (2)
Lm L — Lw
= ............... (3)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
