Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 48. 29 nov. 1930 - Snöförhållandena i Sverige, av B. Hedemo och G. Wersén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29 nov. 1930
TEKNISK TIDSKRIFT
671
Vättern-Motalaströms omr.
Tub. 1. Snötäckets vinter max.-djup i cm 1908—18.
Snötäckets max.-djup i cm 1924, 1929 och 1930.
Ätrans omr.
xtr
Fig. 1 b. Snötäckets medeivattenhöjd i cm Tid månadsskiftena.
högvintern fattig på nederbörd. Här nedan meddelas
antalet dagar med minst 5 mm nederbörd (1881—
1910).
Län okt. dec. febr. april maj
Norrbottens ................................3,1 1,3 0,7 1,0 1,9
Jämtlands ..................................3,1 1,9 1,2 0,9 2,7
Gävleborgs ................................3,7 2,2 1,2 1,7 3,1
Örebro ........................................4,3 2,8 1,7 2,5 3,6
Jönköpings ................................3,8 2,6 1,6 2,1 2,6
Det låga värdet för Jämtlands län i april är
anmärkningsvärt med hänsyn till de häftiga snöfall som
denna tid äro vanliga i västra Jämtland och
Härjedalen. Men nederbörden är då så mycket mindre i
länets centrala och östra delar.
Frekvensen av längre nederbördsperioder än 5 och
10 dagar i sträck är betydande. Så t, e. förekomma
i inre delen av södra Norrland i okt.—maj i
genomsnitt 3 perioder av nederbörd under minst 10 på
varandra följande dagar och 8 perioder om minst 5
dagar.
Av stor betydelse för väghållningen är omväxlingen
av perioder med snötäcke och barmark i början av
vintern och söderut även mitt i vintern; någon gång
händer att marken t. o. m. långt norrut blir bar
under högvintern. Frekvensen av dessa ombyten av
snötäcke och barmark ge en antydan om den större
eller mindre förekomsten av tjällossningar i olika
trakter. En och annan snösmältning i vinterns
början har antytts på figuren, men i stort sett äro
kurvorna i denna alltför schematiska för att ge en
antydan om den ifrågavarande företeelsen. Denna brist
söka vi fylla med de i tab. 3 meddelade uppgifterna
om förekomsten av "extra" snötäcken, varmed menas
samtliga snötäcken med undantag av ett, som alltid
förekommer.
Det bälte som skiljer det om vintern i stort sett
slaskiga och snöiga Sverige, sträcker sig ungefär
från västligaste Värmland ONO mot nordligaste
Uppland. Snötäcket varierar mycket inom detta bälte,
särskilt under töig’a vintrar, t, e. 1921, då den 21
febr. i Filipstadstrakten endast några km skilde plat-
1908—09 t. o. m. 1917—18 Största Minsta 1923-24 1928-29 1929—30
Karesuando............ 1 65 44 66 46 61
Kiruna .................... 114 79 69 106 —
Gällivare ........... 119 74 94 69 86
Kvikkjokk ............ 101 67 85 80 —
Jokkmokk................ 94 47 82 68 54
Murj ek .................... 121 67 80 — —
Haparanda ............ 100 41 67 32 21
Piteå ....................... 90 40 41 29 25
Stensele.................... 98 45 60 56 33
Gäddede ................ 73 36 — 27 —
Umeå........................ 100 48 47 29 35
Östra Junsele ........ 98 43 60 — —
Klösta .................... 98 30 — — —
Bispgården ............ 93 43 63 — —
Härnösand ............ 107 48 54 53 22
Ljusnedal............... 72 34 82 45 —
Ånge ....................... 90 38 — — —
Bjuråker ................ 83 45 45 42 15
Särna........................ 93 44 101 48 49
Älvdalen ................ 88 48 73 32 —
Transtrand ........... 126 61 82 — _
Katrineberg............ 107 39 78 — —
Gävle ........................ 48 13 49 36 15
Falun .................... 74 25 65 32 21
Stjärnsund ............ 66 21 73 — —
! Malung .................... 90 44 77 32 —
Tyngsjö.................... 96 37 89 — —
Gimo ........................ 64 17 65 — —
Ultuna .................... 56 5 — —
Västerås ................ 55 5 55 34 15
Experimentalfältet 64 11 65 32 —
Örebro .................... 51 13 65 25 16
Svartå .................... 56 16 70 37 —
Spjutsjöfallet ........ 70 20 75 — —
Filipstad ................ 59 16 65 — —
Dalkarlssjöhyttan.. 116 37 120 — —
Karlstad ................ 48 10 — 30 25
Svandal.................... 40 11 24 — — i
Säby ........................ 32 5 20 — — I
Vänersborg ............ 75 7 23 25 22 ;
Skara........................ 42 11 27 19 18
Vaberget ................ 64 14 90 —
Finspång ................ 58 16 50 — —
Bie ............................ 55 9 66 — —
Nyköping................ 56 10 50 36 26
Bjärka—Säby ........ 52 15 — — —
Västervik ................ 47 15 35 85 22
Hässleby ................ 58 — 52 — —
Lannaskede ............ 55 — 29 — —
Nötekulla ................ 59 21 51 — —
Flahult .................... 50 15 41 — —
Ulricehamn ............ 70 31 — 53 24
Borås........................ — — — 20 18
Kyvik........................ 26 6 24 — —
öxabäck.................... 49 14 26 24 _
Lilla Hvitan............ 50 26 41 — —
Kinnared ................ 36 14 17 19 20
Lagan........................ 41 20 50 — —
Växjö........................ 40 19 32 46 12
Kalmar .................... 42 13 36 23 26
Ronneby ................ Tommarp ................ 27 12 — 36 —
25 3 — — —
Kristianstad............ — — 30 52 14
Långhult ................ 52 20 41 — —
Lund ........................ — — 37 41) 8
Visby........................ 28 10 38 48 10
ßuttle........................ 56 14 45 — —
ser som på öppen mark hade resp. 10 och 40 cm
snötäcke.
Snötäcket på sjöarna är i allmänhet mindre djupt
än i omgivande trakt i stort sett, detta till följd av
stöpisbildning och vindpåverkan — ibland även sen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
