Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 46. 15 nov. 1930 - Patentverkets organisation - Notiser - Vattenfallsstyrelsen - Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen - Väg- och vattenbyggnadskåren - Ny telefonkabel till utlandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1.1 Okt. 1930
TEKNISK TIDSKRIFT
647
systemet. De ha därför i fråga om den ifrågasatta
befogenheten för avdelningschef att meddela
av-slags- och förfallobeslut ansett, att man icke på
denna punkt bör övergiva den nuvarande kollegiala
behandlingsformen utan samtidigt inrätta en
särskild besvärsavdelning inom patent- och
registreringsverket. De sakkunniga ha därvid upptagit ett
uppslag som tidigare framförts av
patentlagstift-ningskommittén år 1912 och 1919 samt av
besparingskommittén.
Besvärsavdelningens åligganden böra enligt de
sakkunniga i första hand bestå i handläggning av
från anmälningsavdelningarna genom besvär
fullföljda avslags- och förfalloärenden. Härutöver bör
besvärsavdelningen underställningsvis pröva sådana
ärenden, i vilka anmälningsavdelningarna funnit
inkomna invändningar böra lämnas utan avseende.
Besvärsavdelningen bör dessutom ha till uppgift att
avgiva utlåtanden i anledning av remisser från
regeringsrätten i besvärsmål ävensom yttranden, som
begäras av domstolar i mål, rörande upphävande av
patent, meddelande av tvångslicens eller intrång i
patent. Slutligen bör besvärsavdelningen hava att
handlägga ärenden, som angå författningar rörande
patent.
Besvärsavdelningen skulle enligt de sakkunnigas
förslag utgöras av ämbetsverkets chef såsom
självskriven ordförande samt tre tekniska ledamöter,
varjämte, där ärendets beskaffenhet sådant
påfordrar, en rättskunnig ledamot bör ingå i avdelningen.
Avdelningen skulle vara beslutför, då förutom
chefen eller den rättskunnige ledamoten åtminstone
två tekniska ledamöter vore närvarande. För
fullföljande av ett patentärende i besvärsavdelningen
skulle erläggas en avgift av 75 kr.
De sakkunniga ha vidare föreslagit, att sådana
ändringar vidtagas i patentförordningen, att
patent-och registreringsverket skall äga rätt att, därest i
patentärende meddelat föreläggande av sökanden
lämnas obesvarat, avföra ärendet. Sökanden skall dock
äga rätt att inom fyra månader efter avförandet mot
erläggande av särskild avgift få ärendet återupplivat.
Beträffande personalbehovet framhålla de
sakkunniga, att den föreslagna besvärsavdelningen erfordrar
3 tekniska ledamöter. På grund av byråchefernas
genom arbetets omläggning minskade arbetsbörda
skulle antalet tekniska byråchefer kunna nedbringas
från 4 till 3. För ledamöterna å
anmälningsavdelningarna har avverkningskapaciteten per år och
ledamot beräknats till 135 ärenden. Antalet för
framtiden behövliga ledamöter ha de sakkunniga beräknat
till 43, varjämte för den närmaste femårsperioden
skulle behövas ytterligare 8 ledamöter.
De tre tekniska ledamöterna å besvärsavdelningen
föreslås erhålla benämningen patentråd och placeras i
lönegraden B 30. Cheferna för de erforderliga
avdelningarna i första instansen motsvara de nuvarande
byråcheferna och skulle bibehållas såsom sådana i
B 30. Av ledamöterna å anmälningsavdelningen
föreslås 35 uppförda på ordinarie stat, fördelade på
lönegraderna B 24, B 26 och B 28. För befattningshavare
i den högsta tjänsten föreslås bibehållande av den
nuvarande benämningen, byrådirektör. För
befattningshavare i den nya graden, B 26, föreslås benämningen
bliva förste byråingenjör eller densamma som för de
å de tekniska avdelningarna nu placerade
befattningshavarna i B 24. 12 ledamotsbefattningar skulle
placeras i B 28, 12 i B 26 och 11 ledamotsbefattningar
samt bibliotekariebefattningen i B 24. Å ordinarie
stat skulle också bibehållas en
byråingenjörsbefatt-ning i B 21 för den under bibliotekarien sorterande
tjänsteman, som omhänderhar korrekturläsning av
patentskrifter m. m. Jämfört med nuvarande
personalstat innebär alltså de sakkunnigas förslag en
ökning av antalet tjänster i B 30 från 4 till 6, en
minskning av antalet byrådirektörstjänster från 16 till 12,
ett nyinrättande av 12 tjänster i B 26, en ökning av
antalet tjänster i B 24 från 5 till 12 samt en minskning
av antalet tjänster i B 21 från 5 till 1. Efter
vederbörande utnämningar i samband med
omorganisationen skulle å övergångsstat kvarstå endast en
byrådirektör.
Genom dessa förändringar skulle för den första
femårsperioden verkets medelsbehov ökas med 35 763 kr.
per år, dyrtidstilläggen oräknade. Dessa kostnader
beräknas dock kunna täckas till ungefär hälften av
de föreslagna nya avgifterna.
Yad slutligen verkets lokalfråga angår, anse de
sakkunniga, att man med vissa omflyttningar i de
nuvarande lokalerna skulle kunna nödtorftigt tillgodose
även det av organisationsförändringarna föranledda
utrymmesbehovet.
NOTISER
Vattenfallsstyrelsen. Regeringen har på två år,
räknat från 1 januari 1931, förlängt överdirektör Waldemar
Borgquists förordnande som överdirektör vid statens
vattenfallsverk.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Regeringen har
förordnat byråchefen i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
överste Fredrik Enblom att under tiden 1 januari 1931
till 17 april 1932 fortfarande upprätthålla
överdirektörsbefattningen i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt att
under samma tid vara chef för väg- och
vattenbyggnadskåren.
Väg- och vattenbyggnadskåren. Regeringen har till
Överste i väg- och vattenbyggnadskåren utnämnt och för-
ordnat överstelöjtnanten Olof Bärnheini och samtidigt på
ansökan beviljat överste Bärnheim avsked från
överstebeställningen från den 5 december.
Ny telefonkabel till utlandet. Den alltjämt stegrade
telefontrafiken med utlandet föranleder ständigt
betydande utvidgningar av telegrafverkets anläggningar.
Som Teknisk tidskrift nyligen meddelat (häfte 37, sid.
535), planerar telegrafverket en ny telefonkabel mellan
Malmö och Köpenhamn. Den svenska trafiken till
kontinenten går huvudsakligen fram genom sjökablar
mellan södra Skåne och Tyskland, och samma väg går även
till större delen kontinent-trafiken från Finland och
Norge.
En ny sådan kabel mellan Sverige och Tyskland, den
fjärde i ordningen, närmar sig nu sin fullbordan.
Sjökabeln, som i sin helhet är pupiniserad, är förlagd
mellan Zarrenzin på tyska sidan och Kämpinge på den
svenska, en sträcka på inemot 120 km, På tyska sidan fort-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
