Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 47. 22 nov. 1930 - Kopparverket på Rönnskär (forts.), av Axel Lindblad - Tidskriftsnytt inom mekaniska och elektriska facken, av Frithiof Holmgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 nov. 1930
TEKNISK TIDSKRIFT
TIDSKRIFTSNYTT INOM MEKANISKA OCH
ELEKTRISKA FACKEN.
OKTOBER 1930.
(Copyright.)
New York Edisons kraftverkskomplex hade år 1929
en maximalbelastning av ej mindre än 1 225 000 kW.
För att kunna använda 25-periodsanläggningarna
omformas nu mellan 60 och 25 perioder i periodomformare
med sammanlagt 190 000 kW. De nyaste pannorna
leverera 360 ton ånga per timme och ha 5 600 m- eldyta,
680 m2 vattenkylyta i eldrummet, 13 000 m2
överhettare-yta och 7 700 m2 i luftförvärmare. De äro
kolpuver-eldade enligt Lopulco-systemet med 20 brännare i
botten och 20 på sidorna. Panntryck 30 atm.,
ångtemperatur 385°, förvärmaretemperatur 180° och lufttemperatur
230°. Avdunstningsprov ha gjorts med 454 ton ånga per
timme. Verkningsgrad 86,5 %. (A. I. E. E., h. 10, s. 842.)
Ett kraftverk enligt Barjotsystemet (utnyttjande av
temperaturskillnaden mellan luften och vattnet i arktiska
trakter) har uppförts av professor Lazareff i Sibirien,
varvid panna och kondensorrum utförts av betong. (World
Power, h. 10, s. 307.) Vid de försök, som Claude utfört
i sin kraftanläggning på Cuba för utnyttning av
temperaturskillnader i havsvattnet på olika djup, har
bottenvattnet visat sig vara 13° i stället för 10,5°, som man
räknat med, vilket något nedsatte effekten. I
övrigt påstås försöken vara lyckade. (Chaleur &
Industrie, h. 9, s. 421, The Power Engineer, h. 11, s. 427).
I Amerika finner man det på sina håll med sin fördel
niksyrlighet som förbättringsmedel
för cement. Som bekant förstöras
dammbyggnader och andra
betongkonstruktioner, som äro utsatta för
ensidigt vattentryck eller
humussyrehal-tigt vatten, jämförelsevis hastigt,
emedan vattnet löser ut den vid
cemen-tets bränning frigjorda kalken.
Samma är förhållandet med kloakrör av
cement, som, i. synnerhet där surt
vatten förekommer, hava en mycket kort
livslängd. Omfattande försök hava
därför gjorts här och i andra länder i
avsikt att finna något medel, som
förhindrade denna förstörelse. Av de
nämnda herrarnas undersökningar
framgår, att av alla hittills försökta
tillblandiiingar arseniksyrlighet är den
som kraftigast bidrager att göra
cementen olöslig och bör därför vara
ett gott förbättringsmedel. Dessa
undersökningar komma att fortsättas,
och man hoppas också att kunna finna
sådana vägar för den praktiska
användningen, att materialets giftighet ej lägger några
hinder i vägen.
Slutligen bör nämnas, att vi utfört rätt så
omfattande undersökningar angående möjligheten och
lämpligheten att framställa arseniken i annan form
än som arseniksyrlighet. Redan 1926 gjorde vi
sålunda en del försök att avdriva den tillsammans med
en viss mängd svavel som svavelarsenik. Dess
överförande till svårlösliga arseniater och arseniter har
även försökts. Vad som på den vägen slutligen kan
komma fram är ännu för tidigt att säga.
Det tillsvidare genom skorstenen bortgående
svavlet bör kunna, åtminstone till en del, nyttiggöras.
Planen har varit att i första hand anlägga ett verk
för framställning av flytande svavelsyrlighet till
försäljning till sulfitfabrikerna. Tillverkning av
svavelsyra och natriumsulfat kan också komma ifråga.
Naturligtvis kan det, åtminstone till en början,
endast bliva fråga om tillgodogörande av en mindre
del av svavlet på detta sätt.
Fig. 12. Laboratorium och kontor i Rönnskär 1930.
Smältverket sattes i drift under juni månad detta
år. Barnsjukdomarna voro oväntat lindriga, och
det hela har hittills gått relativt tillfredsställande.
Upp till dato hava vi tillverkat några hundra ton
blisterkoppar, som exporterats. Verkets kapacitet
kommer före utgången av detta år att stiga till ca
150 000 ton malm per år. Två nya flamugnar komma
som sagt att byggas under nästa år och
produktionen kommer därefter att överstiga 300 000 ton malm
per år, vilket motsvarar ca 7 000 ton koppar, 6 000
kg guld och 23 000 kg silver.
Vid verket sysselsättas f. n. ca 250 arbetare för
driften samt ca 260 arbetare för nyanläggningarna.
När anläggningarna bliva färdiga, torde antalet
driftarbetare bliva ca 500 och antalet tjänstemän och
förmän ca 50.
I det föregående har hela tiden talats om
bearbetning av Bolidenmalm. Det bör emellertid framhållas,
att verket även är avsett att bearbeta kopparmalmer
från andra gruvor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
