Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 1 nov. 1930 - Ståltrådslinor, av Joel Björklund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1.1 OKT. 1930
TEKNISK TIDSKRIFT
617
vara den, att linorna böra göras grövre än vad som
nu i allmänhet är fallet. Yid bedömandet av denna
fråga måste man emellertid taga en annan
omständighet under övervägande, nämligen att man utan
några risker för brott av linan i sin helhet kan
belasta den så, att enskilda trådar brista. Att någon
risk för belastning av linan i sådan grad ej finnes
(jag förutsätter givetvis, att dragspänningen alltjämt
väsentligt understiger brotfchållfastheten) beror på
det förhållandet, att ändarna av de trådar, som
brista, i allmänhet krypa ut till ytan, så att brotten
bliva fullt synliga, och att linans brottbelastning ej
ändras väsentligt vid ett måttligt antal trådbrott.
Man har sålunda här i motsats till vad som är
fallet vid nästan alla andra maskinelement
möjlighet att ständigt övervaka linans tillstånd, varigenom
man lätt kan bedöma den lämpliga tidpunkten för
ett utbyte.
På grund av dessa omständigheter kan man utan
annan olägenhet än att utbyten måste ske och utan
att riskera olycksfall utföra linorna med så små
dimensioner, att trådbrott tid efter annan uppkomma,
och på så sätt bliva ståltrådslinorna en
förbrukningsartikel, vilken alltemellanåt måste ersättas.
Betänker man vidare, att en grövre lina, under
bibehållande av ett visst förhållande mellan tråd- och
brytskivediametrarna, erfordrar ett dyrbarare
maskineri än en klenare, så inser man, att det i stort
sett är ett förbrukare-intresse, att linorna ej erhålla
onödigt stora dimensioner. Man har att avgöra,
huru valet lämpligast bör ske dels med tanke på
anläggnings- oc.h amorteringsliostnader och dels med
hänsyn till kostnaderna för linbyten.
Några riktlinjer härför skola ej nu uppdragas, jag
vill här endast påvisa den omständigheten, att ett
allmännare intresse finnes för att begränsa
lindimensionerna, ej endast nedåt utan även uppåt.
Dimensioneringsfrågan bör på grund av de
anförda skälen behandlas så, att linorna erhålla en
rationell livslängd, och därvid bör man givetvis vara
fullt på det klara med, i vilket tillstånd ett utbyte bör
ske, dvs. man måste även söka erhålla vetskap om,
i vilken omfattning man kan tillåta trådbrott, innan
den härigenom uppkommande nedsättningen av
brott-lasten erfordrar, att linan skall kasseras.
Den uppgift, som föreligger, omfattar således
bestämmandet av de faktorer, som hava inflytande på
livslängden, och uppsökandet av det sammanhang,
som förefinnes mellan dessa faktorer, resp.
kombinationer av faktorer, och livslängden. Faktorerna äro
ju till större delen kända, men relationen mellan
dem och drifttiden är däremot ej otvetydigt bestämd
och bör således göras till föremål för en närmare
undersökning.
Yi måste då först göra klart för oss, att vi i detta
fall med all sannolikhet ej kunna komma till målet
genom en ren teoretisk behandling. De faktorer,
som bestämma påkänningen, äro att döma av de
erfarenheter, som gjorts, så mångartade, att desamma
ej kunna komma till uttryck i en teoretisk behand-
ling av ämnet, och därför återstår oss nog ej annat
än att på experimentell väg söka klarlägga
förhållandena.
En systematisk undersökning genom prov, som så
mycket som möjligt ansluta sig till praktiska
förhållanden, pågå som bekant sedan någon tid tillbaka i
det till Tekniska högskolan i Stuttgart anslutna
"Institut für Fördertechnik", och av allt att döma
bliva dessa prov av rätt omfattande art. Man torde
också kunna vänta, att resultaten bliva
offentliggjorda (en del hava redan publicerats), och att vi på
så sätt även här i landet kunna draga nytta av
desamma, Å andra sidan kan man fråga, om dessa
resultat bliva fullt tillämpbara även på det material,
vi här förfoga över, och om ej eventuella
skiljaktigheter i materialets egenskaper nödvändiggöra, att
vi verkställa egna undersökningar.
Slutligen skulle jag vilja hålla för troligt, att vi
här hava stora möjligheter att framställa ett
specialmaterial, bättre avpassat för just de arbetsbetingelser,
som föreligga, och vars framställningssätt skulle
kunna utexperimenteras i samband med proven.
Jag vågar göra troligt, att den betydelse, som en
enhetlig och rationell bestämning av lindimensioner
och -egenskaper har för industrien, väl motiverar
kostnaderna för dylika försök. De resultat, som
härigenom kunna uppnås, komma ju såväl förbrukare
som tillverkare och sådana industrier, som använda
linor för sina fabrikat, tillgodo. Därjämte får
man väl också förutsätta, att staten har ett visst
intresse av saken, då man genom undersökningarna
bleve i tillfälle att med större visshet än nu anpassa
linorna för de olika betingelser, under vilka de
komma att arbeta, så att faran för olycksfall
härigenom kunde minskas.
Kan man sålunda utgå ifrån, att en större
intressegemenskap förefinnes, så kunde försöken, som
givetvis måste omfatta ett avsevärt antal prov, väl lättast
genomföras genom ett deltagande från samtliga
intresserades sida, och en lämplig form för samverkan
torde ej vara svår att finna.
Huru beräkningen av ståltrådslinor sedan
lämpligen bör ske, blir ju beroende av resultaten från
proven men med all sannolikhet finge man ena sig
om vissa förhållanden ~ för olika
användningsändamål och föreskriva en viss högsta tillåten
dragpåkän-ning, olika för olika slagningssätt och ändamål, samt
att slutligen fastställa andra på livslängden
inverkande förhållanden, som t. ex. spårform, hårdhet etc.
Dessa bestämmelser kunna från statlig sida göras
gemensamma för hela landet, Sä Sitt full enhetlighet
rörande dimensioneringen blir rådande.
Man må sålunda hoppas, att dessa frågor ägnas
det intresse, de förtjäna, och att vi på så sätt snart
nog kunna uppnå enhetliga förhållanden och fylla en
av de luckor, som ännu finnas i vårt tekniska
vetande.
Joel Björklund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
