Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 39. 27 sept. 1930 - K. W. Hagelin 70 år, av Ludvig Borggren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
HÄFT. 39 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 27 SEPT.
ÅRG. 60 HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN 19 3 0
INNEHÅLL: K. W. Hagelin 70 år. — Några intryck från svetsningskongressen i Zürich. — Internationell
lagstiftning för luftfarten, av Commander Sir Charles Dennistoun Burney. — Valdemar Bagge †. — Notiser.
— Litteratur. — Personalnotiser. — Sammanträden.
K. W. HAGELIN 70 ÅR.
Det Nobelska jätteföretaget intog i Ryssland före
revolutionen en förgrundsställning. Det är
familjen Nobels stora heder och lycka att vid skötseln
av detta företag hava förstått till sig knyta en rad
framstående medarbetare. Den främsta av dessa är
generalkonsul K. W. Hagelin,
vars insatser som ingenjör,
administratör och främjare av
svenska intressen i det forna
Ryssland äro av betydande mått.
Generalkonsul Hagelin är född
i S:t Petersburg den 28 sept. 1860.
Hans föräldrar hade i slutet av
1850-talet utvandrat från
Sverige och fadern var vid
segla-tionens ingång 1862 maskinist
på en Volgaångare. Redan vid
ett och ett halvt års ålder fick
sonen Wilhelm stifta
bekantskap med "Volga matoschka"
(lilla mor Volga) Rysslands heliga
flod, som han under
uppväxtåren grundligt lärde känna, och
vars betydelse som
lmvudtrans-portled för naftaprodukterna han
som mogen man kom att så
kraftigt befordra. Familjens
ekonomi tillät ingen längre skolundervisning.
Bottenskola blev en byskola i Simbirsk, och efter ett par
år i Nisjni Novgorods elementarläroverk avslutade
han sin skolgång med att genomgå en
hantverksskola i Saratov. Före femton års ålder började han
så tjäna sitt bröd, först som filare, ritare ocli
lok-eldare, från vilken senare befattning han tillfölje en
svår förkylningssjukdom måste taga avsked.
Aderton år gammal beslöt Hagelin söka sin lycka
i Baku, landet som lockade med sina sagolika
nafta-fyndigheter. Efter några veckors arbete vid en
mindre verkstad i Baku blev han antagen som filare
vid den till Robert Nobels fotogenfabrik hörande
mekaniska verkstaden. Under de närmaste åren
avancerade han hos Nobel till rörläggare, ritare,
verkmästare och raffinör samt bedrev samtidigt
ihärdiga självstudier. På inrådan av svenska
vänner beslöt han 1883 att resa till Sverige för att få
se hemlandet och där skaffa sig en grundligare
teoretisk underbyggnad. Den då mycket anlitade
ingenjör Berwald undersökte och kompletterade hastigt
nog hans kunskaper, varefter han under läsåren
1883—85 såsom extraelev genomgick Tekniska
högskolans första och tredje avdelningar för mekanik;
på lediga stunder och under ferierna inhämtade han
det väsentligaste av andra avdelningens kurs.
Vid återkomsten till Ryssland
fick Hagelin plats i Bolaget
bröderna Nobels tekniska
laboratorium i S:t Petersburg och
arbetade direkt under Ludvig
Nobel, den blivande
petroleumkungen. Bl. a,
utexperimenterade Hagelin veterligen först av
alla den s. k. krackingmetoden,
varvid det lyckades honom att
ur tung olja få ut ända till
40 % lysoljor. Denna metod
har dock först kommit till
praktisk användning 25 à 30 år
senare då behovet av lätta
kolväten, särskilt bensin, blev så
stort, att det ej kunde täckas
genom vanlig destillation, och
då ansågs införandet av
krack-ing såsom en mycket värdefull
nyhet. Efter ytterligare
tjänstgöring vid Nobelbolagets
huvudkontor i S:t Petersburg beklädde Hagelin i rask följd
befattningarna som bolagets överingenjör vid Volga,
souschef vid fabrikerna i Baku och högste chef för
hela Bakuförvaltningen. Under denna tid av rastlös
verksamhet, då exempelvis bolagets råoljeproduktion
sexfaldigades och företaget erövrade sin
rangställning inom naftaindustrien, hade Hagelin rikliga
tillfällen att dokumentera sig som den börne
organisatören och omkring sekelskiftet kallades han till
direktör, då han fick på sin lott att närmast leda
och övervaka produktion och transport.
Den nyligen avlidne skeppsbyggeriinspektören
Albert Isakson redogjorde vid skeppsbyggarnas inom
teknologföreningen höstsammanträde år 1904 för
världens första dieselbåt, det av bröderna Nobel
byggda tankfartyget "Vandal" och yttrade därvid:
"Detta 245 fot långa fartyg, som är i gång mellan
Volga och S:t Petersburg och har ett djupgående av
blott 6 fot vid 1 000 tons deplacement, erbjuder såväl
i sig självt som beträffande maskineriet så mycket
av originalitet och intresse, att en skeppsbyggare av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
