Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 45. 8 nov. 1930 - Bolidens malmförekomster, av Oscar Falkman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 NOV. 1930
627
utom ott stort antal hantlangare och
för grävningar m. m. använda
arbetare. Enligt vad jag tror mig veta,
har inom intet annat område av
begränsad omfattning, undantagandes
vid den f. n. pågående stora
prospekteringen i Rhodesia, bedrivits en så
omfattande, systematisk
malmletnings-verksamhet.
Förutom vårt företag, varmed jag
avser både Centralgruppens
emissionsaktiebolag och dess efterföljare
Skellefteå gruvaktiebolag och
Västerbottens gruvaktiebolag, har som
bekant även Sveriges geologiska
undersökning arbetat med malmletning inom
vissa delar av Skellefteformationen
och har därvid gjort mycket vackra
och värdefulla malmfynd.
Att för vårt företags räkning de
erforderliga, mycket betydande
medlen ställts till förfogande för den
mångåriga
prospekteringsverksamhe-ten har givetvis till väsentlig del
berott på, att man relativt snart
kom till vissa uppmuntrande resultat och
framförallt var den i december 1924 gjorda upptäckten
av Boliden-fyndigheten utomordentligt stimulerande
för det fortsatta arbetet.
Endast ett, möjligen två malmblock kunna sägas
hava varit anledning till malmletningens upptagande
just i närheten av Boliden. Att Boliden-fyndigheten
lämnat så relativt litet block torde sammanhänga
med, att fyndigheten är belägen just vid marina
gränsen (denna ligger i en gata i det nya gruvsamhället);
under istiden avskilj da block kunna därför hava å
drivis flutit iväg åt oberäkneliga håll. De block, som
man här utgick ifrån, voro på intet sätt märkvärdiga.
De bestodo av en helren svavelkis av för
Västerbotten ordinär typ. Vid den elektriska mätningen, som
på denna plats började under 1921 och sedan
fortsattes i ett par repriser fram till 1924, fann man efter-
Fig. 3. Malmens jordavrymning i Boliden 1929.
Fig. 4. Schakt nr 1 i Boliden, lave och skrädhus 1927.
hand en hel svärm av elektriska indikationer i den
för blockens moderklyft misstänkta trakten. Den av
dessa indikationer, som ansågs mest lovande och som
därför först genömborrades, gav negativt resultat.
Vi gingo emellertid vidare och borrade på en annan
elektriskt något svagare indikationssträng, och där
funno vi en, ehuru ganska smal, malmrand. Det var
den västra spetsen av den nu så bekanta
Bolidenmalmen, som härvid genomskars (dec. 1924).
Fyndighetens fullständiga uppborrande skedde härefter
i hastig takt. Det visade sig en mycket god
överensstämmelse mellan den på grund av de elektriska
mätningarna på förhand uppkonstruerade konturen och
malmkroppens genom de efterföljande borrningarna
konstaterade, verkliga horisontal-sektion.
Under det efterföljande gruvarbetet har man till
dato medhunnit en fullständig uppslutning av
fyndigheten å 50- och 90-meters etagerna
samt påbörjat liknande å 130- och
170-meters etagerna. Malmkroppens
area eller kanske rättare sagt
malmkropparnas area, ty det rör sig om
två intill varandra liggande, har å
de undersökta nivåerna visat sig vara
ca 11000 m2. Totallängden är ca
600 m och största bredden ca 40 m.
Malmkroppen, som är
anmärkningsvärt fri från gråbergsinlagringar, kan
sägas bestå av en huvudmassa av
kopparhaltig svavelkis, vari ligga
inbäddade linser, större och mindre, ned
till de minsta insprängningar, av
arsenikkis. Genomsnittsanalysen av hela
malmmassan är approximativt 30 %
S, 21/4 % Cu, 10 % As, 70 g Ag och
17 g Au pr ton malm. Vid malmens
praktiska tillgodogörande uppdelas
den emellertid i två huvudkategorier:
svavelkis och smältmalm.
Sistnämnda utgör ca 80 % av
totalmassan och har följande ungefärliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
