Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 47. 22 nov. 1930 - Kopparverket på Rönnskär (forts.), av Axel Lindblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
660
TEKNISK TIDSKRIFT
15 NOV. 1930
Fig. 10. Cottrellapparat 1930.
apparaten, men det mesta fortsätter fram till de
elektriska gasreningsapparaterna. Dessa äro utförda
enligt Cottrell-Möllers system och arbeta med en
likströmsspänning av 40 000—60 000 voit. Här utfaller
den sista delen av arseniken, varefter den rena gasen
via rökkanalen släppes ut i skorstenen.
Vad vi skulle göra med arseniksyrligheten var
också ett av de stora problemen. Att en väsentlig
del därav måste oskadliggöras, därom voro vi på det
klara, enär det var tydligt nog, att endast en mindre
del kunde försäljas. Vårt första uppslag var att
förslagga densamma, och vi gjorde omfattande
experiment, som visade, att detta var en framkomlig men
dyr väg. Vi undersökte därefter möjligheten att göra
arseniken olöslig eller åtminstone
svår-löslig genom att binda densamma på
ett eller annat sätt. Efter
experimenterande med olika slags bindemedel,
fann vi, att cement var ett mycket
lämpligt sådant och att
cementbindning var väsentligt billigare än
förslaggning. Innan vi hinna
tillgodogöra oss senare framkomna uppslag,
som jag strax skall nämna, binda vi
därför nu den framställda arseniken
med cement.
Arseniksyrligheten, som erhålles i
kylare och gasreningsapparater,
uppblandas alltså för närvarande med
cement och gjutas till block, som
stjälpas i sjön på djupt vatten. Under
uppförande hava vi emellertid ett
större betongmagasin avsett för
upplagring av många års produktion av
arseniksyrlighet. Till detta magasin
kommer arseniken att föras
automatiskt via en underjordisk tunnel. Intet
handarbete med arseniken kommer
därför att ske och ingen kommer att
överhuvudtaget se
materialet.
Meningen är att under
nästa år bygga ett
raffineringsverk för att
framställa raffinerad 99,9 %
arsenik till försäljning.
Den raffinerade arsenikens
nuvarande huvudsakliga
användning är för
framställning av arseniksalter,
som besprutas på växter,
framförallt på
bomullsplan-tager för dödande av
skadeinsekter. Härför åtgå 25
à 30 000 ton per år. Endast
vår produktion blir
emellertid väsentligt större.
Vi hava därför sökt andra
vägar för att på något
nyttigt sätt kunna använda
överskottet.
Ett användningsområde
för arsenik, som på sista
åren fått allt större
betydelse, är som
träkonserveringsmedel. Såväl i
Amerika som på andra håll har impregnering av syllar,
kraftledningsstopar o. d. med arseniklösningar blivit
allt vanligare. Uti en av professorn vid
skogshögskolan i Münden, Hannover, dr Falck, på offentligt
uppdrag verkställd utredning rekommenderas
arsenikföreningar såsom det bästa hittills kända
konserveringsmedlet för trä. Naturligtvis kan det här ej bliva
fråga om trä för husbyggnadsändamål utan endast
för utvändigt bruk.
Ett intressant förslag till en helt ny användning
av arseniken har kommit, genom överingenjör
Stålhanes och ingenjörerna Hedströms och Werners på
ingenjörsvetenskapsakademiens laboratorium utförda
undersökningar över möjligheten att använda arse-
Fig. 11. Lossning av arsenikbetong 1930.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
