Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 1 nov. 1930 - Ekonomisk översikt, av F. Oberger - Notiser - Tekniska högskolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1.1 OKT. 1930
TEKNISK TIDSKRIFT
621
så stor att en reducering av vårt diskonto ned mot vad
som gäller på de stora utländska kapitalmarknaderna
kan genomföras utan den minsta risk för att vår
valutas ställning skulle hotas av för starkt kapitalutflöde
härifrån. Det är icke uteslutet att en Riksbankens
diskontosänkning kunde komma att stanna vid att
privatbankerna sänkte räntan å varuväxlar, då ju Riksbanken
på grund av den ringa rediskonteringen måhända
saknar förmåga att f. n. göra sina önskemål gällande
gentemot de tack vare nuvarande banklagstiftning starkt
kartelliserade affärsbankerna, i vars intresse givet icke
ligger sänkta räntor. Dylika skulle ju medföra sämre
förräntning av det egna kapitalet och i övrigt bli
särskilt kännbara, när de likvida medlen starkt växa.
Fondbörsen har även under oktober kännetecknats
av en svagt fallande tendens över lag men som vanligt
starkare poängterad för de utlandsnoterade papperen.
Dock har Kreuger & Toll visat större motståndskraft
än New Yorkbörsen i allmänhet under den gångna
månaden.
Några tecken till ljusning i det allmänna
konjunkturläget har ännu ej kunnat skönjas, men däremot kan
nu inregistreras, att förhoppningarna på "höstuppsving"
uteblivit och att man även i U. S. A. börjar komma på
det klara med att självsuggestion icke hjälper mot
lågkonjunkturen. Samtidigt som de större bankerna i sina
prospekt numera konstatera att lågkonjunkturen är ett
ofrånkomligt faktum, så varna de för allt för stor
pessimism beträffande den närmaste tidens ekonomiska
utveckling. De produktionsekonomiska data, som
framkommit sedan senaste översikt, äro dock oförmånligare
än några tidigare. Stålproduktionen var sålunda medio
oktober lägre än under någon månad sedan
konjunkturomslaget, i det endast 50 proc. av
tillverkningskapaciteten togos i anspråk. Den förbättring, som inträtt
efter sommarens bottenrekord på 52 proc. och vilken
innebar en ökning av den utnyttjade kapaciteten till
cirka 60 proc. i slutet av september, är sålunda
eliminerad. Ståltrustens orderreserv har likaså nått ny
lägsta siffra. Augustisiffran för bilproduktionen
innebar med sina 0,22 mill. bilar mot 0,50 mill. samma
månad året förut en fortsatt nedgång, i det julisiffran var
0,26 mill. Federal Reserve Boards produktionsindex för
augusti är 91 mot 95 månaden förut och 125 för augusti
i fjol utgör bottenrekord; övrig produktionsstatistik
talar för att indexens september- och oktobersiffror
komma att bli ännu lägre. Den engelska tunga
industrien visar något ökad produktion under september;
ståltillverkningen har stigit från 0,46 mill. ton till 0,59
mill. ton och tackjärnsproduktionen från 0,42 till 0,43
mill. ton, medan däremot stenkolsbrytningen sjunkit
från 19,2 till 18,2 mill. ton. Exporten av stenkol
uppgick till 4,63 mill. ton mot 5,21 mill. ton samma månad
i fjol, medan bunkerkol såldes till samma kvantitet
båda månaderna eller 1,44 mill. ton. Utförseln av järn
och stål var blott 0,20 mill. ton mot 0,30 mill. i fjol,
under det att importen uppgick till så gott som
oförändrat 0,22 mill. ton. Även textilindustrien visar
oförmånliga exportsiffror för september. De tyska
produktionssiffrorna för tackjärn 0,56 (f. månad 0,74) och stål
0,42 mill. ton (f. månad 0,43) äro de lägsta sedan
konjunkturomslaget, medan kolbrytningen hållit sig på
ungefär oförändrad nivå de senaste månaderna. De
franska produktionssiffrorna för den tunga industrien ligga
obetydligt under de för tiden före konjunkturomslaget
i U. S. A. Järnvägstrafik och godslossningen i de
franska hamnarna visa. ingen nedgång under samma tid.
Någon arbetslöshet existerar icke heller. Bortser man
från Frankrike så är intrycket av en fortskridande
försämring av konjunkturen i Europa starkt, och
arbetslöshetssiffrorna visa på nämnda undantag när ökning
över lag. F. Oberger.
NOTISER
Tekniska högskolan. Lärarkollegiet har enhälligt
förklarat docenten vid Stockholms högskola, fil. dr Olof
Alfred Liljeström kompetent till professuren i
beskrivande geometri vid tekniska högskolan och enhälligt
beslutat uppsätta honom på första förslagsrummet till
professuren i fråga.
Lärarkollegiet har vidare förklarat, att av de
återstående sökandena till den lediga professuren i matematik
och mekanik civilingenjören, fil. dr Franz Ragnar
Berwald, lektorn, fil. dr David Enskog, docenten vid
Uppsala universitet Olof Hilding Faxén samt civilingenjör
Einar Gustaf Evald Hogner styrkt sin kompetens till
professuren i fråga samt förklarat, att lektorn, fil. dr
Johan Olof Yärmon ej styrkt sin kompetens till
professuren. Lärarkollegiet har av de
kompetensförkla-rade sökandena uppsatt i första förslagsrummet lektor
Enskog, i andra förslagsrummet docent Faxén och i
tredje förslagsrummet fil. dr Berwald.
Lärarkollegiet, som genom en kommitté utrett frågan
om revision av speciallärarbefattningarna vid högskolan,
har hos regeringen föreslagit, att vissa ändringar i
fråga om dessa befattningar skola vidtagas för
tidsperioden 1 juli 1931 till 30 juni 1936. Enligt detta
förslag skulle de nuvarande läroämnena
frihandsteck-ning och modellering sammanslås till ett enda
läroämne: frihandsteckning och modellering. Det
nuvarande läroämnet ornamentik föreslås utgå och
ersättas med läroämnet dekorativ konst.
Av stort intresse är det förslag, lärarkollegiet fram-
lagt till ordnandet av undervisningen i sociala och
ekonomiska frågor. Som bekant gjorde den s. k.
arbetsfredsdelegationen i september 1929 en framställning hos
regeringen med avseende på utvidgad undervisning i
hithörande ämnen vid de högre tekniska
läroanstalterna. Tekniska högskolans kollegienämnd föreslog
sedermera, att undervisningen i de ekonomiska
läroämnena nationalekonomi, rättskunskap och industriell
ekonomi skulle omläggas på så sätt, att två nya
professurer inrättades, den ena i industriell arbetsledning
och ekonomi, den andra i byggnadsarbetsledning och
båda även omfattande det nuvarande läroämnet
bokföring, under det att läroämnena nationalekonomi och
rättskunskap skulle bibehållas oförändrade.
Lärarkollegiet har å sin sida ansett inrättandet av
åtminstone en professur i industriell arbetsledning vara i
hög grad angeläget ej blott för undervisningen utan
även för att denna synnerligen viktiga vetenskapsgren
skall kunna få en representant vid tekniska högskolan
till industriens sakkunniga stöd, men funnit, att denna
fråga ännu ej blivit tillräckligt utredd. Kollegiet har
därför begränsat sin hemställan till två
speciallärarbefattningar. Enligt kollegiets förslaget skulle de
nuvarande tre läroämnena industriell ekonomi I, II och
III samt det nuvarande läroämnet bokföring utgå och
ersättas av de två läroämnena industriell organisation
och byggnadsorganisation. Det förra ämnet är avsett
för fackavdelningarna M, S, E, K och B, det senare
för fackavdelningarna V och A. Läroämnet industriell
organisation skulle enligt kollegiets förslag omfatta
bokföring, självkostnadsberäkningar,
verkstadsorganisation vid masstillverkning och vid blandad tillverkning,
avlöningssystem, rationell arbetsledning, personaladmi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
