Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 40. 4 okt. 1930 - Notiser - Linatex — ett nytt kautschukpreparat - Stålgator - Alfred Nobels minne hyllas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 okt. 1930
571
seringen även ofördelaktiga egenskaper. Materialet
kor-nar sig under nötning och kan ej svetsas med
gummilösningar utan uppvärmning. Beroende på
användnings-och lagringsförhållanden åldras och försämras den
vulkaniserade produkten mer eller mindre snabbt.
Särskilt ofördelaktigt inverka i detta fall hög temperatur,
torr luft samt ljus. I tropikerna har sålunda det
vulkaniserade gummit en kort livslängd.
Vid framställning av linatex utgår man från samma
material som vid kautschukframställning i
allmänhet, nämligen mjölksaften ("latex") av Hevea
brasilien-sis. I detta fall måste emellertid latexen vara alldeles
nytappad. Vulkaniseringsfabrikerna måste därför vara
belägna i närheten av gummiplantagerna. Koagulering
och vulkanisering sker i fabrikerna vid rumstemperatur
i en och samma process, den s. k. Wilkinsons process,
varvid en vattenlösning, innehållande kolloidalt svavel
inblandas i latexen. Kautschuken koagulerar därvid
och avsättes som en fällning på bottnen av
koagulerings-kärlet. Den koagulerade massan får en mycket
likformig sammansättning. Den behandlas sedan för
avvattning liksom pappersmassan i en pappersmaskin och
torkas, upphängd i skjul under 7 dagar, varvid
vulka-niseringsprocessen fullbordas.
Linatex ser till det yttre ut som den crepe, vilken
användes t. e. i rågummisulor. Den är absolut amorf
men betydligt mera elastisk än rågummi. Linatex är
vidare många gånger mera beständig mot inverkan av
hög lufttemperatur och solstrålning än den på vanligt
sätt vulkaniserade kautschuken. Laboratorieförsök
synas visa, att vanlig vulkaniserad kautschuk skulle
åldras ca ’45 gånger så hastigt som linatex.
Produkten framställes i plattor av tjocklekar från
Vis" upp till 2 à 3". önskas särskilt stor hållfasthet
hos arket, inlägges i detta en med latex preparerad
bomullsväv. Linatex kan ej liksom vanlig kautschuk
gjutas, men det är däremot lätt att skära med våt kniv,
och stycken kunna svetsas ihop med hjälp av
gummilösningar, varför gjutning ofta kan undvikas.
Linatex kom först till användning inom
tennindustrien i Malaya, där den brukades till beklädnad av
slam-rännorna, Förut hade dessa varit klädda med plåtar
av manganstål, som dock blevo utslitna redan efter
4 à 5 månader. Linatex har kunnat användas i mer än
1% år utan märkbar slitning. Av samma anledning
kan materialet med fördel användas till infodring av
pumpar och rörledningar för siam- och grusförande
vatten, t. e. i anrikningsverk. Till detta ändamål har
linatex använts bl. a. vid Witwatersrand i Sydafrika,
där det förekommer milslånga rörledningar med
lina-texinfodring.
Man har vidare fått goda erfarenheter av materialet
i egenskap av oförstärkta mellanlägg mellan räls och
syllar å järnvägarna i Malaya. Till de goda
egenskaperna kan man även anföra, att materialet ej
angripes av utspädda mineralsyror, cyanider, soda eller
saltvatten. Däremot är det känsligt för mineraloljor.
Stålgator. Enligt The Iron Age (21 augusti 1930) har
man i Sangamone County, Illinois, för första gången
sökt använda stål till underbyggnad för gator. På den
vältade markytan lägges en bärande konstruktion av
rostbeständigt stål. över denna lägges ett skikt av
sand och asfaltmastix, varöver man lägger ett lager
3" tegel, vari fogarna utfyllas med asfalt. Man avser
med denna konstruktion uppnå en vägyta, som alltid
bibehåller sin jämnhet och elasticitet och som är
oberoende av temperaturväxlingar. Byggnadskostnaderna
skola icke ligga avsevärt högre än vid andra högvärdiga
vägbeläggningar.
Alfred Nobels minne hyllas. Den tillverkning av
sprängämnen som Nitroglycerinaktiebolaget sedan långt
tillbaka bedrivit vid Vinterviken i Stockholm har sedan
ett antal år av naturliga skäl stått under avveckling.
Bolagets anläggningar vid Gyttorp ha i stället
utvidgats, och där har numera vuxit upp en omfattande
och i allo modernt anordnad sprängämnestillverkning.
Inför detta slutskede vid Vinterviken, dit
verksamheten varit förlagd nära nog från bolagets start för över
65 år sedan har dess ledning velat på ett bestående sätt
hylla företagets grundare Alfred Nobel. Som uttryck
härför har en bronstavla infällts i bergväggen alldeles
invid den plats, där den första nitroglycerinfabriken
inrymdes i en ombyggd gammal lada.
Bronstavlan avtäcktes vid en högtidlighet som bolaget
anordnat lördagen den 27 september och till vilken
inbjudits representanter för myndigheter och
korporationer, bolaget närstående industrier och representanter
för den äldre arbetaregenerationen. Bland de
närvarande märktes: dr Emanuel Nobel och andra
medlemmar av familjen Nobel, överståthållare Elmquist, herr
Tengdahl, generaldirektörerna Fryxell och Malm,
kommerseråden Sohlman och Sidenvall, professorerna Schiick,
Lindmark och Holmberg, dr Carl Sahlin,
sprängämnes-inspektören v. Feilitzen, representant för norska
sprängämnesindustrien ingenjör Magnus m. fi.
Ordföranden i Nitroglycerinaktiebolagets styrelse,
kammarherre Holterman erinrade i ett anförande om att
anläggningen vid Vinterviken varit den första i sitt slag
i världen samt framhöll de många impulser av betydelse
för hela sprängämnesindustrien i olika delar av världen,
som utgått från denna fabrik. Det blev nämligen
Alfred Nobel förunnat att utarbeta tekniskt användbara
metoder för nitroglycerinets framställning och studera
dess explosiva egenskaper, särskilt de betingelser
varunder en innesluten laddning lättast och säkrast kunde
bringas till fullständig explosion. Parallellt härmed
har gått en strävan att förminska farorna vid
nitroglycerinets användning. Minnestavlan avsäg emellertid
icke blett att hylla Alfred Nobels insatser inom spräng-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
