Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 48. 29 nov. 1930 - Snöförhållandena i Sverige, av B. Hedemo och G. Wersén - Trafikens anspråk på vinterväghållningen, av Carl Skånberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
672
TEKNISK TIDSKRIFT
15 NOV. 1930
Tab. 2. Antal dagar ined snötäcke om minst 10, 30
och 50 cm.
10 30 : 50
10 30 50
10 ’ 30 i 50
Tab. 3. Antal "extra" snötäcken vintrarna 1908—09
t. o. m. 1917—18.
Medeltal Maximum
T. o. m. jan. Efter jan. Summa T. o. m. jan. Efter jan. Summa
Lund.................... 2,9 4,5 7,4 3 10 13
Halmstad............ 2,9 3,9 6,8 5 8 13
Göteborg............ 2,2 1,9 4,1 4 4 8.
Strömstad ........ 3,1 2,2 5,3 4 6 10
Karlshamn ........ 2.4 2,0 4,4 5 4 9
Kalmar................ 2,4 1,9 4,3 3 6 9
Västervik ........ 2,1 2,7 4,8 4 5 9
Nyköping ........ 2,5 2,6 5,1 6 6 12
Stockholm ........ 3,5 2,9 6,4 5 4 9
Härnösand ........ 0,7 0,7 1,4 2 1 3
Umeå ................ 2,1 0,5 2,6 6 0 6
Haparanda........ 1,7 0,2 1,9 6 0 6
Växjö ................ 3,1 2.4 5,5 4 6 ro
Askersund ........ 2,6 2,0 4,6 5 5 10
Karlstad............ 4,1 3,1 7,2 7 7 14
Falun ................ 1,2 0,6 1.8 5 2 7
Östersund ........ 0,9 0,8 1,7 2 3 5
Stensele ............ 1,5 0,8 2,3 3 4 7
Karesuando .... 2,3 0,3 2,6 6 0 6
Visby ................ 1,7 2,0 3,7 5 2 7
1915—16 1912—13 1929—30
i-:-
Gällivare ....................176 161 92 185 172 147 181 157 141
Kvikkjokk ................ —––- 202 178 163
Jokkmokk.................... — — — — — — 163102 13
Haparanda ................ 168 113 83 176 140 125 28 0 0
Piteå ............................ ...–-15 0 0
Stensele........................ 184 179 157 184 158 135106 7 0
! Umeå ............................ 181 171 113 164 118 68 25 6’ 0
Härnösand ................ 183155115 —– 30 0 0
Bjuråker .................... — - — — — — 16 0 0
Särna............................ — — — 1910—11 109 52 0
Katrineberg................ 179 147 136 174 160 150 –-
Bergsjö ........................ — — — 168 165145 — — —
; Gävle........................... ______ 9 00
Falun............................ 144 122 49 —– 27 0 0
Bjurfors........................ ______ 29 0 0
Malung ....................... 177 146126 — j — - — — —
Gimo ............................ 144105 25 1928-29
I -
Västerås .................... — — — 55 23 0 4 0 0
Örebro ....................... ______ 9 00
Gåsbornshyttan ........ 162117 3 — — — — - —
Grythyttehed ............ 140 77 21 –––
j Svartå ........................ 107 39 0 ––––
1923-24
Askersund ................ 87 42 14 — — — — — —
Karlstad .................... 77 5 0— — - 11 0 0
Vänersborg ............... — — — 52 0 0 10 0 0
Skara............................— — — — - — 10 0 0
Nyköping .................... 105 52 3 — — — 17 0 0
Västervik.................... 113 15 0104 59 35 12 0 0
Ulricehamn ................ — — — — — — 33 0 0
Borås............................ ______ 10 0 0
Göteborg .................... 31 0 0 — — — — — —
Kinnared .................... — — — — — — 11 0 0
Halmstad .................... 19 4 0 31 0 0 — — —
Växjö............................ 112 5 0 71 38 0 8 0 0
Kalmar ........................ 43 2 0 42 0 0 10 0 0
Karlshamn ................ 35 2 0 41 0 0 — — —
Kristianstad................j— — — — — — 800
Lund ............................ 45 2 0 — — — 0 0 0
Visby............................ 58 8 0 73 52 0 4 0 0
isläggning. Så t. e. var snödjupet på Damtjärn, ca 4
km VSV om Filipstad den 21 febr. 1921 endast ca 13
cm, medan det på öppen mark i omgivningen mätte i
genomsnitt ca 40 cm och i låg tallskog inemot 50
cm. Även på sjöarna kan förekomma drivbildning till
följd av ojämnhet i isytan och ev. också till följd av
strandterrängen.
Efter några dagars töväder kan även ett mäktigt
snötäcke vara helt genomdränkt över större eller
mindre del av sjön. Smältvattenbäckar på snön i
sjöarnas omgivning och rännilar under snön vid marken
bidraga till snötäckets genomdränkning, som på
sjöarna sker långt snabbare än på jämn mark.
Vid starkt tillflöde av smältvatten kan istäcket på
en sjö betydligt höjas, dock ej där detta är
bottenfruset. Istäcket kan på detta sätt bilda stora fat, dit
smältvatten samlas, medan stora delar av isen befriats
från vatten- eller snösamlingar.
En svår olägenhet med körvägar på sjöisar vållas
särskilt under eftervintern av hästspillning och hö
som draga till sig solvärme och flerstädes orsaka
vakar. En annan olägenhet äro strömdragen vid
uddar och sammanflöden av vattendrag.
TRAFIKENS ANSPRÅK PÅ VINTERVÄGHÅLLNINGEN.
Av ingenjör Carl Skånberg.
I ett land med Sveriges klimatförhållanden måste
väghållningen vintertid alltid utgöra ett problem.
Givet är att detta problems lösning uppställes olika
av de olika kategorier som hava intresse eller ansvar
för lösningen. I det följande skola vi närmare
skärskåda de synpunkter och anspråk som trafiken, dvs.
trafikanterna anlägga.
Såsom första ovedersägliga anspråk måste
uppställas fordran på framkomlighet under alla
omständigheter. Denna begäran utmynnar sålunda i en
fordran på en snabbt verkande organisation, vilken
vid exempelvis ett inträffat snöfall omedelbart
igångsätter arbetet med snöns undanrödjande från vägba-
nan, plogning. Det duger icke att såsom ofta är
fallet, vänta till snön slutat falla, och så sätta igång.
Arbetet måste pågå så att vägen alltid är trafikabel,
även under det en snöstorm pågår. Givet är ju att
naturmakterna någon gång, liksom vid järnvägarna,
kunna bliva människan överlägsna, så att stockning
uppstår. Ett exempel ha vi i de svåra snöfall som
för något år sedan hemsökte Skåne. Det är icke
rimligt begärt, att man skall kunna stå rustad inför en
naturföreteelse, som återkommer kanske en gång på
hundra år, och ingen har heller beklagat sig över att
trafiken lamslogs på grund av att vederbörande ej
voro rustade för händelsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
