Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 1 nov. 1930 - Ekonomisk översikt, av F. Oberger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
620
TEKNISK TIDSKRIFT
13 sept. 1930
tillverkningen skulle ge anledning förmoda. Detta
gäller i främsta rummet våra stora lågförädlande
industrier, trävaror, massa, malm, järn och stål men även
papper, medan däremot vår exporterande maskinindustri
hittills på enstaka undantag när kunnat hålla värdet av
sina skeppningar uppe. Utförseln av sågade trävaror
var för september 33 % lägre än samma månad i fjol,
men sedan årets början utgör nedgången endast 11 %
till 578 000 stds. För hyvlade trävaror utgör
minskningen för månaden 43 % och sedan årets början 11 .%.
Skeppningen av oblekt sulfit har stigit gentemot i fjol
med 5 % för månaden, men den sedan årets början
utförda kvantiteten är 11 proc. mindre än i fjol. För
blekt sulfit äro motsvarande siffror resp. 6 och 1 proc.,
för sulfat 18 och 21 samt för mekanisk massa 16 och
9. Utförseln av tidnings- och omslagspapper har sedan
årets början varit 8 proc. lägre än under samma tid
1929, medan däremot september månad visade en
stegring på 4 proc. för det förra varuslaget och en
minskning för det senare på 14 proc. gentemot samma
månad i fjol. Järnmalmsexporten har uppgått till 77 proc.
av den för september i fjol, och minskningen av den
totala utförseln sedan årets början uppgår endast till
3 proc. — eventuell lagerökning i Narvik redovisas
givetvis i detta sammanhang såsom export. Exporten
av tackjärn och göt uppgick endast till 48 proc. av den
skeppade kvantiteten i september i fjol och för smitt
och valsat järn var siffran 65 proc., medan motsvarande
relativtal för månaderna januari—september voro 65
och 74 resp. Medan elektriska maskiner och telefoner
haft icke obetydligt större export än under september
i fjol och siffrorna för separatorer och
förbränningsmotorer varit i nivå med föregående års samt alla
dessa branscher för januari—september kunnat
uppvisa icke obetydligt högre siffror än i fjol, så var
utförseln av kullager under september hela 52 proc. lägre
än under samma månad i fjol, och har denna för årets
nio första månader sjunkit 11 proc.
Tändsticksexpor-ten har uppgått till 75 proc. av den under september
i fjol, och årets totala export har endast dalat 3 proc.
Den kvantitativa minskningen av vår utförsel i
förening med det starka prisfallet å våra viktigaste
exportvaror har medfört, att det totala värdet av vår
export under september sjunkit till 134,3 mill. kr. eller
med 45,6 mill. kr. gentemot september i fjol. Importen
har gått ned starkt även den, och prisfallet har ju
drabbat vissa större stapelartiklar, som vi importera,
särskilt hårt, varför värdet av de införda varorna
reducerats med 25,2 mill. kr. till 146,1.
Införseln av stenkol och koks under månaden är lägre
än föregående år, men den totala importen för året är
alltjämt högre än den för samma tid i fjol, vad
kvantiteten beträffar. Brännoljor ha även under sistlidna
månad införts i avsevärt ökade kvantiteter.
Tack-jsrnsimporten visar en stegring på 24 proc., under det
att smidbart järn redovisar en 28 proc. lägre siffra;
sedan årets början utgör importstegringen för dessa
båda varuslag 13 proc. För bilar och delar därtill äro
motsvarande siffror 21 och 30 resp. Införseln av
textila råvaror har åter gått tillbaka, medan däremot
importen av halv- och helfabrikat håller sig
anmärkningsvärt hög. Till nedgången i importvärdet har framför
allt den starka reduceringen av importen av
vegetabiliska produkter av olika slag i förening med det starka
prisfallet för desamma bidragit.
Under den gångna månaden har sålunda uppkommit
ett importöverskott på 11,8 mill. kr. mot ett
exportöverskott ifjol på 8,7 mill. kr., och försämringen ur
betalningsbalanssynpunkt gentemot fjolåret är alltså
20,5 mill. kr. Sedan årets början har exportens värde
sjunkit 137,7 mill. kr. till 1150,2 mill. kr., under det
att importen blott reducerats 30,5 mill. kr. till 1 238,5
mill. kr. De första nio månadernas importöverskott ut-
gör sålunda 88,3 mill., medan i fjol uppkom ett
exportöverskott på 18,8 mill., försämringen uppgår alltså till
107,1 mill. kr.
Trots den ovan återgivna oförmånliga utvecklingen
av handelsbalansen under september visar
bankinspektionens rapport för samma månad, att vårt
bankmässiga utländska tillgodohavande ökats under månaden
med hela 33 mill. kr. Förklaringen härtill ligger till
en del däri, att medan kapital under senare år i
regel exporterats, så har under den gångna månaden
en import på 5 mill. kr. ägt rum. För hela sista
kvartalet har denna import uppgått till 8 mill. kr., under
det att samma tid i fjol resulterade i en nettoexport
på 8 mill. kr. Denna förändring i kapitalrörelsen —
till den del den icke går direkt genom de under
bankinspektionens överinseende stående organen redovisas
den icke i ovanstående siffror — sammanhänger intimt
med den ökade politiska osäkerhet, som på sista tiden
gjort sig gällande på kontinenten samt den på grund
av minskad efterfrågan rikligare tillgången på kapital,
som följer i depressionens spår. Situationen i Tyskland
har otvivelaktigt lett till betydande placeringar från
tyskt håll i svenska obligationer, vilket under månaden
avspeglat sig i en numera försvunnen åtstramning på
denna marknad, och lättnaden på de olika inhemska
kapitalmarknaderna har givetvis medfört en reducering
av de mera begärliga utländska emissionerna. De
bankmässiga valutatillgodohavandena uppgingo vid
senaste årsskifte till 578 mill. kr. eller 16 mill. kr. mer
än föregående år. På grund av den stora differensen
mellan vårt diskonto och den förräntning, som
bankerna erhålla på sina utländska valutor, ha bankerna
föredragit att sälja sina valutor till Riksbanken och
att reducera sin rediskontering till en ren obetydlighet;
den uppgick vid årsskiftet till 25 mill. kr. efter att ha
sjunkit vid detsamma med 12 mill. kr., medan en
normal företeelse i stället varit en stegring. Riksbanken
måste köpa valutor för 49 mill. kr., medan
affärsbankerna minskade sina valutatillgodohavanden med 16
mill. kr. Det abnorma i situationen framgår av att
re-diskonteringen ett år tidigare var 212 mill. kr.;
affärsbankerna hade under de föregående tolv månaderna
minskat sina valutareserver med 160 mill. till 181 mill.,
medan Riksbanken ökat sina med 176 mill. till 397 mill.
kr. Den rikliga penningtilTgången kommer även till
synes i en icke obetydlig stegring av bankernas
avista-medel. Penningmarknaden är sålunda utomordentligt
lätt, trots att utlåningen under årets nio första
månader stigit 342 mill. kr., medan inlåningen ökats med
endast 255 mill.
Lämpligheten av den diskontopolitik, som
Riksbanken i den nuvarande situationen för, torde kunna
sättas starkt ifråga. Om man över huvud taget erkänner
kreditgivningens betydelse för konjunkturutvecklingen
och diskontots egenskap av regulator för denna
kredit-givning — bortsett från sådana situationer som på
U. S. A:s fondbörser före krisen — så är det svårt att
finna någon bärande förklaring till Riksbanksledningens
nuvarande intentioner i diskontofrågan. Det råder icke
något tvivel om att vår Riksbanks diskonto f. n. har
ytterligt ringa betydelse för den närmaste tidens
konjunkturutveckling här hemma utan att helt andra
faktorer av mera internationell karaktär bli avgörande för
densamma. Men därmed är icke sagt att det är
likgiltigt vilken diskontopolitik Riksbanken för. Diskontot
bör tydligen bestämmas så att när de första svaga
impulserna i en mera gynnsam konjunkturriktning
börja göra sig skönjbara dessa stimuleras och icke
hämmas. Endast valutapolitiska skäl skulle kunna tala
mot en dylik Stimulation av näringslivet, men för vårt
lands del finnas inga betänkligheter ur denna synpunkt.
Den räntemarginal som förefinnes mellan prima svenska
växlar och prima korta utländska placeringar är f. n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
