Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 37. 13 sept. 1930 - Om färgblandning (forts.), av Erik Genberg - Markedsbrev fra United States, av E. C. Melby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
532
TEKNISK TIDSKRIFT
13 sept. 1930
L,n = ]/
2 I r" sin ?V -f 2 (2’ Sin |)’
71
eos
r„ . n
= — sin
jr o
1^2
’ o • ^
sm -
71 5,5
= _ = 0,36 7t
h)
Lm =
2 = 2 71
eos
= sin |; ^2 -^2 =
r0 ■ ii
- sin -.——
TT 10,6
i 2:71 n
10,6 = 0’19 "
à„ — 2
ti 3
2 = 2 71
sin i)"+2usiu
åf= o
eos TT
Vi hava således erhållit följande värden å da och
Of. da àf • àa àf
a) .. .. 0,00 0.00 f) .. . . 1,50 TI 0,50 ti
b) .. . . 2,00 n 0,00 g) •• . . 1,50 TI 0,36 TI
c) .. . . 1,00 71 1,00 77 h) .. . . 1,50 TI 0,19 TI
d) .. . . 0,50 71 0,50 TI i) .. . . 1,50 TI 0,00 TI
e) .. . . 1,00 71 0,00 7T
Ur dessa värden beräknas nu renhet, vit- och
svarthalt enligt ekvationerna
R,
f -
J
t fF =
S =
n
TI ~ Öa
2 71
àa - àf
2 71
Man erhåller följande värden:
Rf w S
a) ..... ...... O.oo 1,00 0,00
h) ..... ...... 0,00 O.oo 1,00
c) ..... ...... 1.00 0,00 0,00
d) ..... ...... 0,50 0,50 0,00
e) ..... ...... 0,00 0,50 0,50
f) ...... ...... 0,50 0,00 0,50
g) ..... ...... 0.86 0,07 0,57
h) ..... ...... 0.19 0,16 0,65
i) ..... ...... 0,00 0,25 0,75
För a—f erhålles således samma resultat som med
det tidigare antagandet, men för f—i erhålles en
kontinuerlig förändring i enlighet med vad som bör
motsvara det verkliga förhållandet.
Härvid bör särskilt påpekas att en vithalt
uppkommer hos g—h ehuru diametralt liggande icke
absorberade sektorer saknas.
Rättelse i föreg, nummer:
Sid. 513, 1. rad uppifrån står Mathematische läs Mathetische.
,, 516, 2. ., nedifrån ,, eos a <• cot a-
MARKEDSBREV FRA UNITED STATES.
Av ingeniör E. C. Melby.
Man maa som regel betale for sine synder, — og i
förste halvaaret av 1930 har United States betalt for
sin store synd ifra 1928—1929, nemlig överproduktion.
Det var ikke bare i automobilindustrien at
overopti-misme i de to forutgaaende aar ledet til överproduktion;
vi hadde överproduktion av petroleumprodukter og
tek-stilvarer, av hvete og av bomuld, av nye bygninger, av
kobber og andre metaller, av nærsakt alt som produseres
for salg i det aapne marked. Det er ikke mennesker
nol: i United States, og ikke stor nok efterspörgsel ifra
utlandet, till å forbruke alt som blev lavet, enten det
var födevarer, eller klæder, eller huser, eller
automobiler. I gamle dage vilde vi ha sakt at vi hadde
gjen-nemgaat en jobbe-periode. Saadanne perioder var,
imidlertid, som regel ledsaget av en utstrakt
spekulation til stigende priser i varer og i faste eiendommer.
Saadan "jobbing" hadde vi her i 1919—1920, men i 1928
—1929 fandt spekulationen sted næsten utelukkende i
aktiemarkedet og berörte helt ubetydelig varemarkedet
og eiendomsmarkedet. Det er derför neppe riktig å
tale om aarene 1928—1929 som en "jobbe-periode" men
å henvise til dem som aar med en ubegrenset
överproduktion.
Det kan synes noget akademisk å diskutere den
korrekte benævnelse av en ökonomisk missære. Et udyr
er et udyr enten man finder det i sengen eller andre
steder. Resultatet er, imidlertid ikke alltid det samme
og svien varer ikke altid like længe. Netop fordi at
vi her ikke hadde nogen utstrakt spekulation i vare-
markedet og i eiendomsmarkedet i de to forutgaaende
aar, saa mener amerikanske ökonomer at
korrektivperioden vil bli forholdsvis kortere og at saarene, i sin
helhet, vil bli mindre alvorlige. Med andre ord, det
svier nok men det dræper ikke.
De förste seks maaneder av 1930 har for de fleste
forretningsmænd været en meget skuffende periode,
for foretagsomheten ligger ved utgången av dette
tidsrum lavere end den gjorde ved begyndeisen. Det er
to ting å bemerke til dette fakta: Först, at
forretnings-aktiviteten altid er paa det laveste i United States i
sommermaanederne og dernest, at den lave produktion
har gjordt det mulig i förste halvaaret å forbruke en
betydelig part av överproduktionen ifra fjoraaret.
Dette sidste punkt er det at man specielt fæster sig
ved naar man spaar en snarlig bedring i forholdene.
Petroleumsindustrien specielt, men ogsaa andre av de
större industrier — ogsaa indbefattende
automobilindustrien — har i förste halvaar været istånd til å sælge
ut sine lagere ifra 1929 og befinder sig nu i den
retning i en meget sund tilstand. Paa den anden side
maa man ogsaa regne med at folkets kjöpeevne er
betydelig indskrænkt paa grund av en stor
arbeidsledig-het og noget lavere arbeidslönninger og at böndernes
kjöpeevne er den laveste siden för verdenskrigen paa
grund av de nugjældende ualmindelig lave priser paa
alle landbruksprodukter. Tar man alle disse
motvir-kende faktorer i befraktning saa kommer man til det
resultat at forholdene uten tvil vil bedre sig utöver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
