Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 42. 18 okt. 1930 - De svenska yrkesskolorna och deras utveckling, av Georg Nordberg - Om mikro-manometrar och deras kalibrering (forts.), av Donald Bratt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1.1 OKT. 1930
TEKNISK TIDSKRIFT
587
Vid en centralisering länsvis av yrkesskolorna
ernår man därjämte den mycket betydelsefulla
fördelen, att lärlingsverkstäder för ett flertal yrken
såsom mekaniker, bilreparatörer, elektriker, målare,
snickare m. fi., kunna förläggas intill varandra, vilket
ur ekonomisk och administrativ synpunkt är
gynnsamt, särskilt som dessa verkstäder i största
utsträckning böra utföra saluvärdig produktion.
Likaså är det till fördel för lärarerekryteringen. Till
lärare i dessa lärlingsverkstäder måste nämligen
förvärvas särskilt kvalificerade och kunniga yrkesmän
med viss teoretisk utbildning. Skolorna måste
sålunda få en storlek och omfattning, som medger
tillräckligt hög avlöning, för att locka eliten bland våra
yrkesmän att utbilda sig till och söka dessa
befattningar.
När de kommuner, som påbörjat inrättandet av
lärlingsverkstäder, vilka väl i allmänhet provisoriskt
inrymts i någon tillgänglig fastighet, inom kort torde
se sig nödsakade bygga särskilda lokaler för
yrkesskolorna, synes man böra taga i övervägande,
huruvida icke yrkesskolorna böra anordnas länsvis för
att kunna bättre motsvara platsbehovet, vilket nu
icke alls täckes av de kommunala skolorna. Detta
skulle icke på något sätt medföra ett störande
ingrepp i skolornas utveckling, utan endast innebära
att verksamhetsområdet för dem utvidgas och
utvecklingen på området därigenom ytterligare främjas.
Tänka vi på målet för yrkes- och mästarestadiets
kurser, så är fördelen än påtagligare. Genom dylika
centraliserade yrkesskolor med väl ordnade
verkstäder och god materiel skulle verkligen
möjliggöras att dessa kurser fyllde sin uppgift. Deras
antal är stort, men de måste i allmänhet koncentreras
till kortare tidsperioder, enär deltagarna av
ekonomiska och andra skäl icke kunna offra allt för
lång tid på dem. Därför måste hela den praktiska
undervisningsapparaten vara möjligast väl ordnad.
Någon nämnvärd teoretisk utbildning medhinnes i
regel icke vid sidan av de mera yrkesmässiga
ämnena, En viss repetition av lärlingsskolans
teoretiska kurser och ytterligare studier i vissa allmänna
ämnen borde emellertid förekomma. Då yrkesskola
icke kan finnas på varje plats där en industri eller
hantverksrörelse förekommer, synes det mig möjligt
att anordna en dylik förberedelse per
korrespondens. Känt är ju, att den kategori av yrkesmän,
varom här är fråga, i stor utsträckning använder sig
av de utbildningsmöjligheter, korrespondensinstituten
erbjuda i fråga om ämnen, som kunna studeras på
egen hand. Om jag icke misstager mig, har även
telegrafverket låtit anordna kurser för vissa av
personalen vid ett av våra korrespondensinstitut.
Om dylika förberedande studier göras, kunna vid
ankomsten till yrkesskolorna de sökande underkastas
prov under något så när enhetliga förutsättningar,
och, om gallring behöver företagas, de bästa uttagas.
Nu frågar sig kanske någon, om samtliga våra
enligt 1918 års riksdagsbeslut tillskapade yrkesskolor
på detta sätt skulle centraliseras till vissa större
städer eller orter. Nej, ingalunda. Yad jag i det
föregående berört, gäller yrkesutbildningen för
industrien och hantverket. Inom yrkesskolorna rymmas
även, som jag förut nämnt, avdelningar för
utbildning inom handel och det husliga arbetet. Men
dessa kunna och böra frigöras från sitt av lokala
skäl administrativa samband med industri- och
hantverksskolorna, vilka senare med sina
lärlingsverkstäder måste bliva mera exklusivt yrkesmässiga. Det
är även lättare att i mindre kommuner erhålla
lämpliga ledare för handels- och hushållsskolor än
för industriens och hantverkets yrkesskolor, vilkas
ledare ovillkorligen måste vara tekniskt utbildade
och helt ägna sig åt sin uppgift.
Det är alldeles ofrånkomligt med god teknisk
sakkunskap i ledningen för dessa skolor när de hava
egna lärlingsverkstäder. Anspråken härpå få icke
eftersättas, om icke verkstädernas arbetsprestationer
skola sjunka ner till den rena skolslöjden.
Yad jag med det sagda velat framhålla är, att vårt
svenska yrkesskolsystem har alla förutsättningar att
utveckla sig på ett för vårt näringsliv fruktbärande
sätt, om det anpassar sig efter de former, som
näringslivet självt anvisar. Den smidighet, som
yrkesskolstadgan härvid medger, är ytterst värdefull,
när det gäller att bibringa yrkesskolorna en
ändamålsenlig organisation. Yrkesundervisningen kan
icke fastlåsas i en snäv form. All utbildning måste
vara anda, icke bokstav. Vad industri- och
hantverksskolornas praktiska gestaltning beträffar, bör
tagas i övervägande, huruvida icke dessa skolor, som
nu på större orter börja samordnas med särskilda
lärlingsverkstäder, böra centraliseras länsvis.
Landstingen, icke de mindre kommunerna, skulle åligga
att tillhandahålla lokaler och de medel, som icke
beviljas av staten.
Betydelsefullt är, att, våra industrimän,
ingenjörer och hantverkets representanter liksom hittills
intressera sig för yrkesskolorna och giva dem sitt
stöd. Först därigenom kunna de medel, som av
staten och av samhället i övrigt beviljas för
ifrågavarande ändamål komma till bästa gagn.
OM MIKRO-MANOMETRAR OCH DERAS KALIBRERING.
Av Donald Bratt.
(Forts. fr. sid. 578.)
Jämförelse med vägning i allmänhet. Sammanfattning.
Vi ha härovan sökt belysa de principer, varpå
anordningen grundar sig, samt i den matematiska delen
diskuterat de mest påtagliga fysikaliska och
geometriska felkällor, vilka kunna förrycka
mätningsresultaten.
Då vi emellertid som utgångspunkt vid
konstruktionen valt en vanlig våg, måste vi återigen varna för
den uppfattningen, att man här genom "vägning"
noggrant bestämmer ett visst tryck. Detta är
fullkomligt felaktigt.
Man går ju ej tillväga som vid en vanlig vägning,
nämligen så att man först ställer klockan under tryck
och sedan pålägger vikter tills dess jämviktsläget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
