- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1930. Allmänna avdelningen /
628

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 45. 8 nov. 1930 - Bolidens malmförekomster, av Oscar Falkman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

628

TEKNISK TIDSKRIFT

8 nov. 1930

Fig. 5. Malmupplag, Bolideu 1929.

analys: 26 % S, 2>/2 % Cu, 121/» % As, 80 g Ag- och
20 g Au pr ton.

Boliden-malmen är av tämligen enastående typ,
framförallt på grund av den höga arsenikhalten.
Fyndigheten torde vara världens största, hittills funna
arseniktillgång — vilket emellertid, åtminstone tills
vidare, är en tvivelaktig fördel, eftersom det i dag
icke finnes avsättning för dylika arsenikkvantiteter,
medan å andra sidan den stora arsenikhalten vållat
oss icke obetydliga metallurgiska bekymmer.

Det som gjort Boliden-malmen ryktbar är
emellertid framförallt dess guldhalt. Ehuru Boliden givetvis
icke kan i avseende å totalt guldförråd jämföras med
exempelvis de stora sydafrikanska guldfälten, så
intager gruvan dock en framskjuten plats bland de
mer bekanta enskilda guldgruvorna.

Hur guldet förekommer i Boliden har allt intill
dessa yttersta dagar varit oklart. Då
man även vid stark förstoring icke
förut kunnat se ett enda guldkorn, har
man gissat på alla möjliga
kombinationer. Nu har man emellertid vid
omsorgsfullt utförda slipprov och
300-till 1000-faldig förstoring till slut
lyckats få se guldflagor med 0.001
ända upp till 0.02 mm sida. Och det
är därför troligt, att guldet trots allt
förekommer gediget, ehuru i regel
ytterligt finfördelat, delvis antagligen
kolloidalt. Guldet följer icke
utpräglat något särskilt mineral. Det enda
man i den punkten kan säga är, att
guldhalten vanligtvis, dock ingalunda
alltid, är högst vid relativt höga
arsenikhalter och att svavelkisen är
praktiskt taget guldfri. om man
erhåller den ren.

Det blev givetvis omedelbart en
fråga, hur den upptäckta
Boliden-fyndigheten skulle kunna tillgodogöras.
Och närmast till hands låg då att

undersöka, om malmen kunde säljas.
Efterforskningar i alla ändar av
världen gåvo emellertid vid handen, att
det endast fanns två smältverk, ett i
Tyskland och ett å amerikanska
västkusten, som över huvud taget hade
möjligheter att behandla densamma,
och detta endast i relativt små
kvantiteter. Boliden-malmen är nämligen,
som sagt, av en typ, som saknar
motsvarighet på andra håll. Nästa steg
blev då att undersöka, om man icke
skulle kunna genom den selektiva
flotationen, som just då gjort sitt
segertåg över världen, skilja arsenikkis«!
från koppar- och svavelkisen och
sålunda få lättare förhyttbara
produkter. Vi läto också företaga
anriknings-försök vid ett stort antal
flotations-laboratorier inom och utom landet.
Men man misslyckades överallt så till
vida, som det visserligen gick att
någorlunda särskilja de olika
malmmineralen, arsenikkisen, kopparkisen,
svavelkisen etc., men guldet följde
med i alla anrikningsprodukterna, och då var icke
mycket vunnet. — Inom parentes må nämnas, att
vi emellertid även i detta avseende nu kommit
längre. — Vi stodo följaktligen inför tvånget att,
därest vi ville exploatera Boliden-gruvan, bygga
ett eget smältverk, som kunde behandla denna
säregna malm. Hur vi härvid löst de metallurgiska
problemen, kommer dr Lindblad att redogöra för.

För att återgå till Boliden-gruvans öppnande
igångsattes gruvarbetet under juli månad 1925
medels avsänkande av ett schakt. Arbetet i gruvan
har alltsedan dess huvudsakligen bestått i
undersöknings- och förberedande arbeten å nyss nämnda 4
etager. Härunder hava vi dock även haft en mindre
direkt brytning av en särskilt guldrik arsenikmalm,
som exporterats till angivna tvenne förbrukare i
Tvskland och å den amerikanska västkusten. Den

Fig. 6. Kontor och förmansbostäder.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:25:45 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1930a/0640.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free