Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 47. 22 nov. 1930 - Några drag ur luftskeppsteknikens senare historia, av Tord Ångström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
HÄFT. 47 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 22 NOV.
ÅRG. 60 HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN 19 3 0
INNEHÅLL: Några drag ur luftskeppsteknikens senare historia.— Kopparverket på Rönnskär, av fi], dr Axel
Lindblad. — Tidskriftsnytt inom mekaniska och elektriska facken. — Notiser. — Tekniska föreningar. —
Sammanträden.
NÅGRA DRAG UR LUFTSKEPPSTEKNIKENS
SENARE HISTORIA.
Luftfarten i sin helhet skulle ha det mycket illa
ställt om den skulle värdesättas efter sin hittills
visade konkurrenskraft med andra trafikmedel. Om man
trots detta förhållande redan nu insätter osedvanligt
stora ansträngningar på att inpassa luftens fartyg i
kommunikationens tjänst så har detta sin grund i
förhoppningen att icke minst den fortskridande tekniska
utvecklingen skall rättfärdiga de uppoffringar som
tagit sig uttryck icke blott i en universell
subventione-ring av flygning utan även i personliga insatser av liv
som sakna ett motstycke i samfärdselns historia.
Ett samfärdsmedel kan icke vinna fullt insteg i
samhällslivet förrän vissa fundamentala krav på säkerhet,
regularitet och ekonomi blivit uppfyllda. I dessa
hänseenden återstå ännu betydande uppgifter.
Under senaste tiden har inom luftfarten en
betydelsefull typfråga tilldragit sig stor uppmärksamhet och
anledningen härtill har varit av sådan art att man i
mycket vida kretsar intresserat sig för diskussionen.
Frågan gäller luftskeppets framtidsutsikter och dess
relation till flygplanet.
Det är självklart att luftskeppets utveckling måste
försiggå i ett helt annat tempo än flygplanets. Detta
är nämligen en given följd av det kommersiella
luftskeppets ojämförligt mycket större kapacitet varav
följer helt andra anspråk på investering av kapital.
Tillfället ger oss anledning att erinra om några
drag ur luftskeppsteknikens senare historia. Det
stela luftskeppet av zeppelintyp torde ur kommersiell
synpunkt vara det enda som i detta sammanhang bör
tagas i betraktande. Först efter fredsslutet kan man
säga att Zeppelinverken på allvar upptog byggandet
av luftskepp för civil luftfart och det
anmärkningsvärda är att det första kommersiella luftskeppet
"Bo-densee" redan 1919 sattes in i regelbunden trafik utan
subvention mellan Friedrichshafen och Berlin under
tre månaders tid. Man kan knappast beteckna
denna start som präglad av någon
tillbakadragenhet. Ehuru trafikperioden av politiska skäl blev kort
ådagalade dock Bodensee en synnerligen stor
trafiksäkerhet och en betydande transportprestation.
Den senare motsvarade ungefär ett helt års
driftsresultat för den svenska subventionerade lufttrafiken.
Zeppelinverken var emellertid det enda företag som
innehade erforderliga förutsättningar i fråga om
tillverkning och utveckling av stela luftskepp. Er-
farenheten daterade sig tillbaka till år 1900 och
omfattade bl. a. tillverkning av icke mindre än 115
luftskepp, varibland ett betydande antal
nykonstruktioner.
Efter Bodensee’s trafik syntes framgången vara
given, och vi hade med säkerhet fått bevittna en helt
annan fortsättning om icke de politiska sviterna av
Versaillesfreden även tillåtits att sprida sina
förödande verkningar till detta område. Plötsligt
dikterades en order att luftskeppstrafiken skulle
inställas samt att "Bodensee’ och "Nordstern" skulle
ut-levereras till Italien och Frankrike. Det tjänade
icke något till att experter även i fiendeländerna
sökte verka för en mildare framfart. Inom politiken
hade ett fult spöke uppenbarat sig, nämligen Tysklands
kommersiella herravälde i luften, och detta måste
försvinna, även om därmed luftskeppstekniken skulle
gå en katastrof till mötes. Trots detta hårda slag,
som fullständigt lamslog all verksamhet under åren
1920 och 1921, kunde Zeppelinverken behålla sin
värdefullaste personal och lyckades efter
utomordentliga ansträngningar utverka rätten att till
förmån för krigsskadekontot få leverera ett större
kommersiellt luftskepp till Amerika. Dessförinnan hade
emellertid den militära kontrollkommissionen hunnit
med att övervaka förstörandet av en viktig del av
Zeppelinverkens anläggningar i Friedrichshafen. Till
icke ringa del räddades Zeppelinverken över denna
kritiska period tack vare det utomordentliga
intresse som från amerikansk sida visades för
luftskeppens kommersiella användning. År 1924 kunde
Zeppelinverken leverera det av Amerika beställda
luftskeppet, som erhöll namnet Los Angelos. Los
Angelos har en kapacitet om 70 000 m3, och
krigsskadekontot gottskrevs med denna leverans 750 000
dollar. Det kan vara av intresse nämna, att detta
luftskepp numera varit sex år i praktisk tjänst och
fortfarande anses vara i förstklassigt skick. Det
utförde under ett av de senaste åren en flygprestation,
som i transporthänseende ungefärligen motsvarar tre
gånger ett års driftresultat på de svenska
lufttrafik-linjerna.
Amerika hade före beställningen av Los Angelos
även beställt ett luftskepp i England, som före
leveransen betecknades med R. 38. Engelsmännen
visade sig emellertid den gången icke vara uppgiften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
